Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hedvig Eleonora (Eleonore) - Hedvig Eleonora - Hedvig Elisabet Charlotta - Hedvigsfors - Hedvigsholmen - Hedvig Sofia (Sophie) - Hedychium - Hedysarum - Heegaard, Poul Sophus Vilhelm - Heem, Jan Davidz. de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Hedvig Eleonora—Heem
732
Hedvig Eleonora kyrka i Stockholm.
styrelse, som vid Karl XI:s död (1697) övertog
regeringen, erhöll H. E. säte och stämma. Som
livgeding innehade hon under särskild
förvaltning Gripsholms, Eskilstuna, Strömsholms och
Vadstena län. Hon använde till den inhemska
konstens uppmuntran en betydande del av
sina stora inkomster, gynnade Tessinarna och
Ehrenstrahl, lät uppföra Drottningholms och
Strömsholms slott, försköna Gripsholm och
Ulriksdal samt prydde sina slott med
skulpturer och målningar. Rud. F.*
Hedvig Eleonora, församling i Stockholm,
Östermalm; 23,597 inv. (1928). — Territoriellt
avskildes 1672 ett område till en
»Amiralitetets församling på Ladugårdslandet»;
befolkningen utgjordes mest av amiralitetets folk,
som tidigare ecklesiastikt hört till
Holmkyr-kan (se d. o.). 1680 flyttade
amiralitetskol-legiet till Karlskrona, men kollegiet behöll
ända till 1723 inspektoratet över
»Ladugårdslands församling», den sedan slutet av
1600-talet till omkr. 1900 vanliga, populära
benämningen. Församlingens och kyrkans off.
namn sedan 1737 är H. E. 1868 och 1870
ökades församlingens område med Djurgården.
Sedan stadsdelen 1885 fått namnet
Östermalm, kallade man ibland även församlingen
och kyrkan med detta namn. 1906 delades
Östermalm i nuv. H. E., Oskars och
Engel-brekts församlingar.
H. E. kyrka, en åttasidig centralbyggnad
med kupol (se bild ovan och bild vid art.
Artillerigården), började grundläggas
1669 för amiralitetets räkning efter ritningar
av Jean De la Vallée. Murningen avstannade
1675; en 1670—71 uppförd provisorisk kyrka
av bräder fick tjänstgöra till 1737, då
stenkyrkan kunde invigas. Arbetet hade
återupptagits 1724 efter ritningar av G. J.
Adel-crantz. 1755 påbörjades efter ritningar av
K. F. Adelcrantz två västtorn, vilka dock icke
färdigbyggdes utan inreddes till gravkor 1792.
I st. f. det 1737 pålagda yttertaket av
bräder byggdes kupoltornet 1865—68 efter F. W.
Scholanders av B. 0. Malmberg
delvis förändrade ritningar.
1914 restaurerades kyrkan i
sin helhet av G. Lindgren. Av
inredningen märkas särskilt
altaruppsatsen med en av G
E. Schröder 1738 målad tavla,
orgelfasaden, ritad av K. F.
Adelcrantz 1762, och
predikstolen, utförd efter J. E. Rehns
ritning 1775. Litt.: E.
Lundmark, »H. E. kyrka» (1920;
»Sveriges kyrkor. Stockholm»,
bd 3, h. 2). E. L-k.
Hedvig Elisabet Charlotta,
sv. drottning, se Charlotta.
Hedvigsfors, se Iggesund.
Hedvigsholmen, se
Marstrand.
Hedvig Sofia (skrev sig alltid
H. Sophie), hertiginna av
Holstein-Gottorp (1681—1708), dotter till Karl
XI och Ulrika Eleonora; förmäldes 12 juni
1698 med sin kusin hertig Fredrik IV av
Holstein-Gottorp. I aug. 1698 flyttade hon
dit men återvände redan följ, vår med sin
make till Sverige, vilket hon sedan ej
lämnade. Hennes gemål stupade vid Kliszow 1702,
efterlämnande en tvåårig son, Karl Fredrik
(se d. o.).
Hedy’chium, släkte bland kryddliljorna.
Några arter odlas som prydnadsväxter i
växthus, vanligast den praktfulla H. Gardnerianum
(från Ostindien), som har talrika, välluktande,
gula blommor i axlik blomställning. G. L-m.*
Hedy’sarum, släkte bland baljväxterna
(underfam. Papilionatae), utmärkt genom
mångpariga blad och plattryckt, vanl. glatt
ledbalja. Blommorna, vanl. röda el. vita, sitta
i klasar. Omkr. 60 arter, örter el. buskar,
på n. halvklotet, företrädesvis i varmt
tempererade länder. Vissa arter odlas som
prydnadsväxter. G. L-m.*
Heegaard [hé’går], Poul Sophus
Vilhelm, dansk filosof (1835—84). Blev teol.
kand. 1858 och fil. dr 1861, docent 1870 och
prof. 1875 i filosofi vid Köpenhamns univ.
Under påverkan av Rasmus Nielsen skrev
han »Indledning til den rationelle ethik»
(1866) men bröt 1867 med denne i
skriften »Professor R. Nielsens lære om tro
og viden». Senare följde »Om intolerance»
(1878) och »Om opdragelse» (1882; 4:e uppl.
1893). Anonymt utgav han en rad romaner.
Under påverkan av sjukdom och familjesorger
fullbordades 1883 hans övergång till
kristendomens åskådning. P. E-t.
Heem [hèm], J an David z. de, holländsk
målare (1606—83 el. 1684). Efter en första
utbildning i hemstaden Utrecht flyttade han
över till Leiden och därifrån 1636 till
Ant-werpen. H. var en av 1600-talets yppersta
och mest produktiva stillebenmålare i
Nederländerna. Han förenade i sina målningar det
festliga och dekorativa hos den flamländska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
