Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helgeandshus - Helgeandskloster - Helgeandsorden - Helgeaner - Helgeflundra - Helge Hjorvardsson - Helge Hundingsbane - Helgeland - Helgelse - Helgelseförbundet - Helgenæs - Helgerum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
779
Helgeandskloster—Helgenæs
780
h. i Stockholm (jfr Helgeandsholmen),
Åbo och 13 andra städer samt i Skåne i 7
städer.
Helgeandskloster, se Helgeandsorden 1.
Helgeandsorden. 1. Munkorden för
sjukvård, stiftades av Guido av Montpellier (d.
1209), som här mellan 1170 och 1180 grundade
ett åt den Helige ande invigt hospital samt
ett brödraskap för sjukvård. Både lekbröder
och präster voro ordensmedlemmar; i de större
klostren (helgeandskloster) funnos
senare även systrar. Brödraskapet kan
karakteriseras som borgerliga johanniter. H:s
hospital voro avsedda även för fattiga,
vägfa-rande, barnaföderskor och hittebarn samt
blevo senare främst vårdanstalter för gamla,
svaga och icke arbetsföra. Under sin glanstid
synes orden ha omfattat omkr. 150 kloster.
H. hade 6 kloster i Danmark och ett i
Sverige (Söderköping). — Litt.: M. Heimbucher,
»Die Orden und Kongregationen der
katho-lischen Kirche» (2:a uppl. 1907—08); J.
Lind-bæk och G. Stemann, »De danske
helligaands-klostre» (1906). T. H-r.*
2. (Fr. Ordre du Saint-Esprit.) Fransk
rid-darorden, stiftad 1578 av Henrik III.
Ordens-tecknet var ett gyllene, fyrarmat, vitemaljerat
kors med en duva (den Helige ande) och bars
i brett, blått band (cordon bleu). Orden
upp-hävdes 1792 men bestod åter 1814—31.
Helgeäner, se Fribaptister.
Helgeflundra, se Flundrefiskar (och
bild 7 på plansch).
Helge Hjorvardsson, hjälten i ett blott
fragmentariskt bevarat Eddakväde. Han blev gift
med valkyrjan Svava, kung Eylimes dotter.
Ung föll H. i en strid, och hans avsked från
Svava är av gripande skönhet. E. W-én.
Helge Hundingsbane, nordisk sagohjälte,
omtalad i två Eddakväden. Det yngre av
dessa berättar om H:s seger över Hunding
och dennes söner samt om hans kärlek till
valkyrjan Sigrun, kung Hognes dotter. Det
äldre kvädet, sannolikt flera olika
diktfragment, förbundna genom prosastycken,
berättar om huru Sigrun har att välja mellan
H. och sina fränder. Hennes broder Dag fäller
H. för att hämnas sin fader. Slutet skildrar
Sigruns sorg över H:s död och hennes möte
med honom i gravhögen. — Sagan om H. är
rent nordisk. I vad mån historiska element
ingå är omtvistat. På grundval av bl. a.
några ortnamn i den yngre Helgedikten
(Ringstad, Bråvall) har man velat förlägga
sagans ursprung till Östergötland. Att
dikterna skulle ha uppstått där, finnes ingen
grund att antaga. Litt.: S. Bugge,
»Helge-digtene» (1896); T. Hederström, »Fornsagor
och Eddakväden», 2 (1919); uppsats av E.
Wessén i Fornvännen 1927. E. W-én.
Helgeland, gammalt namn för s. delen av
Nordland fylke, Norge, s. om området kring
Salten fjord. Jfr Hålogaland.
Helgelse (lat. sanctificätio) förekommer’ i
teologiens historia i två olika bemärkel-
ser. I N. T:s språkbruk kan ordet h. sägas
vara beteckning för hela det kristna livet
såsom sådant: det betyder då människans
uttagande ur den för Gud, den Helige,
främmande livssfären samt hennes insättande i ett
gemenskapsförhållande till Gud. Denna
omfattande och primärt religiösa betydelse har
uttrycket också i Luthers förklaring till tredje
artikeln. I konkordieformeln och sedan ofta
i den följ, teologien tages ordet däremot i
mera inskränkt betydelse: h. representerar
då mera den etiska förnyelsen och ställes vid
sidan av rättfärdiggörelsen, som representerar
upprättandet av gudsgemenskapen. Denna
tudelning har ej sällan föranlett en viss
svårighet att fatta det kristna livet på ett enhetligt
och organiskt sätt. Jfr vidare Nådens
ordning. G. A-n.
Helgelseförbundet, en sammanslutning av
troende kristna ur skilda samfund,
tillkommen 1887 under inflytande av den
angloamerikanska helgelserörelsen, förmedlat av
den svensk-amerikanske väckelsepredikanten
Fredrik Franso n. Samlande kraft var
godsägaren Maximus Hedin (d. 1921) på
Torp i Kräklinge socken (Närke), där
förbundet, som ledes av en styrelse på 9 pers.,
alltjämt har sin medelpunkt. Den främste
andlige ledaren blev f. d. komministern C. J. A.
Kihlstedt (d. 1915), som 1890 uppsatte
förbundsorganet Trons Segrar och s. å.
började hålla de bibelkurser för utbildande av
s. k. evangelister, vilka jämte de stora
midsommarkonferenserna på Torp blivit viktiga,
årl. återkommande inslag i förbundets
verksamhet. Evangelisterna (1927 omkr. 230),
olärda män och kvinnor av folket, verka,
vanl. två och två, som predikanter och
skrift-spridare i flertalet svenska provinser samt
tidtals även i grannländerna. Sedan 1890
bedriver förbundet mission i Kina, sedan 1891
i Sydafrika. I H:s religiösa åskådning
för-bindes den anglo-amerikanska helgelseläran
(»helgelse genom tron» såsom förutsättning
för ett »högre» kristligt liv) med
troshelbräg-dagörelse och tro på Jesu snara återkomst.
Jfr »Minnesskrift vid Helgelseförbundets
40-årsjubileum» (1927). E. Nwn.
Helgenæs, en från Djursland, ö. Jylland, åt
s. utskjutande halvö, genom en smal
landtunga, Draget, förenad med fastlandet.
Helgerums slott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
