Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heikel, Axel Olai - Heikel, Frans Viktor - Heikel, Ivar August - Heikel, Karl Felix - Heilbronn - Heilbronnförbundet - Heiligendamm - Heilsbronn, Kloster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
755
Heikel, F. V.—Heilsbronn
756
Utsikt över Heilbronn.
univ. ocb från 1892 intendent vid Arkeologiska
kommissionen. Etnografiska museet på
Fö-lisön vid Helsingfors är hans verk. Utom
vetenskapliga avh. utgav H. »Brunnsparkens
historia» (1919).
HéTkel, Frans Viktor, finländsk
gymnast (1842—1927), bror till K. F. H. Han
var 1875—1911
överlärare i gymnastik
vid Helsingfors
universitet och
utarbetade det på svensk
och tysk gymnastik
grundade system, som
allmänt begagnas i
Finland. Till den
moderna idrotten med
dess specialisering,
tävlingar och
rekordjakt ställde han sig i
stort sett avvisande.
H. utgav »Gymnastikens teori» (1904; ny uppl.
1915) och »Gymnastikens historia» (1905—09).
Han blev med. hedersdr 1919. H. E. P.
HéFkel, Ivar August, finländsk filolog
(f. 1861 16/i), kusin till A. O. H., F. V. H. och
K. F. H. Blev 1885 docent i klassisk filologi
via Helsingfors univ., var 1888—1926 prof, i
grekisk litteratur samt 1907—11 och 1920—
22 univ:s rektor. Vid sin avgång 1926
hyllades han av elever med en festskrift. H. har
utgivit många vetenskapliga avh. och
texteditioner, bl. a. 2 bd av »Eusebius Werke»
(1902—13), »Filologins studium vid Åbo
universitet» (1894), »Från antikens värld» (1920),
»Retorik» (1923; ny uppl. 1924), »De kristna
och den antika hedendomen» (1927) samt de
populära biografierna över Platon (1919) och
J. L. Runeberg (2 bd, 1926). Han har jämväl
utgivit läro- och läseböcker i svenska och
klassiska språk. H. E. P.
Héi’kel, Karl Felix, finländsk bankman
och politiker (1844—1921), bror till F. V.
H. Ägnade sig först åt pedagogisk
verksamhet och journalistik, blev därefter 1881
direktor för handelsinstitutet i Brahestad och
tillhörde 1892—1907 direktionen för Nordiska
aktiebanken för handel och
industri. H. tillhörde
borgarståndet vid
lantdagarna 1882—1906 och var 1901
dess talman. Han utgav
»Finlands bank- och
pen-ningeväsen» (1888) och en
historik över Nordiska
aktiebanken 1872—1919
(1922). H. E. P.
Heilbronn [hai’lbrån],
stad i ty. fristaten
Würt-temberg, 160 m ö. h., vid
Neckar, 40 km n. om
Stuttgart; 45,227 inv. (1925).
H. ligger på båda sidor om
Neckar, den äldsta staden
på högra stranden. Vid
Marktplatz ligga S:t Kilians- el. Stadtkirche
(började uppföras under 1200-talet,
huvudtornet i sengotisk stil från början av
1500-talet, det praktfulla koret från 1400-talet;
hela kyrkan renoverades i slutet av
1800-talet) och rådhuset, i renässans från slutet
av 1500-talet; s. därom Deutsches Haus
(huvudbyggnaden från början av 1700-talet; en
gång i Tyska ordens ägo, nu säte för
Lan-desgericht), där Axel Oxenstierna avslöt
H.-förbundet 1633; på Neckarstranden
Götzen-turm, där Götz von Berlichingen satt fången
en natt 1519. H. är en blomstrande
industri-och handelsstad. Industrien omfattar
järn-och metallförarbetning, tillverkning av
maskiner, kemikalier, näringsmedel m. m.;
saltverk. I omgivningen vinodling. Till H. är
Neckar segelbar för större fartyg. Hamnen
anlöptes 1925 av 2,519 fartyg. — H., som
om-nämnes redan på 700-talet, var fri riksstad
1360—1802, kom därefter under Württemberg
(staden blev lutersk 1525). Litt.: P. Schöck,
»Das Stadtbild von H.» (1927).
Heilbronnförbundet [haaTbrån-] ingicks på
ett konvent i Heilbronn april 1633 mellan
Sverige och s. v. Tysklands protestantiska
stater för att trygga en fördelaktig fred.
Ledningen lämnades åt Sveriges legat Axel
Oxenstierna som »direktor», och vid hans sida
ställdes ett råd, »consilium formatum». Ingen
av de förbundna finge sluta separatfred. De
starka motsättningar, som redan från början
funnos inom förbundet, ledde emellertid efter
nederlaget vid Nördlingen aug. 1634 till
förbundets upplösning följande år, då kurfursten
av Sachsen (maj) inledde raden av de
för-bundsmedlemmar, som slöto separatfred med
kejsaren. Se även Oxenstierna, Axel.
Jfr J. Kretzschmar, »Der Heilbronner Bund
1632—1635» (3 bd, 1922).
Heiligendamm [häi’-], se D o b e r a n.
Heilsbronn [häiTsbrån], K 1 o s t e r - H.,
köping i bayerska reg.-omr. Mittelfranken,
vid Schwabach; 1,436 inv. (1919). I H. fanns
förr ett berömt cistercienskloster, upphävt
1555. I dess gravkapell vila de flesta
borg-och markgrevarna av huset Hohenzollern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
