Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helgenister - Helgerum - Helgesen, Povl (Eliesen) - Helgeseter (Elgesæter) - Helgesta - Helgeån - Helgoland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
781
Helgenister—Helgoland
782
Helgeni’ster, se F r i
baptister.
Helgerum, numera styckat
gods i Västrums socken,
Kalmar län, vid en vik av
Östersjön, 15 km s. om Västervik.
Tillhörde på 1500-talet Charles
de Mornay (se d. o.) och på
1800-talet bl. a. släkterna
Hop-penstedt, Leijonhufvud och
Raab. Det naturskönt belägna
slottet uppfördes 1768 av
bergsrådet P. C. Cederbaum; äges
med närmaste omgivning sedan
1925 av Ch. Cahier.
Helgesen, Povl (Povl
Elie-sen, lat. Paulus Eliæ el. Heliæ),
dansk humanist (omkr. 1480—
tröl. 1535 el. 1536). H. föddes
i Varberg av dansk fader och
svensk moder, inträdde 1517 i
karmelitklostret i Helsingör
och drevs där under
humanismens inflytande att bekämpa avlatskrämeriet
o. a. kyrkliga missbruk. Luthers framträdande
hälsade han med glädje, och som föreståndare
för det nya karmelitkollegiet i Köpenhamn och
teol. prof, vid univ. (från 1519) synes han ha
påverkat en krets av unga klosterbröder i
reformatorisk riktning. I likhet med sin
läromästare Erasmus av Rotterdam drog han sig
emellertid för en brytning med Rom. Sedan
Luther bannlysts, blev H. en av lutherdomens
lidelsefullaste motståndare och bekämpade i en
rad stridsskrifter hänsynslöst de danska och
svenska reformatorerna. Senare intog han
tidtals en förmedlande hållning. Av motståndarna
brännmärktes han som en föraktlig »Povl
Vendekaabe», men genom sitt författarskap,
till vilket bl. a. hör den som källskrift
viktiga Skibykrönikan, »Chronicon Skibyense»
(da. övers. 1891), framstår han som en av den
danska reformationstidens mest betydande
gestalter. C. E. Secher utgav 1855 bd 1 av
H:s »Danske skrifter». Litt.: L. Schmitt, »Der
Karmeliter Paulus Heliae» (1893); J. O.
An-dersen, »Överfor kirkebruddet» (1917). E. Nwn.
Helgeseter (numera vanl. Elgesæter),
norskt augustinkloster, s. om Nidaros, trol.
grundlagt omkr. 1160 av ärkebiskop öystein.
Vid reformationen sekulariserades det jämte
övriga kyrkogods. På 1560-talet nedrevs
byggnaden; blott några murrester återstå.
Helgesta, socken i Södermanlands län,
Vill-åttinge härad, strax ö. om Flen; 72,84 kvkm,
1,312 inv. (1928). Omfattar en i n. Båven
utskjutande landtunga och kringliggande öar;
småbergig skogs- och odlingsbygd. 1,641 har
åker, 3,355 har skogs- och hagmark.
Egendomar: Rockelstad, Frändesta m. fl. Ingår i
H. och Hyltinge pastorat i Strängnäs stift,
Villåttinge kontrakt.
Helgeån, vattendrag i s. Sverige, från
Ryda-holms socken i Jönköpings län till
Hanöbuk-ten; omkr. 193 km, flodområde 4,840 kvkm.
Utsikt 6ver Helgeån vid Broby.
Genomflyter i s. Småland sjön Möckeln (se
d. o.), mottager i n. Skåne Almaån,
genomflyter på Kristianstadsslätten Araslövssjön,
Hammar- eller Helgasjön (0,6 m ö. h.) och
Yngsjön, mottager därvid smärre biåar, ss.
Vinnö-, Vrams- och Segesholmsåarna, samt
utfaller med två armar, den nordliga vid
Åhus, i Hanöbukten. Disponibel
medelvatten-effekt 37,000 hkr, därav utbyggd 5,300 hkr
(1924), främst vid Torsebro.
Helgoland, ö i Nordsjön utanför Elbes och
Wesers mynningar, del av preuss. prov.
Schleswig-Holstein; 0,64 kvkm, 2,585 inv. (1925). Är
en ur havet med tvärbranta sidor stigande
klippa, 56 m hög, kilformigt tillspetsad åt
n. v., åt östsidan utvidgad genom en låg
strandbrädd, och omfattar ö. om huvudön en
sanddyn, Diine, först i senare tid (1720) skild
från huvudön. Klippan är uppbyggd av starkt
rödbrun sandsten (trias) på en sockel av
zeehsten (perm), särskilt i v. genom
bränningar urholkad i bukter, håligheter och
fristående klippartier, samt bildar upptill en
avjämnad, gräsbevuxen platå, Oberland. På
Oberland H:s fyr, där och på sluttningen
stadssamhället, genom trappor förenat med
en stadsdel på det lägre Unterland. På
Un-terland hamnplats, där och på Düne H:s
havsbad (32,700 badgäster 1925). Invånarna
äro friser, ön är en viktig
naturvetenskaplig observationsort; här finnas biologisk
anstalt med akvarium, Nordsjömuseum,
laboratorium för havsforskning och Vogelwarte (för
observation av flyttfågelsstråken). — H.
räknades i Valdemar II:s jordebok till Danmark,
hörde från 1300-talet till hertigarna av
Sles-vig och erövrades av Danmark från
Holstein-Gottorp 1714. Engelsmännen togo ön i
besittning 1807, behöllo den genom freden i Kiel
1814 och avstodo ön till Tyskland genom
fördrag 1 juli 1890 mot ersättningar i Östafrika;
1892 lades ön till Preussen. — 9 maj 1864
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
