Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heidenstam, Verner von - Heider, Carl - Heijermans, H. - Heijnes byrå - Heikel, släkt - Heikel, Axel Olai
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Heider—Heikel, A. O.
754
vars båda delar, »Folke Filbyter» (1905) och
»Bjälboarfvet» (1907), skildra Folkungaättens
upphov och öden t. o. m. Magnus Ladulås, gav
H. en poetisk tolkning av Sveriges
fornhisto-ria. För skolbarnen skrev han därpå den
historiska läseboken »Svenskarna och deras
hövdingar» (2 bd, 1908—10). — Utom dessa
verk skrev H. under detta skede »Modern
barbarism» (1894), en pietetens protest mot
det konsthistoriska restaureringsraseriet,
»Klassicitet och germanism» (1898), essäerna
»Tankar och teckningar» (1899; särskilt
märkas »Inbillningens logik» och »Det
nationella som teori och känsla») och »Dagar och
händelser» (1909), vari även ingå
högtidstal och inlägg i dagsfrågor, samt (s. å.) de
dramatiska »När hämndgndinnorna vakna»
och »Spinnrocken». Aktuella tilldragelser
framkallade även »Proletärfilosofiens
upplösning och fall» (1911), ett knippe
tidnings-polemiker mot Strindbergs anfall på
»nittiotalet», och »Vad vilja vi?» (1914), tal, hållna
våren 1914 för den nya härordningen.
Inträdestalet i Sv. akad. över C. D. af Wirsén,
»Minne av E. Tegnér», H:s direktörstal 1922
(i Sv. akad:s Handl. XXV, XXVII och XXXII)
samt »Nya dikter» (1915), en storstilad,
mäktig samling, uttryck för manligt allvar och
ljus humanitet, äro hans hittills senaste verk.
H:s tidiga ungdomsdiktning var romantisk
och idyllisk med starka intryck av Runeberg,
Topelius, till vilken han sände sina verser
för att få dem bedömda, och Snoilsky. Under
rese- och utbildningsåren 1881—87 genomgick
han en djupgående utveckling, lärde känna
och påverkades av naturalismen, mot vilken
han på samma gång trädde i opposition, vann
rika och skiftande intryck av olika länder
och folk, skärpte som målare sin blick och
frigjordes från den samtida svenska poesiens
stiltraditioner. Sammanträffanden med
Strindberg på kontinenten stärkte hans opposition.
Oberoendet och livet utomlands skänkte H.
en självständighet i synpunkter och
uttryckssätt, varigenom han i »Vallfart och
vandringsår», där framför allt den
orientaliska inklädnaden och det nya sättet att se
gjorde intryck, verkade så ny, så
stimulerande och impulsgivande. Den individualism,
den skönhetsdyrkan och livsglädje, den
inbill-ningsnaturalism, som H:s diktning var
uttryck för och som han i munter opposition
mot »skomakarrealismen» teoretiskt
förkunnade, vunno hastigt anhängare. I första,
rummet var det Oscar Levertin och Gustaf
Frö-ding, som vunnos för den nya åskådningen,
och även Selma Lagerlöf slöt sig till den nya
riktningen. I den svenska samtidens moderna
realism med dess gråväder såg H. en
efter-apning av utländska maner, vilka icke passade
det svenska lynnet, djärvt, drastiskt och
älskande det lysande, färgrika och stolta.
Efter sin återflyttning till hemlandet kom
H. snart att ännu starkare betona denna
nationella synpunkt, även nu som
oppositions
man. Den svenska radikalismen var ljum eller
avog mot svensk historisk dikt och tradition
och förstod sig ej på nationell självkänsla.
Ehuru radikal, älskade H. föga samtiden och
sökte i den svenska historien de drag och
egenskaper, som han fann mest
karakteristiska för vårt folks bättre jag. »Om
svenskar-nes lynne» och den därpå följande diktningen
med svenska motiv ha direkt och indirekt
påverkat vår uppfattning av oss själva mer
än något annat i modern litteratur, höjt
och stärkt vårt nationalmedvetande. Mot
in-bördeskivet och den själviska materialismen
förkunnade H. i tidningsartiklar och tal en
ideell fosterländskhet, som med offervillig
enighet skulle skapa Sveriges lycka och storhet.
Oberoende av dessa betydelsefulla insatser,
hör H:s författarskap genom sin stora
idérikedom, stilistiska glans och fullödiga
originalitet till svensk litteraturs förnämsta.
Intim lyrik lika väl som ädel monumentalitet,
bisarr och pittoresk ögonblicksskildring lika
väl som ideal och skulptural epik rymmas
däri. En prägel av aristokratisk kultur, höga
syften och sträng, manlig vilja utmärker ett
flertal av hans verk, vilkas inbördes olikhet
vittnar om hur rikt och mångsidigt hans
väsen är. Hans diktning har rört sig om
väsentligheter. Den förening av klassicitet och
germanism, som han ansett karakteristisk för
svensk kultur, äger han själv i sällsynt hög
grad, och klassisk enkelhet har med åren
alltmer blivit hans stilprincip, liksom hans
skönhetsdyrkan övergått i etisk idealism. — 1909
blev H. fil. hedersdr vid Stockholms högskola
och fick 1916 Nobelpriset i litteratur.
H:s »Samlade skrifter» utgåvos 1909—12 i
19 bd (flera delvis omarb. i nya uppl.). Litt.:
J. Landquist, »V. v. H.» (1909); R. G:son Berg,
»Före Vallfart och vandringsår» (1919); F.
Böök, »Sveriges moderna litteratur» (1921;
med bibliografi). — H:s porträtt återges på
vidstående plansoh. R-n B.
Heider [hai’-], Carl, tysk zoolog (f. 1856),
prof, i Berlin 1918—24. Har arbetat främst
på utvecklingshistoriens område och bl. a.
skrivit, jämte E. Korschelt, »Lehrbuch der
vergleichenden Entwicklungsgeschichte der
wirbellosen Tiere» (1890—92). E-k N-d.
Heijermans, H., se H e y e r m a n s, H.
Heijnes byrå, pressnyhetsbyrå i Stockholm,
upprättad 1912 (Landsortspressens
Stockholms-redaktion); tog sitt nuv. namn 1920.
Förmedlar nyhetsmaterial till pressen; känd bl. a.
genom politiska intervjuer. Chefredaktör:
Fredrik Christian Heijne (f. 1889).
HeFkel, finländsk släkt, härstammande från
Heikkilä hemman i Uleå socken. Flera
släktmedlemmar kalla sig Heikinheimo.
HeFkel, Axel Ola i, finländsk etnograf
(1851—1924), kusin till F. V. H., I. A. H.
och K. F. H. Företog omfattande
etnografiska och arkeologiska forskningsfärder bland
finska stammar i Ryssland. Han var 1889—
92 docent i finsk etnografi vid Helsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
