Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedeby - Hede lappförsamling - Hedell, Ludvig - Hedemann, Hans Christofer Georg Frederik - Hedemarken - Hedemora (stad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
703
Hede lappförsamling—Hedemora
704
Hedemora under 1600-talets senare del. Kopparstick i »Suecia antiqua et bodierna».
vägarna. I slutet av 900-talet belägrades H.
av danske konungen Sven Tveskägg. Härom
tala två runstenar, resta strax utanför
halvkretsvallen. Trol. lände denna belägring till
H:s fullständiga ödeläggelse. Ända in på
1600-talet brukades namnet H. ofta som
dubbelnamn för staden Slesvig (Schleswig), dit det
ursprungliga H:s inbyggare torde ha
överflyttats jämte biskopssätet. S. L-t.
Hede lappförsamling, äldre namn på
Tän-näs lappförsamling (se d. o.).
Hedell, Ludvig, osteolog (1844—1923).
Student i Uppsala 1869, studerade zoologi,
botanik och historia samt var privatlärare.
H. var en utomordentligt kunnig osteolog,
huvudsakligen verksam för bestämning av vid
arkeologiska grävningar framkommet
djur-bensmaterial. Hans »benlexikon», en
förträfflig jämförande samling skelettmaterial, tillhör
efter donation och inköp Vitt.-akad. H. R-h.
Hedemann, Hans Christofer Georg
F r e d e r i k, dansk general (1792—1859). Blev
1809 officer och 1846 chef för första jägar-
kåren. I mars 1848 blev han, ehuru han var
arméns näst yngste, ställd i spetsen för den
aktiva hären, och han anförde med heder
denna, med Læssöe som stabschef, i striderna
vid Bov, Slesvig och Dybböl. H. råkade
emellertid i tvist med krigsministern Tscherning,
återkallades i juli och var därefter
kommendant i Köpenhamn till 1855. E. Ebg.*
Hedemarken, se Hedmark.
Hedemora, stad i s. Dalarna, Kopparbergs
län; 11,44 kvkm, därav 11,12 kvkm land. 3.547
inv. (1928). Ligger på Badelundaåsen (sed. o.),
mellan den av Dalälven genomflutna sjön
Hovran och Brunnsjön,
samt omfattar även
stora delar av
omgivande slätt och
skogshöjder (Stadsberget,
Brunn sjöberget).
Kyrkan är till sin
huvuddel trol. från början
av 1400-talet. Vid
Stora torget ligger
rådhuset (1761 och 1797).
I övrigt är större
delen av staden
nyanlagd efter två större
eldsvådor (1754 och
1849) och huvudsaki. j silverfält en grön gran,
bebyggd med
tvåvånings trähus. Mot n. för en vacker promenad
till Stadsberget (folkpark, tennisplan m. m.).
H. har vatten- och avloppsledning (1896) samt
elektricitetsverk (1902). Industrien räknade
1926 12 arbetsställen och 251 arb.;
salutillverkningsvärde 2,002,923 kr. De förnämsta
företagen äro a.-b. H. verkstäder (maskinfabrik)
och a.-b. Gustaf Flinta (möbelfabrik). Station
på Södra Dalarnas järnväg. Kommunal
mel-lanskola, slöjdskola (Bachmanska stiftelsen).
N. om staden är uppförd H. Gammelgård (från
1600- och 1700-talet), tillhörande ortens
hembygdsförening. I H. utgivas Södra Dalarnas
Tidning, Avesta-Posten och Säters Tidning.
Tax.-värdet å fast egendom var 1927 10.057.800
kr., därav för jordbruksfastighet 722.500 kr.,
bev.-tax. inkomst 3,525.440 kr., tillgångar
1,035,690 kr. (31 dec. 1926), skulder 638.458
kr. H. ingår i H. stads- och landsförsam-
Hedemora stads
vapen.
HEDEMORA
Skala 1: 24000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
