Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedberg, Tor - Hedborn, Samuel Johan - Hede (tingslag) - Hede (socken i Jämtlands län) - Hede (socken i Bohuslän) - Hedebosöm - Hedeby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
701
Hedborn—Hedeby
702
ring som storvulet gestaltad, manligt
uppfattad problemdiktning. K. W-g.*
Hedborn, Samuel Johan, skald (1783
—1849). Var soldatson från Östergötland, vart
1806 student i Uppsala, prästvigdes 1809 och
utnämndes 1820 till kyrkoherde i Askeryd och
Bredestad. — Redan
som skolpojke i
Linköping knöt H.
vänskapsförbund med Atterbom,
var stiftande led. av
Auroraförbundet och
medarbetade i
Phos-phoros. I Poetisk
Kalender tryckte han
»Vaggvisa» (»Ute
blåser sommarvind»),
balladen »Stjernarpa-fiskare» m. fl. dikter
och utgav 1812—13
två häften »Psalmer», som vittna om den
nyromantiska förnyelsen av den religiösa sången.
I 1819 års psalmbok äro 6 n:r av H., 3, 69,
158, 243, 362 och 407, bland dem »Höga
majestät, vi alle», »Nu segrar alla trognas hopp»
och »O säg, min själ, vi du förfäras».
Melankoli och litterär isolering avbröto hans
författarskap; i »Minne och poesi» (1835)
samlade han sin ungdomsalstring, som jämte en
vacker efterblomstring ingår i hans »Samlade
skrifter» (2 bd, 1853), utg. av Atterbom med
en levnadsteckning av H. »Folkvisans son
och naturliga fortsättning», som Atterbom
kallar honom, var H. en naturlyriker och
idylliker av ren och naiv känsla, helst
återgivande barndomens soliga ro eller en enkel,
odogmatisk fromhet. »Predikningar och
andliga tal» utkommo 1848. Lift.: Monogr. av
E. N. Söderberg (1897) och E. Liedgren i
»Vox angelica» (1917). R-n B.
Hede, tingslag i Jämtlands län, omfattar
n. v. hälften av Härjedalen; 6,988,60 kvkm,
5,763 inv. (1928). Socknar: Vemdalen, Hede,
Storsjö och Tännäs (omfattande Tännäs och
Ljusnedals församlingar samt en del av
Tännäs lappförsamling). Genomflytes från
Ljusnans och Ljungans i H. belägna källsjöar av
dessa älvar och omfattar kring de
skogbevuxna, sparsamt bebyggda älvdalarna stora
skogs- och fjällområden. I n. märkes
Helags-fjället (1,796 m; länets högsta fjäll) och i s.
Sånfjället (1,277 m; nationalpark). Stora
delar av H. ligga ovan barrskogsgränsen. 1,219
har åker, 511,516 har skogs- och hagmark.
Huvudnäringar boskapsskötsel (även
renskötsel), skogsbruk och jordbruk. Järn- och
landsvägar: se kartan. Tillhör Jämtlands s.
fögderi, Härjedalens domsaga. Tingsställe: Hede
kyrkby.
Hede, socken i Hede tingslag (se ovan);
1,814,80 kvkm, 1.697 inv. (1928). Omfattar i
Ljusnans dal tingslagets förnämsta
odlingsbygd och omgivande skogs- och fjällvidder, i
s. Sånfjället. 509 har åker, 166,508 har
skogs-och hagmark. Huvudort: Hede kyrkby (650
inv.), tingsställe, ändpunkt för statsbana från
Sveg. H. ingår i H., Vemdalens och Storsjö1
pastorat i Härnösands stift, Härjedalens kontr.
Hede, socken i mellersta Bohuslän,
Sörbyg-dens härad, mellan örekilsälven, Kärnsjön och
Dalslandsgränsen; 82.07 kvkm, 1,015 inv.
(1928). Omfattar ödsliga bergplatåer och
odlade el. skogbevuxna dalsänkor. 1,508 har
åker, 5,040 har skogs- och hagmark. Ingår i
Krokstads, H. och Sanne pastorat i Göteborgs
stift, Vikornas s. kontrakt.
Hedebosöm, en för Danmark (eg. Heden
mellan Köpenhamn, Roskilde och Kjöge) typisk
art av genombruten vitsömnad.
Platsen, för det forna Hedeby.
Hedeby, betydande forntidsstad på s.
Jylland, biskopssäte, omtalas i skilda nordiska,
engelska och arabiska källor från eller om
900-talet. H. låg sannolikt på ett Birkas
»svarta jord» motsvarande, av en mäktig
halvkretsvall åt landssidan omgärdat område,
»Oldenburg», vid Haddeby Noor, 2 km s. om
det äldsta, från 800-talet kända, danska
Sles-vig. H. synes ha uppkommit omkr. 900 under
en svaghetsperiod för det danska väldet, hade
anlagts utanför den nordligaste
Dannevirke-linjen (se D a n n e v i r k e) och behärskades
under 900-talets förra hälft av en svensk
kungaätt, om vilken två runstenar tala, den
ena anträffad strax s. ö. om halvkretsvallen
(jfr Gnupa). Antagl. var H. från början en
rent svensk koloni, motsv. det flertal dylika,
som vid samma tid anlades vid de ryska flod-
HEDE TG
Skala 1:2 rnill.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
