Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedenstierna, Alfred - Hedenström, Alfred von - Hedenström, Mattias (Matvej Matvejevitj) - Hedensö - Hedenvind-Eriksson, Gustaf - Hedera - Hedersborgare - Hedersdoktor - Hedersdomstolar - Hederslegionen - Hedersomnämnande - Hederspris - Hederstierna, släkt - Hederstierna, Carl Fredrik Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
711
Hedenström—Hederstierna, C. F. W.
712
lades, och urval av dem (»Kaleidoskop», 1884,
»Ljud och oljud», 1886, o. s. v.) gingo
utmärkt på bokmarknaden. Mustigt skämt och
enkel komik, erinrande om Mark Twain och
Julius Stinde, utgjorde deras styrka; som
samhällssatiriker i konservativ och
lågborgerlig anda kunde han göra sig skyldig till svåra
förlöpningar (bl. a. råa angrepp på Fröding).
Han skrev även bondeberättelser och
sentimentala vardagsromaner. »Lifsbilder ur
svenska hem» utgåvos 1902—03, samlade romaner,
»Svenskt hvardagslif», i 3 bd 1905, valda
humoresker och kåserier, »Kaleidoskop», i 3
bd 1907 och efterlämnade arbeten, »Vid
vägen», s. å.
Hedenström, Alfred von,
baltisk-lett-ländsk historiker (f. 1869), fil. dr, docent i
Riga. Har bl. a. skrivit »Geschichte Russlands
1878—1918» (1922; flera uppl.).
Hedenström, Mattias (Matvej
Mat-v e j e v i t j), rysk Sibirienforskare (1780—
1849). Var son till en från Dalarna till Riga
invandrad svensk, förvisades för
oegentlig-heter som tulltjänsteman till Sibirien och
blev slutligen postmästare i Tomsk. Han
gjorde flera resor i Sibirien, bl. a. till
Nysibiriska öarna, och skrev »Otryvki o Sibiri»
(Fragment om Sibirien, 1830; ty. övers. 1842).
Jfr uppsats av H. Wieselgren i Ymer 1883.
Hedensö, gods i Näshulta socken,
Södermanlands län, 20 km s. s. v. om Eskilstuna,
vid Näshultasjön; 2,250 har, därav 500 har
åker; tax.-värde 716,800 kr. (1927). Nämnes
1295, har ägts 1359—1493 av ätten Fargalt,
därefter av ätterna Krumme, Gylta och Kurck
1587—1783 samt 1783—1808 och efter 1820 av
köpmanssläkten Arfwedsson.
Hedenvind-Eriksson, Gustaf, författare
(f. 1880 17/5). Har varit skogs- och
vägarbe-tare, sjöman, rallare m. m. och i sin
ungdom vandrat igenom Tyskland och Frankrike.
Han började med norrländska noveller (»Ur
en fallen skog», 1910; »Från ödegårdar»,
1913), gav i »Tiden och — en natt» (1918) och
»En dröm i seklets natt» (1919) halvt
realistiskt, halvt visionärt stämningar från
krigs-och krisåren i Sverige. Efter »Järnets gåta»
(1921) och »Orions bälte» (1924) har han i »De
förskingrades arv» (1927) och »Det bevingade
hjulet" (1928) skildrat industrialismens
genombrott och modernt arbetarliv med intim
kännedom både om allmogen och om den
nutida proletär- och vagabondvärlden.
Grubb-lare och drömmare, ger han på samma gång
en mångfald naturalistiska miljöteckningar
och porträtt av elementära
individualiteter. R-n B.
He’dera, se Mu r gr ö n a.
Hedersborgare, person, vilken som
utmärkelse fått medborgarrätt (i regel dock utan
några medföljande rättsverkningar) av en
stads myndigheter. Sådana utmärkelser ges
särskilt i England och Tyskland. I Ryssland
fanns före 1917 års revolution även ärftlig
hedersborgarvärdighet. (V. S-g.)
Hedersdoktor, se Doktor, sp. 1101.
Hedersdomstolar (ty. Ehrengerichte). I flera
länder, däribland Tyskland, finnas genom
särskild lagstiftning upprättade domstolar med
uppgift att pröva och bedöma förseelser mot
ämbetsplikt eller kränkande av en yrkeskårs
anseende. I Tyskland finnas sådana h. för
ämbetsmän, advokater, börsbesökare m. fl.
Däremot ha militära h. där avskaffats genom
1920 års riksförfattning. I tyska delstater
finnas ofta i lag reglerade h., t. ex. för läkare.
H. förekomma även i många länder såsom
fullständigt privata institutioner, som på
parternas anmodan avge utlåtanden. En h. av
detta slag är den av tre svenska
journalistiska organisationer upprättade Pressens
opi-nionsnämnd. V. S-g.
Hederslegionen (fr. légion d’honneur), fransk
orden, stiftad av Napoléon Bonaparte genom
konsulardekret 29 floréal år X (19 maj 1802)
och nyorganiserad genom kejserligt dekret 22
messidor år XII (11 juli 1804), avsedd att
belöna militära och civila förtjänster. H.
bibehölls, ehuru med förändringar i organisationen
och i ordenstecknens utseende, under de olika
politiska regimerna. Ordenstecknet, en
fem-strålig, vit, emaljerad stjärna, har tidtals burit
Napoleon I:s bild, 1814—30 Henrik IV:s och
bär från 1870 republikens; devisen har alltid
varit Ilonneur et Patrie. Ordensgraderna äro
från Napoleon III:s tid fem: riddare
(cheva-lier), officer (officier), kommendör
(comman-deur), storofficer (grand officier) och storkors
(grand-croix). Republikens president är ordens
stormästare och utnämner dess storkansler.
Vid dennes sida finnes ett råd.
Ordensklas-sernas medlemsantal är begränsat (dock ej i
fråga om utländska ordensinnehavare). Ett
särskilt ordenspalats finnes i Paris. Till h.
höra tre uppfostringsanstalter för kvinnliga
släktingar till ordensmedlemmar.
Ordensmed-lemmarna ha rätt till militära
hedersbetygelser vid sin likbegängelse. Litt.: L. Bonneville
de Marsangy, »La légion d’honneur, 1802—
1900» (1900). — Se vidare färgplansch till art.
Ordnar.
Hedersomnämnande, lägsta slaget av
utmärkelse vid pristävling.
Hederspris, vid tävlingar, utställningar o.
dyl. särskilt pris, som ej ingår i serien första,
andra o. s. v. pris men ofta tillfaller förste
pristagaren som ytterligare erkännande.
Hederstierna, svensk släkt. Tullnären i
Bå-stad Magnus Scherna hade fem söner,
som 1717 adlades med namnet H. Bland dem
var Erland H. (1676—1730), känd som
sjö-militär. Han utmärkte sig i slaget vid Rügen
1715 mot danskarna, blev s. å. kommendör och
1722 schoutbynacht. Från Erland H:s bror
Peter H. härstammade F. L. S. H. (se nedan).
Hederstierna, CarlFredrikWilhelm,
ämbetsman (f. 1861 V12), son till F. L. S. H.
Blev jur. kand. 1886 i Uppsala och inskrevs
s. å. i Svea hovrätt, där han 1898 blev
assessor. Han blev 1900 t. f. och 1903 ord. revi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
