Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hektograf - Hektogram - Hektokaleri - Hektoliter - Hektor - Hekuba - Hel - Hela - Helagsfjället - Heland, Frans Isak von - Heland, Martin Rudolf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
769
Hektogram—Heland
770
Helagsfjället.
lande en stark anilinfärg. Skriften tryckes
mot plattan, som suger åt sig nog av färgen,
för att ett antal avtryck på rent papper skall
kunna tagas från densamma. H. har numera
till stor del ersatts av nyare
duplicerings-metoder. Jfr Mimeograf. G. H-r.
Hektogra’m, ofta förk. till hekto, en vikt
= 100 g. Se Metersystemet.
Hektokalori, en värmemängd av 100
kalorier. Se Kalori.
Hektoliter, ett rymdmått = 100 1. Se M
e-tersystemet.
He’ktor, i grekisk hjältesaga den äldste av
Priamos’ söner, trojanernas tappraste hjälte
och Akilles’ förnämste motståndare. Då
Akilles håller sig borta från striden, bringar H.
grekerna i stort trångmål och fäller tillsist
Akilles’ vän Patroklos. Akilles ingriper då
åter i striden för att hämnas sin vän och
fäller H., vars döda kropp han släpar runt
Tröjas murar, bunden vid stridsvagnen. Två
av Iliadens vackraste episoder äro knutna
vid H., samtalet mellan denne och hans gemål,
Andromache, i sjätte boken, och diktens slut,
som låter Priamos bege sig till grekernas
läger för att bedja Akilles att utlämna H:s
■döda kropp att begravas. M. Pn N-n.
He’kuba (grek. Heka’be, lat. He’cuba), gemål
till den trojanske konungen Priamos (se d. o.).
Hel, nord, myt., fornnordisk dödsgudinna,
Lokes dotter, Fenresulvens syster. Oden
störtade henne ned i det mörka och kalla Nivlhem
(»mörkrets värld»), där hon fick mottaga dem,
som dö av sjukdom och ålder. Hon är
blå-svart och hemsk att skåda; hennes fat heter
Hunger, hennes kniv Svält, hennes säng
Sjukbädd, hennes tjänare Gänglate och Gånglata.
— Denna skildring beror delvis på ung
mytbildning. H. är personifikation av
appella-tivet hel (fsv. häl), »dödsrike», »död», eg.
»det höljande», ett samgermanskt ord,
besläktat med ty. hehlen och lat. celare, »dölja».
Den ursprungliga betydelsen har bevarats i
uttrycket slå i hjäl (äldre i häl, »till döds»).
Wulfila översätter motsv. gotiska ord, halja,
med det grekiska Hades, de osaligas hemvist
(ty. Hölle, eng. hell). Samma betydelse har
helvete, eg. »straff (vite) i dödsriket», ett
västgermanskt ord, inlånat till Norden med
nordtyska och engelska missionärer.
Samger-mansk är sålunda föreställningen om ett
dödsrike i jordens inre. Endast i Norden har härur
uppstått en dödsgudinna, H.; hon omtalas
redan i 800-talets fornnordiska diktning. —
Litt.: H. Güntert, »Kalypso» (1919); E.
Tegnér, »Ur språkens värld», I (1922). E. W-én.
Hela, fiskläge och badort (484 inv. 1910)
i po. vojevodskapet Pomorze, på yttersta
udden av Helahalvön (Putziger Nehrung), en
35 km lång och 1/2—3 km bred landtunga i
Danzigbukten, skild från fastlandet av
Putziger Wiek. ö. om H. fyrtorn. Orten omtalas
ofta under de svensk-polska striderna 1590—
1660; skrevs ibland i sv. källor H e 1 e.
Helagsfjället, Sveriges högsta fjäll s. om
Lappland, beläget i n. v. Härjedalen, Storsjö
socken, nära Jämtlandsgränsen; 1,796 m ö. h.
Består av tre toppar el. »stötar», den
egentliga Helags- el. Storstöten, som uppbär
Stortoppen, samt N. Helagsstöten (1,701 m) och
S. Helagsstöten el. Nedalsstöten (1,683 m) med
det egendomliga utsprånget Predikstolen. På
Storstöten, i en mot ö. n. ö. öppen nisch,
utbreder sig Helagsglaciären, Sveriges
sydligaste glaciär (se bild 6 på pl. till art. G 1
a-ciär). Den är en nischglaciär, 400—700 m
lång, 1,500 m bred och går ned till 1,320 m
höjd. Från glaciärsjön (1,256 m) avflyter
Handölsån (till Indalsälven), och på fjällplatån
kring H. upprinna Ljungans två källarmar
samt Nean (till Norge) och Mittån (till
Ljusnan). Framför glaciärnischens öppning ligger
H:s turiststation (1,033 m ö. h.; uppförd 1897
och 1916), varifrån H. lätt bestiges. I s. v.
ligger Nedalsstugan (turiststuga).
Heland, Frans Isak von, tonsättare
(1843—1923). Utbildade sig till militär och
var 1897—1904 överste vid Jämtlands
fält-jägarreg:te. Utgav flera solosånger och skrev
en del operetter, som med framgång
uppfördes på Stockholmsscenerna:
»Regementstrum-slagaren» (1870), »Det var jag» (1879),
»Rekryten» (1881) m. fl. T. N.
Heland, Martin Rudolf, grafiker (1765
—1814). Av J. F. Martin lärde H. bl. a.
akvatintametoden, i vilket maner han utförde
sina flesta blad med utsikter och figurscener,
dels efter teckningar av E. Martin o. a., dels
IX. 25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
