Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helgdagar - Helgeandsholmen - Helgeandsholms beslut - Helgeandshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
777
Helgeandsholmen—Helgeandshus
778
Helgeandsholmens västra sida på 1880-talet.
rias bebådelsedag och midsommardagen som
särskilda h. Tyskland har en reformationsfest
och en botdag, Danmark sin »store bededag»
(4:e fredagen efter påsk), Norge sin »faste-,
bots- og bededag» (30 okt.) o. s. v. A. G-w.
Helgeandsholmen, en av de holmar, på vilka
Stockholms stad är byggd, belägen i Norrström
mellan stadsdelarna Norrmalm och Staden.
H. tillhör sedan 1 maj 1906
Storkyrkoförsam-lingen efter att förut ha varit delad mellan
Klara och Jakobs församlingar. Den har
uppstått genom utfyllning och förening av urspr.
tre holmar: den egentliga H., Barkarholmen och
den lilla holmen Stockholm, senare även
kallad Bryggeri- el. Slaktarholmen (del av nuv.
Strömparterren), samt har sitt namn efter ett
på den förstnämnda holmen redan under den
äldre medeltiden befintligt helgeandshus (se
d. o.). Kronan förvärvade med Gustav Vasas
klosterreduktion huset och tillhörande tomt
samt med ett undantag alla andra tomter där.
Enl. en karta av 1689 voro de flesta tomterna
v. om den över H. dragna Norrbrogatan
upplåtna åt enskilda. På ö. sidan låg bl. a. kungl.
stallet (uppbyggt 1674) och på andra sidan
den genom H. rinnande kanalen Gref Pers
(Per Brahe d. y:s) hus, som kvarstod in på
1800-talet och nyttjades bl. a. till
riksbiblio-tek och riksarkiv. Sedan stallet 1696
nedbrunnit, uppfördes av N. Tessin d. y. ett nytt
hovstall mod långsidan vid Norrbrogatans ö.
linje. Platsen för den basarbyggnad, som
1838 uppfördes längs Norrbro av ett enskilt
bolag, tillhörde staten, som ock ägde
hovstallet och ett par andra egendomar; resten
tillhörde konungen enskilt, ehuru denna del
på sin tid köptes av K. m:t och kronan för
ryska understödsmedel (rubelfonden).
Strömparterren, förlustelseställe sedan 1832, tillhör
Stockholms stad.
Sedan konungen erbjudit sig att till staten
avstå sin äganderätt till en del av holmen,
med villkor att för statsmedel ett nytt
hovstall byggdes på annan plats, beslöt
riksdagen 5 maj 1888 att låta uppföra ett hovstall
på Artilleriplanen och därefter på H. de s. k.
riksbyggnaderna: ett hus för riksdagen och
ett för riksbanken. I nov. 1893 skred man
till rivning av de gamla husen på holmen.
Riksdagshuset togs för sitt ändamål i
besittning 1905 och riksbankshuset 1906. — Litt.:
L. M. Bååth, »H. och Norrström från äldsta tid
till våra dagar» (2 dir, 1916—18). G. B-l-n.
Helgeandsholms beslut kallas en förfalskad
urkund, vari meddelas den oriktiga
uppgiften, att ett riksmöte på Helgeandsholmen i
Stockholm 1282 skulle ha ökat kronans
inkomster genom att utöver Uppsala öd (se
d. o.) tillerkänna kronan s. k. g r
undre g a 1 e n (se d. o.) och samtycka till en
skattläggning av Sveriges jord, varvid
allmogens dagsverksskyldighet till kronan skulle
ha införts. Urkunden framlades för Johan III
vid hans besök i Norrköping 30 juni 1587 av
den adlige godsägaren Paine Eriksson
(Rosenstråle) till Ravenäs, som synes ha
utfört även andra förfalskningar. Ehuru falskt,
har H. sedermera vid flera tillfällen inverkat
på rättsliga avgöranden. Ännu vid den strid,
som under senaste tid stått rörande
frågan huruvida inom vissa vattenområden i
Sverige en vattenrätt, oberoende av
strandäganderätt, tillkommer kronan, har man från
visst håll sökt hävda äktheten av H. eller
velat tillerkänna det rättskraft på den grund,
att det skulle ha konfirmerats av 1734 års
riksdag. Litt.: C. G. Styffe, »Grundregalernas
uppkomst och tillämpning i Sverige» (i
Vitt.-akad:s Handl., bd 24, 1864); B. H. Dahlberg,
»Till frågan om vattenregalet och 1697 års
kvarnkommission» (i Ekonomisk Tidskrift
1905); Å. Holmbäck, »Kvarnkommissionerna»
(1914); A. Åström, »Jordrätten i Sverige
under världsåldrarna» (1925). K. G. Wn.
Helgeandshus kallades under medeltiden
stiftelser för vård av fattiga sjuka,
ålderstigna och icke arbetsföra, tillika hem för
vägfarande. De stodo än under prästerlig
ledning, än under vederbörande stads tillsyn.
Vården bestreds av broderskap av män och
kvinnor, som levde under en av biskopen
stadfäst regel. I det medeltida Sverige funnos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
