Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hejdeby - Hejduk - Hejning - Hejnum - Hekabe - Hekataios - Hekate - Hekatomb - Hekla - Hektar - Hektik - Hektisk - Hekto - Hektograf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
767
Hejduk—Hektograf
768
Hekla.
1928) i Barlingbo, Ekeby, Endre och H.
pastorat i Visby stift, Norra kontraktet.
He’jduk, se H a j d u k.
Hejning, maskinsmide med hejare.
Hejnum, socken i Gotlands n. härad, s.
om Tingstäde träsk; 45,17 kvkm, 273 inv.
(1928). Skog och alvar kring mindre
slättbygd; i ö. »Kallgate burg», Ancylussjöns 3 m
höga strandvall. 625 har åker, 2,437 har
skogs- och hagmark. Ingår i H:s och Bäls
(samt framdeles Källunge och Vallstena)
pastorat i Visby stift, Norra kontraktet. —
Kyrkans kor och långhus äro från 1200-talets
förra hälft. Tornet i v. kvarstår från en
omkr. 100 år äldre anläggning. Jfr Botvid.
Träskulptur från H:s kyrka återges på plansch
3, bild 30, till art. Gotland.
Heka’be, se H e k u b a.
Hekatai’os från Miletos, grekisk
historieskrivare (omkr. 500 f. Kr.), föregångare till
He-rodotos. Av hans geografiska och
historiskt-genealogiska verk finnas endast brottstycken
bevarade, utg. i Jacobys »Fragmente der
grie-chischen Historiker»,
1 (1923). M.PnN-n.
He’kate (grek.
Heka’te, lat. He’cate),
grek, myt.,
framträder i Grekland
huvudsakligen som de
nattliga spökeriernas och
trolldomens gudinna,
•därför också
mångudinna och identifierad
med Artemis. Hon
torde härstamma från
s. v. Mindre Asien.
Undantagsvis prisas
hon på ett ställe hos
Hesiodos som titanen
Perseus’ och Asterias
dotter, en stor
gudinna, som hjälper
män
Tregestaltad Hekate,
hållande långa facklor,
offerkanna och skål. Antik
vo-tivrelief av marmor; från
Egina.
niskorna i de viktigaste
angelägenheter. Man mötte H. särskilt
vid korsvägarna, där hon drog
omkring under mörka nätter,
beledsagad av en svärm av
skällande hundar och
spökgestalter, själarna av dem, som ej
blivit begravda, lidit en
våldsam eller förtidig död; man
har med skäl jämfört den med
den vilda jakten. Med
bortvänt ansikte nedlade man
offer åt henne vid korsvägarna.
Hon framställes (dock icke i
äldre tid) som tregestaltad;
hennes mest utmärkande
attribut är facklan. Dylika bilder
(hekatrid) uppställdes ofta
framför huset för att avvärja
trolldom. M. Pn N-n.
Hekato’mb (grek.
hekato’m-be, av hekato’n, hundra), urspr.
ett offer av hundra oxar eller andra offerdjur
men sedan Homeros’ tid benämning för varje
stort offer. A. M. A.*
Hekla, vulkan på s. Island, omkr. 112 km
ö. om Reykjavik; 1,557 m ö. h. Uppbygges av
lava, slagg och aska. På krönet, utmed en
spricka från s. v. till n. ö., ligga H:s kratrar.
Bergets högsta delar täckas vanl. av snö,
därav namnet (hekla betyder kåpa). Omkr. 400
kvkm land kring H. utgöras av vulkaniska
avlagringar. I historisk tid har H. haft 18
utbrott, det första 1104. Vid utbrottet 1294
dödades människor och djur, floder ändrade
riktning, pimsten drev på havet ända till
Färöarna. Särskilt våldsamma utbrott ha
sedan ägt rum 1341, 1436, 1510, 1597, 1693,
1766 och 1845—46. Från närliggande kratrar
äro 4 utbrott kända, det senaste 1913. —
Under namnet Heklefjäll förekommer H. i
många medeltidssägner som en av
underjordens portar och ingång till skärselden.
Hektar, förk. har, ett ytmått = 100 ar
= 10,000 kvm. Se Metersystemet.
Hektlk (av grek. hektiko’s, som har
egenskap), med., kallas ett kroniskt
sjukdomstillstånd med tilltagande avmagring,
kraftned-sättning och ständig feber, vilken senare
kännetecknas av stora dagsvariationer (med
maximum på aftonen) och som därför bl. a. är
åtföljd av stark svettning under natten.
Tillståndet förekommer vid långsamt
fortskridande infektioner, ss. tuberkulos och benröta,
och kan upphöra i och med hejdandet av
grundsjukdomen. E. L-g.
He’ktisk (jfr H e k t i k), feberaktig, sjuklig.
Jfr Rodnad.
He’kto, förk. för h e k t o g r a m (se d. o.).
Hektogräf, apparat för mångfaldigande av
skrift. Består i sin enklaste form av en låg,
rektangulär plåtform, som innehåller en platta
av s. k. hektografmassa (en blandning av
gelatin, vatten, glycerin och socker).
Originalskriften måste utföras i ett bläck, innehål-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
