Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Havssallad - Havssköldpadda - Havsspindlar - Havsströmmar - Havssulor - Havssäl - Havssälting - Havssärv - Havstand - Havstensfjorden - Havstensfjorden - Havstjäder - Havstrut - Havstulpan - Havsturban - Havstång - Havstörne - Havsulk - Havsutter - Havsål - Havsängelsläktet - Havsödla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
669
Havssallad—Havsödla
670
Havssallad, se Grönalger.
Havssköldpadda, se Sköldpaddor.
Havsspindlar, Panto’poda el. Pycnogo’nida,
en grupp leddjur med mycket omtvistad
systematisk ställning. Till det yttre likna de
närmast spindlar, med vilka de stundom
sammanföras, men troligt är, att de utgöra en
fullt självständig djurgrupp utan närmare
släktskap med andra nu levande former.
Kroppen är ledad, cylindrisk, bär i spetsen
ett snabelliknande bihang och fyra par
mycket långa extremiteter. Framför dem sitta
ytterligare tre par extremitetliknande bihang,
varav ett är utrustat med gripklor.
Andningsorgan saknas. Tarmen är försedd med smala
blindsäckar, vilka tränga långt ned i
extre-miteterna, en egendomlig följd av att
utrymmet i kroppen är så ringa. H. lägga ägg,
som länge bäras av hanarna. De flesta h.
leva i haven på djupt vatten. Några arter
uppehålla sig dock bland alger och under
stenar vid stränderna. Vid Sveriges västkust leva
omkr. 10 arter, tillhörande släktena Nymphon,
Phoxichilidium, Pallene och Pycnogonum. T. P.
Havsströmmar, se Hav, sp. 646.
Havssulor, Sulldae, en fam. av ordn.
stork-artade fåglar, Ciconiiformes. Näbben är lång,
rak och spetsig, vingarna långa, benen
belägna långt baktill och alla fyra tårna
förenade genom simhud. H. äro havsfåglar, som
gå dåligt men simma rätt bra och flyga
mycket väl. De leva av fisk, som de fånga
genom att störtdyka efter den. De häcka
kolonivis på klippiga öar och kuster. Endast
ett ägg lägges; ungen kläckes naken men
erhåller sedan en dunbeklädnad. Den stannar
i boet, ända tills den är fullvuxen. Fam.
omfattar endast ett släkte, Sula, med omkr.
12 arter, som finnas i alla hav utom
polartrakternas. Vanliga havssulan el.
s il 1 e b a s e n (S. bassana) är vit med
gulaktig anstrykning på huvud och hals;
kropps-längd 90 cm. Den hör hemma i n. Atlanten
och häckar vid kusterna av Skottland,
Färöarna och Island. I Sverige är den ej
häckfågel men uppträder vintertiden, då sillen
går till, vid västkusten. T. P.
Havssäl, se S ä 1 d j u r.
Havssälting, bot., se S ä 11 i n g.
Havssärv, bot., se Najadaceae.
Havstand, se Tandsnäckor.
Havstensfjorden, havsfjärd i Bohuslän,
mellan Orust och fastlandet. Från H. utgår mot
ö. Byfjorden (se d. o.); i s. vidtager
Hallse-fjärden.
Havstenssund, municipalsamhälle i
Bohuslän, Tanums socken, vid sundet H., 20 km s.
om Strömstad; 95 har, 174 inv. (1928).
Betydande hummerfiske; sillsalteri. Blev
municipalsamhälle 1928. Är bildat av lägenheterna
H. och Narrsundet, avsöndrade från
hemmanet Fåraby.
Havstjäder, se Skarvsläktet.
Havstrut, se Måssläktet.
Havstulpan, se Bankfotingar.
Havsspindel.
Havsturban, se Sjöborrar.
Havstång, bot., se Tång.
Havstörne, se H a v t o r n.
Havsulk, se H a v u 1 k.
Havsutter, La’tax (Enhydris’) lu’tris, tillhör
fam. mårddjur bland rovdjuren. Till
kroppsformen liknar h. den vanliga uttern men blir
betydligt större och når, den 30 cm långa
svansen inberäknad, en längd av 1,5 m.
Pälsen består av svartbruna stickelhår och en
ytterst fin bottenull. H*. förekommer endast
runt Stilla havets nordliga kuster och är
numera på grund av svår förföljelse sällsynt.
Skinnet (i pälshandeln kallat
Kamtsjatka-bäver) lämnar ett dyrbart pälsverk. T. P.
Havsål, se Ålfiskar.
Havsängelsläktet, se Ängelhajsläktet.
Havsödla, Amblyrhy’nchus cristätus, är ett
till fam. leguaner bland ödlorna hörande
ka-raktärsdjur för Galapagosöarnas fauna (se
Galapagosöarna). Dess totallängd
uppgår till 135 cm, varav 80 cm komma på
svansen. Kroppen är kraftigt byggd och bär
utmed hela sin längd en från sidorna hoptryckt
kam. H. vistas i stora skaror på de klippiga
havsstränderna men hämtar sin föda, som
uteslutande består av skräpptång (Laminaria)
och andra alger, ur havet. Den simmar väl,
med slingringar av kroppen och
extremite-terna tätt tryckta intill sidorna. T. P.
Vanliga havssulan, Sula tassana.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
