Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hebriderna - Heby (Västmanlands län) - Heby (Södermanlands län) - Hecate - Hechingen - Heckel, Erich - Hecker, Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Heby—Heeker, Fä
694
Utsikt över Hebron.
tid redan 2,300 år gammal. Staden, f. n.
kallad ChalU er-rahmän, ligger omkr. 30 km
s. om Jerusalem i en fruktbar dal omkr. 900
m ö. b. Ofta omnämnes H. redan i
patriarkhistorien, och det berättas, att Abraham
och Sara, Isak och Rebecka, Jakob och Lea
begrovos där. över deras grav står f. n. en
för muhammedanerna mycket helig moské (se
bild), som endast i undantagsfall fått
beträdas av någon otrogen. H. var residensstad för
David under de 7 år han var konung i Juda
stam. Absalom gjorde uppror i H., och
Reha-beam lät befästa staden. H. är i våra dagar
handelsplats för s. Palestinas beduiner; 16,577
inv. (1922), mest muhammedaner. S. H-r.
Heby, municipalsamhälle i v. Uppland,
Väs-terlövsta socken, Västmanlands län, station
vid statsbanan Stockholm—Bräcke och
järnvägslinjen Enköping—H.—Runhällen, 14 km
ö. om Sala; 52 har, 812 inv. (1928). Har livlig
handel och industri, främst tegeltillverkning.
Tax.-värde å fast egendom 1,648,600 kr. (1927),
bev.-tax. inkomst 928,920 kr.
Heby, fideikommissegendom i Dillnäs och
Gåsinge socknar, Södermanlands län, med
huvudgården i Dillnäs, 12 km n. v. om Gnesta;
565 har, därav 250 har åker; tax.-värde
239,100 kr. (1927). Corps de logis, uppfört
efter ritningar (1775) av E. Palmstedt.
Donerades 1630 till greve A. Leslie och 1659
till Sigrid Bielke (G. Horns änka), kom
därefter till greve R. Lichton och i genom
reduktionen minskad omfattning till överste G.
v. Knorring. Gjordes av landshövdingen frih.
S. J. Liljencrantz 1797 till fideikommiss,
vilket 1928 innehas av domprostinnan N. v.
Engeström, f. Liljencrantz.
He’cate, se H e k a t e.
Hechingen, stad i Hohenzollern, reg.-omr.
Sigmaringen; 5,109 inv. (1925). Därinvid
borgen Hohenzollern (se d. o.). Efter H.
uppkallas en 1869 utdöd gren av huset Hohenzollern.
Heckel, E r i c h, tysk målare och grafiker
(f. 1883), en av de mera framträdande expres-
sionisterna. Hans figurer (i målning, träsnitt,
litografi och skulptur), ofta efter Dostojevskijs
och Jean Pauls romaner (se bild på pl. till
Expressionis m), äro hårt och kantigt
tecknade, medan hans landskap, visionärt
skådade stämningsbilder, få en mjukare form,
vilken dock alltid är starkt intensiv. E. L-k.
Heeker, Friedrich, tysk revolutionär
(1811—81). Var advokat i Mannheim,
tillhörde i Badens lantdag yttersta vänstern och
ivrade 1848 för en tysk republik. Efter ett
upprorsförsök måste H. fly till utlandet, blev
senare lantbrukare i Illinois, U. S. A., och
Moskén på patriarkernas gravplats vid Hebron.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
