Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedlund, Henrik - Hedlund, Johan Teodor - Hedlund, Sven Adolf - Hedman, Märta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
725
Hedlund, J. T.—Hedman
726
tiets program och tillhörde därefter det 1900
bildade Liberala samlingspartiet. Vid 1901
års riksdag tillhörde han den fraktion av
detta, som röstade för det då genomförda
härordningsförslaget. 1905 undanbad han sig
återval. H., som livligt intresserat sig för
arbetarfrågor, inkallades 1899 i
förliknings-och skiljenämndskommittén. Han har intagit
en framskjuten ställning inom pressens
organisationer. I Frisinnade landsföreningens
förtroenderåd var han v. ordf. 1906—17. H. blev
1923 fil. hedersdr vid Göteborgs högskola.
Han har utgivit några skådespel, bl. a. den
sociala pjäsen »Alf Brandberg» (1923), och en
politisk broschyr, »Frisinnet och dess
uppgifter» (s. å.). En biogr. av honom över S. A.
Hedlund föreligger i manuskript. (Gl.)
Hedlund, Johan Teodor, botanist (f.
186 1 24/n). Blev fil. dr och docent i botanik
i Uppsala 1892, lektor i botanik och zoologi
vid Alnarps lantbruksinstitut 1904 och var
prof, där 1917—27. H:s första skrifter
behandla lavar och deras alger (gonidierna)
jämte motsvarande fritt levande klorofycéer
samt flera högre växtgrupper, särskilt Ribes
rwåram-gruppen och SorZms-släktet,
»Mono-graphie der Gattung Sorbus» (1901), »Om
artbildning ur bastarder» (i Bot. Notiser 1907)
m. m. H:s senare publikationer röra sig mest
inom växtfysiologien och behandla villkoren
för tillväxten, rötternas näringsupptagande,
ämnestransporten inom växten m. m. Han
har även skrivit flera arbeten om
växtsjuk-domar. C. Lmn.‘
Hedlund, Sven Adolf, tidningsman,
politiker, kommunalman (1821 24/2—1900 16/9).
Blev student i Uppsala 1839 och fil. kand. 1845
samt ingick 1847 i Ecklesiastikdep., Kungl.
bibi, och ett par
ämbetsverk. S. å. blev
han medarbetare i
tidningen Hermoder och
i Dagligt Allehanda
samt deltog med
livligt intresse i tidens
socialpolitiska och
litterära rörelser,
särskilt ivrande för en del
arbetarvänliga
företag. 1849 blev H. red.
för Örebro Tidning och
var sekr. vid det i
Örebro 1850 hållna reformmötet. 1851 inträdde
han i Aftonbladets redaktion och var från 1852
till sin död huvudred, för Göteborgs
Handels-och Sjöfartstidning. Som ledare av denna
tidning intog H. en alltmera framstående plats i
den svenska pressens led, satte sin prägel på
tidningen och samlade kring sig en redaktion
av likatänkande, bland vilka Viktor Rydberg
kom att stå honom särskilt nära. H. var en
ivrig förkämpe för tidens liberala reformer
och kultursträvanden, för representationens
omjåldning, näringsfrihet och frihandel samt
en varmhjärtad ivrare för religionsfrihet i
betydelse av samvets- och bekännelsefrihet.
Han uppträdde för folkskolan som
bottenskola, handaslöjd och folkhögskoleväsendet,
var anhängare av kvinnoemancipationen,
röst-rättsutvidgning och grundskatternas
avskaffande. H. var motståndare till
indelningsverket och vän av ett milissystem samt stödde
i huvudsak härordningsförslaget av 1883, i
vars förberedande han tagit del. Han
förordade fredligt skandinaviskt samarbete men
stod som motståndare till den politiska
skandinavismen, som ville indraga Sverige-Norge
i Danmarks slesvig-holsteinska politik, och
han stödde den De Geerska
försiktighetspoli-tiken 1863—64 samt ådrog sig därmed
beskyllningen att vara antiskandinav. Under 1870
års krig uppträdde han med styrka emot den
härskande franskvänliga opinionen. I
unions-frågan bestred han under ståthållarstriden
1859—60 de norska anspråken på att få
avgöra denna fråga oberoende av Sverige, men
han stödde under 1870- och 1880-talet den
norska vänsterns strid mot högerbyråkratien.
Under 1890-talet motsatte han sig åter den
utpräglade norska vänsterns politik i
konsulats- och utrikesministerfrågorna. Som
tidningsman utmärktes H. av slagfärdighet,
vakenhet och rastlöshet; som tidningsledare var
han avhållen av underlydande. -— H. var led.
av Andra kammaren för Göteborgs stad 1867
—69 och 1879—83 samt av Första kammaren
för Göteborgs och Bohus län 1875—76 och
för Kristianstads län 1886—89. Han var en
tid ansluten till Lantmannapartiet men blev
aldrig egentlig partiman. H. var medlem av
försvarsutskotten 1867—69 samt av
bevillningsutskottet 1876 och 1879—83. Han var
1880—82 medlem av lantförsvarskommittén.
Bland hans motioner märkas: om ny
tryckfrihetsförordning (1869), om rösträttens
utvidgning (1880, 1888), om åtgärder för
tryggande av sunda och billiga arbetarbostäder
(1888) samt om konkordieformelns
utmönstrande ur kyrkolagens kap. 1 § 1 (1889).
H. var medlem av Göteborgs
stadsfullmäktige i omkr. tre årtionden och hade väsentlig
andel i tillkomsten av en mängd kommunala
inrättningar under den starka
utvecklingsperiod Göteborg denna tid genomgick. Bl. a.
deltog han i folkskoleväsendets och
fattigvårdens omdaning, var en av upphovsmännen
till det s. k. Göteborgssystemet (se d. o.),
den egentlige stiftaren av Göteborgs museum
(1861) och den varmaste ivraren för
tillkomsten av Göteborgs högskola. H:s vänskap
och stöd voro av utomordentlig betydelse för
V. Rydbergs utveckling. Bland H:s skrifter i
bok- eller broschyrform må nämnas »Om
arbetare-associationer» (1852), »Schweiz.
Reseanteckningar i bref» (1866), frukten av en
resa i Schweiz, »Sveriges försvarsväsen,
ord-nadt på grunden af allmän värneplikt» (1867),
»Om Schweiz’ försvarsväsen» (1868). K. W-g.*
Hedman, Märta, skådespelerska (f. 1888
12/s). H. debuterade 1905 på Alexanderteatern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
