Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hederstierna, Carl Fredrik Wilhelm - Hederstierna, Fredrik Ludvig Salomon - Hederström, Ture - Hedeselskabet (Det danske hedeselskab) - Hedeskoga - Hedesunda - Hedesundafjärdarna - Hedin, släkt - Hedin, Svante (Sven Anders)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
revisionssekr., s. å. expeditionschef i
Sjöförsvarsdep. och 1905 justitieråd. H. var 29
maj 1906—7 okt. 1911 konsultativt
statsråd i A. Lindmans ministär, där han ansågs
äga stort inflytande. Efter att ha varit t. f.
överståthållare blev
H. 1912 regeringsråd,
1915 ånyo justitieråd,
1916 landshövding i
Hallands län och är
sedan 1920
överståthållare. H. var led.
av Andra kammaren
1918—21 och är led.
av Första kammaren
sedan 1922 (led. av
första lagutskottet
från 1919, dess vice
ordf. 1922 ff.). Han
var 19 april—11 nov. 1923 utrikesminister i
ministären Trygger. Hans avgång därur
vållades av konflikt med hans kolleger ang. ett
av H. hållet offentligt, i pressen starkt
kritiserat tal (29 okt.), vari han personligen som
en framtidstanke förordade försvarsförbund
med Finland.
Hederstierna, Fredrik Ludvig
Salomon, ämbetsman (1828—1900); jfr
släktöversikten. Var först militär, fick 1859 kaptens
avsked och ägnade sig åt lantbruk. Han
utmärkte sig i riksdags- och kommittéarbete
samt var 19 april 1880—83 civilminister i
Posses ministär. H. blev 1883 landshövding i
Västmanlands län. Han var led. av Första
kammaren 1869—77 och 1879—87 och av
Andra kammaren 1889—91. H. var bl. a. ordf.
i 1884—89 års arbetarförsäkringskommitté.
Hederström, Ture, lantbrukare,
Eddaforskare (1843—1915). Blev student i Uppsala
1863, genomgick 1867—69 Ultuna
lantbruksinstitut, ägnade sig sedan åt jordbruk (till
1888 i Östergötland). Delar av ett stort
efterlämnat arbete av H. utgåvos under titeln
»Fornsagor och Eddakväden i geografisk
belysning» (3 bd, 1917—27). Däri gjorde han,
stödd i synnerhet på ortnamnsmaterial,
gällande bl. a., att Helgedikterna behandla
östgötska och sörmländska småkonungars
historia under folkvandringstiden.
Hedeselskabet (eg. Det danske
hedeselskab) stiftades 28 mars 1866 i Aarhus
på initiativ av E. M. Dalgas (se d. o.), dess
administrerande dir. till sin död 1894. H. har
till syfte att främja uppodlandet av Jyllands
hedar, och det har under årens lopp utfört
ett oerhört stort arbete i denna riktning,
främst genom trädplantering men även
genom väganläggningar, bevattning, märgling
och mosskultur. Genom föredrag, en tidskrift,
populära småskrifter och personlig påverkan
har hedtrakternas befolkning vunnits för
saken, och resultaten av dessa 62 års arbete
äro imponerande. H. hade april 1928 omkr.
12,000 medl. och stödjes av staten med ett
sammanlagt belopp av över 1 mill. kr. årl.
Det har till samma tid anlagt och äger självt
37 skogsplanteringar (mest rödgran och
bergfur) med en ytvidd av 78,4 kvkm; med dess
medverkan ha anlagts 2,494 planteringar
(inalles 858,6 kvkm). Med dess bistånd ha
utförts 1,964 vattenståndsregleringar, som
kommit en areal av 1,283 kvkm till godo. En
ytvidd av omkr. 3,400 kvkm har märglats eller
kalkbehandlats. H:s laboratorium har företagit
7,000 märgelanalyser. Ehuru H. från 1898
vidgat sin verksamhet till att omfatta även
de danska öarna, Färöarna och Island, är det
dock övervägande n. Jylland som dragit
fördel av dess arbete med det resultat, att
arealen av ouppodlade hedar och mossar där
nedgått från 7,400 kvkm 1860 till 3,000 kvkm
1928. Sällskapets nuv. ledare är J. C.
Christensen (se d. o.). Litt.: C. Nyrop, »Det danske
hedeselskab 1866—1916» (1916).
P. E–t.
Hedeskoga, socken i Malmöhus län,
Herrestads härad, invid Ystad; 7,48 kvkm, 500 inv.
(1928). Tätt befolkad, backig jordbruksbygd.
583 har åker, skog saknas. Egendom:
Källesjö. Ingår i Sövestads, Bromma, Bjäresjö och
H. pastorat i Lunds stift, Ljunits och
Herrestads kontrakt.
Hedesunda, socken i Gävleborgs län,
Gästriklands ö. tingslag, huvudsakl. på n. v. sidan av
Hedesundafjärdarna (se d. o.); 530,55 kvkm,
4,930 inv. (1928), därav 19,25 kvkm och 256
inv. tillhörande Söderfors församling.
Genomlöpes av Enköpingsåsen; längs denna odlad
jord, f. ö. skogsmark och mossar. 3,558 har
åker, 24,607 har skogs- och hagmark.
Pastorat i Ärkestiftet, Gästriklands ö. kontrakt.
Jfr uppsats i Sv. Turistförenis Arsskr. 1907.
Hedesundafjärdarna, sjöartad utvidgning av
nedre Dalälven, huvudsakl. inom Hedesunda
socken, Gästrikland; 82 kvkm, 51 m ö. h.
Delas av Enköpingsåsen och några låga
sandöar i två fjärdar.
Hedin, svensk släkt, urspr. från Hidingsta i
Norrbyås socken (Närke); namnet antogs på
1600-talet. Från kyrkoherden Sven H:s
(1683—1751) söner härstamma tre grenar. Till den
första hörde politikern Sven Adolf H., till
tredje grenen medicinalrådet Sven Anders
H., dennes sonson Svante H. och den senares
brorson upptäcktsresanden Sven A. H., adlad
1902; om dem se nedan.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
