Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hecker, Friedrich - Hecker, Johann Julius - Heckscher, Edvard - Heckscher, Eli Filip - Heckscher, Isidor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
695
Hecker, J. J.—Heckscher, I.
696
anförde under inbördeskriget ett tyskt reg:te,
sedan en brigad; tog avsked 1864.
Hecker, J o h a n n Julius, tysk pedagog
(1707—68). Anställdes 1729 som lärare vid
A. H. Franckes Pedagogium i Halle och
inrättade 1747 i Berlin efter mönster av
realskolan i Halle en ekonomisk-matematisk
realskola (jfr Borgarskola), som blev
förebild för flera liknande läroanstalter och 1748
förbands med ett folkskoleseminarium. H.
utarbetade ett (1763 kungjort) reglemente för
Preussens folkskoleväsen. (Fr. Sg.)
Heckscher, Edvard, dansk-svensk
bankman (1831—1910). H. var född i Köpenhamn,
verksam i Sverige som bankir från 1857 och
verkst. dir. i Industrikredit-a.-b. i Stockholm
1870—1907. Han donerade bl. a. 1905 till
fullbordande av Stockholms högskolas byggnad
358,000 kr. I testamente av 1908 donerade
han och hans hustru, So phie H., f. R
u-benson (1841—1918), bl. a. 200,000 kr. till
Handelshögskolan och omkr. 1,5 mill. kr. till
Stockholms högskola; efter fru H:s död 1918
ha nämnda donationer gått i fullbordan.
Heckscher, Eli Filip, nationalekonom (f.
1879 24/n), son till I. H. Blev student 1896,
fil. lic. i Uppsala 1904, fil. dr 1907 på en
avh., »Till belysning af järnvägarnas betydelse
för Sveriges
ekonomiska utveckling» (urspr.
i jubileumsskriften
»Statens järnvägar
1856—1906»; separat
i utvidgad form 1907),
och är prof, vid
Handelshögskolan i
Stockholm sedan dess
tillkomst, 1909. H:s
vetenskapliga författarskap rör sig
övervägande inom den
ekonomiska historien, där
han i viss mån verkat banbrytande.
»Produktplakatet och dess förutsättningar» (urspr. i
»Historiska studier tillegnade Harald Hjärne»,
1908; omtr. i utvidgad form i »Ekonomi och
historia») är den första på fullt moderna
principer vilande avh. i ekonomisk historia i
Sverige. Uppslaget har H. fullföljt dels genom
det betydande arbetet »Kontinentalsystemet»
(1918; utg. på eng. 1922), dels genom
essäsamlingen »Ekonomi och historia» (1922). Där
utför H. närmare principen om
nödvändigheten att tillämpa den teoretiska
nationalekonomiens resultat och allmänna betraktelsesätt
på historiens ekonomiska företeelser. H. har
vidare ägnat djupgående studier åt 1500-talets
ekonomiska förhållanden i Sverige, vilkas
resultat sammanfattats i »Det äldre
Vasako-nungadömets ekonomiska politik och idéer»
(i »Historiska studier tillägnade Ludvig
Sta-venow», 1924).
I sitt rent nationalekonomiska
skriftstäl-larskap visade sig H. i början starkt
påverkad av den vid 1900-talets början rådande
reaktionen mot den klassiska
nationalekonomiens metoder. Han frigjorde sig dock snart
från denna riktning, och sedan 1912—13 har H.
varit en av de främsta representanterna för
den moderna svenska nationalekonomiska
skolan med dess krav på en strängt logisk
uppfattning och dess böjelse att tillämpa
vetenskapliga synpunkter på praktiska problem
(t. ex. i »Världskrigets ekonomi», 1915, och
»Svenska produktionsproblem», 1918). I
sistnämnda arbete ger H. uttryck åt en ekonomisk
samhällsuppfattning, som står den klassiska
nationalekonomiens mycket nära och som han
vidare utvecklat i »Gammal och ny ekonomisk
liberalism» (1921). I sin journalistiska
verksamhet (i Svensk Tidskrift och Dagens
Nyheter) har H. med stor iver deltagit i
diskussionen om de aktuella ekonomiska problemen,
varjämte han i fackvetenskapliga art. i
Ekonomisk Tidskrift lämnat viktiga bidrag till
utvecklingen av olika nationalekonomiska
teorier. Särskilt intresse har han därvid ägnat
de frågor på penningväsendets område, som
krigstiden gjorde aktuella. I den under hans
redaktion 1927 utgivna, för Carnegie
endow-ment utarbetade skildringen »Bidrag till
Sveriges ekonomiska och sociala historia under
och efter världskriget» har han själv skrivit
avd. »Sveriges penningväsende och
penningpolitik från krigsutbrottet till den
internationella guldmyntfotens återställelse 1914—
1925». — H. anslöt sig till den av Harald
Hjärnes idéer starkt påverkade riktningen
inom högern vid Uppsala univ. och uppsatte
1911 tills, m. (sedermera prof.) Gösta Bagge
denna riktnings främsta organ, Svensk
Tidskrift (se d. o.). Senare har emellertid H.,
under påverkan av sin vetenskapliga
uppfattning, i viss mån anslutit sig till den liberala
politiken i ekonomiska frågor. — En
betydelsefull sida av H:s verksamhet
representeras av hans insatser i det officiella
utredningsarbetet. Han var bl. a. sekr. i statistiska
kommittén 1906—09, led. av den på hans
initiativ tillsatta krigsberedskapskommissionen
(1915—18; ordf, sedan 1917) och led. från 1921
av tull- och traktatkommittén, vars
betänkande (utg. 1924) huvudsaki. är hans verk.
Vidare är han ordf, i den på hans initiativ
tillkomna varudistributionskommittén. Sv. B-n.
Heckscher, I s i d o r, dansk-svensk juridisk
och nationalekonomisk författare (1848—1923),
brorson till Edv. H. Var född i Aalborg,
ingick efter avslutade juridiska studier vid
Köpenhamns univ. 1872 som tjänsteman i danska
justitiedep. men flyttade 1875 till Stockholm
som biträde i sin farbroder Edvard H:s (se
d. o.) bankiraffär och övergick därifrån 1884
till Industrikredit-a.-b. som kontorschef. 1885
blev han jur. dr vid Köpenhamns univ. på
avh. »Kreditsalget og sælgerens
standsnings-ret». Vid danska konsulatväsendets
omorganisation blev H. 1896 Danmarks förste
utsände generalkonsul i Sverige, med säte först
i Göteborg, från 1900 i Stockholm; avgick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
