Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heiberg, Peter Andreas - Heidal (Hedalen) - Heide - Heide, Axel - Heidegger, Johann Heinrich - Heidelberg - Heidelbergkatekesen el. Pfalziska katekesen - Heiden, Fedor Logginovitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
749
Heidal—Heiden
750
tuosen», 1789, komedien »De vonner og de
vänner», 1792, visor m. m.) den franska
revolutionen och tryckfriheten samt
bekämpade de inhemska tyskarna och regeringens
godtycke. Förbigången vid utnämningen av
notarius publicus 1798, utvecklade han större
hänsynslöshet och blev efter att flera gånger
ha dömts till höga böter 1799 dömd till
landsförvisning. Han lämnade Danmark febr.
1800 och var sedan 1803—17 översättare i
franska utrikesdep. H:s hustru, T h o m
a-sine Buntzen, lät 1801 skilja sig från
honom och gifte sig med en svensk flykting,
Gyllembourg (se d. o.). H. skrev sedan flera
politiska småskrifter. H:s skådespel utkommo
samlade 1792—96 och 1806—19 (4 bd), ett
urval av hans verk 1884, »Viser og vers»
1894. — Litt.: H:s egna »Erindringer» (1830);
monogr. av H. Schwanenflügel (1891); Johanne
L. Heiberg, »P. A. H. og Thomasine
Gyllembourg» (1882). E.Ebg.*
Heidal, förr H e d a 1 e n, sidodal till
Gud-brandsdalen, genomfluten av nedre Sjoa. I s.
Heidalsmuen (1,806 m).
Heide [häi’do], stad i preuss. prov.
Sehles-wig-Holstein, sedan 1447 huvudort i
Dithmar-schen, 47 km s. s. v. om Schleswig; 10,603 inv.
(1925). Frukt- och grönsaksodling,
konserv-och tobaksfabriker; boskapshandel. Vid H.
besegrade danskarna ditmarskerna 13 juni 1559.
Heide, Axel, dansk bankman (1861—1915).
Grundläde 1895 Laane- og diskontobanken i
Köpenhamn och blev 1897 C. F. Tietgens
efterträdare i Privatbanken. Genom idérikedom
och rastlös energi blev H. snart ledande inom
Köpenhamns penningvärld och skapade en
mängd nya företag, varav många blevo av
stor betydelse, medan andra icke överlevde
nedgången åren efter 1908, för vilken H. icke
utan skäl fick sin del av skulden. Han skänkte
Köpenhamn Absalonstatyn på Höjbroplads och
flera andra konstverk. P. E-t.
Heidegger [hal’-], Johann Heinrich,
schweizisk reformert teolog (1633—98). Blev
prof. 1659 i Steinfurt och 1667 i Zürich. Som
huvudförfattare till den reformerta kyrkans
sista bekännelseskrift, den s. k. »Formula
consensus helvetici», gav han den strängaste
calvinismen dess mest tillspetsade uttryck
men sökte dock mildra domarna över olika
tänkande. Mot lutherdomen intog han en
irenisk ståndpunkt och bekämpade
katolicismen i skarpt polemiska skrifter, däribland
»Historia papatus» (1684). E. Bg.*
Heidelberg [häTdolbärk], stad i Baden, vid
Neckars utträde ur Odenwald på slätten,
utmed s. flodstranden, nedanför Königstuhl
(566 m); 74,892 inv. (1925); förbindes genom
två broar med förorterna Neuenheim och
Hand-schuhsheim på n. sidan, över staden i ö. resa
sig ruinerna av H:s slott; nyare stadsdelar i v.
Genom sitt läge är H. en av Rhentrakternas
vackraste städer; universitetet, Ruperto-Carola
(2,892 stud, sommaren 1927), är Tysklands
äldsta, slottet är historiskt och arkitektoniskt
en av Tysklands märkligaste byggnader. Med
univ. äro förenade univ.-bibl. (521,000 bd; det
1623 bortförda Biblioteca palatina har
återställts) och talrika institut (för äggvite- och
experimentell kräftforskning m. m.).
Märklig är Heiliggeistkirche (got., 1400-talet). I
övrigt kvarstå endast få äldre byggnader.
Industrien omfattar tillverkning av cigarrer,
kirurgiska instrument, brandsprutor, järnvägs
vagnar m. m., handeln omgivningens produkter
(vin, tobak, humle) och böcker. — Orten är
gammal; borgen kom 1225 som förläning till
pfalz-greve Ludvig I och blev på 1200-talet
pfalzgre-varnas residens. I jämbredd med kurfurstliga
husets makt växte H. 1386 grundade Ruprecht
I univ., slottet nybyggdes i början av
1500-talet till en stark fästning, och furstliga
praktpalats uppstodo kring inre borggården,
Otto Heinrichbau, påbörjat 1557 (tysk
högrenässans med starkt dekorativ utsmyckning),
Friedrichsbau, färdigt 1607 (senare renässans i
strängare stil), m. fl. Samtidigt blomstrade
univ. som säte för calvinsk-reformert lärdom
(se Heidel bergkatekesen). Under
Fredrik V och hans gemål, Elisabet Stuart,
var H. hemvist för ett prunkande hovliv.
Olyckorna kommo med trettioåriga kriget.
Staden togs 1622 av Tilly, 1633 av svenskarna,
1635 av de kejserlige, under pfalziska
tronstriden av fransmännen 1689 och 1693, varvid
staden fullkomligt ödelädes och slottet
sprängdes. 1720 flyttades residenset till Mannheim,
och 1803 blev H. en del av storhertigdömet
Baden; univ., som gått tillbaka,
återupprättades av storhertig Karl Fredrik. — Litt.:
»Die Kunstdenkmäler des Grossherzogtums
Baden», bd 8: 2 (1913); F. Schneider, »H.»
(1923); A. v. öchelhäuser, »Das Heidelberger
Schloss» (6:e uppl. 1923). — Se bild på pl.
till Baden. A. B-n.
Heidelbergkatekesen [haTdolbärk-] el.
Pfalziska katekesen, en av den reformerta
kyrkans mest ansedda symboliska skrifter,
tryckt f. ggn i Heidelberg 1563, är ett på
kurfursten Fredrik III:s av Pfalz uppdrag
tillkommet verk, som i betydelse närmast kan
jämföras med Luthers lilla katekes. Dess
huvudförfattare voro teologerna Z. Ursinus, C.
Olevianus och Th. Erastus, vilka
representera inflytelser från resp. Melanehthon,
Calvin och Zwingli. Med en klart reformert
karaktär förenar H. en strävan att mildra
motsättningen mot lutherdomen. 1563 blev den
på en synod i Heidelberg antagen som
lärobok och läronorm i Pfalz, och redan under de
närmaste årtiondena vann den insteg bland
de reformerta långt utanför dess gränser.
Synoden i Dordrecht 1619 gav den symboliskt
anseende. Litt.: »Der Heidelberger
Katechis-mus», utg. av A. Lang (1907); H. Mulert,
»Konfessionskunde» (1927). E. Bg. (E. Nwn.)
HéFden, Fedor Logginovitj, greve,
generalguvernör i Finland (1821—1900). Blev
1861 generallöjtnant och 1866 chef för ty
ska arméns huvudstab. 1881 blev har gene
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
