Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heem, Jan Davidz. de - Heemsker(c)k, Egbert van - Heemsker(c)k, Maarten van - Heemskerk, Jan - Heer, Jakob Christoph - Heer, Oswald - Heeren, Arnold Herman Ludwig - Heeringen, Josias von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Heemsker(c)k—Heeringen
734
Stilleben med frukter. Målning av Jan Davidz. de
Heem i museet i Bryssel.
stillebenkonsten med det intima behaget hos
den holländska. Praktfulla och läckra ting
äro hans älsklingsmotiv, frukter, granna
hum-rar, blommor, glaspokaler och silverkärl. Han
hade många lärjungar, däribland sonen Co
r-n e 1 i s de H. (1631—95), vilkas arbeten
ofta förväxlats med mästarens. A. L. R.
Heemsker(c)k [hörns-], Egbert van,
holländsk målare (1634 el. 1635—1704). H:s
specialitet var bond- och krogscener av
grotesk art, Antonius’ frestelse med häxerier och
trolltyg o. s. v. Hans stil har mottagit
intryck av Adriaen Brouwer och Adriaen van
Ostade. A. L. R.
Heemsker(c)k [höms-], Maarten van,
holländsk målare (1498—1574). H. utbildade
sig i Haarlem i romanistisk anda, reste själv
till Rom 1532 och ägnade där synnerligt
intresse åt de antika monumenten. 1536
återvände han till Haarlem, där han sedan
verkade till sin död. För Laurentiuskyrkan i
Alkmaar utförde H. en altaruppsats, vilket
arbete blev fullt färdigt 1543.
Alkmaarupp-satsen finnes ännu i behåll, sällsamt nog i
Linköpings domkyrka, dit den 1582 skänktes
av Johan III. Detta omfattande verk ger
en god föreställning om såväl styrkan som
bristerna hos H.: en ståtlig men oklar
komposition, en överdriven modellering i
Miehel-angelos stil men anatomiskt osäker och en
våldsam men ofta felaktig förkortning samt
en kall kolorit. H. utförde ett stort antal
altarmålningar, av vilka flera bevarats. Hans
intresse för antiken kom till uttryck i
målningar med mytologiskt innehåll. I sina
porträtt framträder H. som en förträfflig
skild
rare av verkligheten, fri från all
förkonstling. Utom skissböcker från Romtiden (nu i
Berlin) finnas nära 200 teckningar av H.
bevarade. H. har även utfört några
kopparstick. — Litt.: L. Preibisz, »Martin van H.»
(1911); A. L. Romdahl, »Gammal konst.
Studier och fynd» (1916). A. L. R.
Heemskerk [héms-], J a n, nederländsk
politiker (1818—97). Var jur. dr och advokat i
Amsterdam, blev konservativ partiledare i
andra kammaren, var inrikesminister 1866—
68 samt ministerpresident och inrikesminister
1874—77 och 1883—88. Han genomförde 1887
en grundlagsrevision med rösträttsutvidgning.
— Sonen Theodorus H., politiker (f.
1852 1/7), genomförde som ministerpresident
och inrikesminister 1908—13 lag om
obligatorisk ålderdoms- och invaliditetsförsäkring.
Han var 1918—25 justitieminister i
ministären Ruys de Beerenbrouck.
Heer [hör], Jakob Christoph,
schweizisk författare (1859—1925). Skrev romaner
(»Der König der Bernina», 1900, m. fl.),
berättelser, dikter m. m., med utmärkta
land-skapsskildringar.
Heer [hör], O s w a 1 d, schweizisk botanist
(1809—83), prof, i Zürich. Var i ungdomen
entomolog (»Fauna coleopterorum helvetica»,
1838—42), sedan en av paleobotanikens
främste, särskilt med avseende på tertiärtiden:
»Flora tertiaria Helvetiæ» (3 bd, 1855—59),
»Flora fossilis arctica» (7 bd, 1868—83), till
vars material svenska polarexpeditioner
lämnat det mesta, samt mera populärt »Die
Ur-welt der Schweiz» (1865; 2:a uppl. 1879). H.
var en mycket idérik forskare, som väsentligt
bidrog till utredningen av växtvärldens
beskaffenhet och förändringar under perioderna
närmast före vår egen. A. G. Nathorst var i
mycket hans lärjunge. Led. av sv. Vet.-akad.
1876. Monogr. av J. J. Heer och C. Schröter
(2 dir, 1885—87). E-kN-d.
Heeren [hö’ron], Arnold Herman
Lud-wig, tysk historiker (1760—1842). Blev 1787
e. o. och 1794 ord. prof, i filosofi samt 1801
prof, i historia, allt vid Göttingens univ.
Hans berömda arbete »Ideen über Politik, den
Verkehr und den Handel der vornehmsten
Völker der alten Welt» (2 bd, 1793—96; 4:e
uppl. i 6 bd 1824—26) var stilistiskt
formfulländat och fäste uppmärksamheten på förut
mindre beaktade sidor av forntidens kultur.
Stort anseende fingo ock hans »Geschichte
der Staaten des Alterthums» (1799; sv. övers.
1817) och »Geschichte des europäischen
Staa-tensystems und seiner Colonien» (1810; sv.
övers. 1819 och 1865). Han utgav 1821—26 i
15 bd en samlad uppl. av sina »Historische
Werke». H. redigerade 1827—40 Göttingische
Gelehrte Anzeigen och grundade tills, m. F.
A. Ukert 1829 det stora samlingsverket
»Geschichte der europäischen Staaten» (vari
svensk historia behandlats av E. G. Geijer,
F. F. Carlson och L. Stavenow). (V. S-g.)
Heeringen [hö’r-], Josias von, tysk mi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
