Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellenistisk konst - Hellens, von, ätt - Heller - Heller, Frank (Gunnar Serner) - Heller, Johann Florian - Heller, Simon - Heller, Stephen - Hellerström, Josef Alfred - Hellerup - Hellesponten - Helleu, Paul César
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
801
Hellens—Helleu
802
grundligt förstörts eller icke utforskats.
Det framträder emellertid alltmera, att
åtskilligt av det, som räknats den
romerska arkitekturen till godo, bör tillskrivas
den hellenistiska. Under denna tid
uppstod först en profanarkitektur i stor stil.
Praktfulla kungapalats uppfördes,
städerna utbyggdes efter en enhetlig plan,
torgen och huvudgatorna omgåvos med
kolonnader — Pompeji har kallats en
hellenistisk stad i Italien. Mindre Asien
är bäst känt. Priene är ett ex. på en
lantstad från den hellenistiska tidens
början; Pergamon (se d. o.) har åtskilliga
intressanta byggnader; det stora altaret
är även arkitektoniskt ett imposant verk.
Även tempel byggdes ståtligare än
någonsin; de största byggnadsföretagen voro
nybyggnaden av Artemistemplet i Efesos
efter branden 356 e. Kr. och av
Apollon-templet i Didyma (se d. o.). — Jfr
Grekisk konst; dessutom G. Dickins,
»Hellenistic sculpture» (1920). M. Pn N-n.
Hellens, von, finländsk adlig och friherrlig
ätt, härstammande från
CarlNiclasHel-1 e n i u s (1745—1820), som var Linnés
lärjunge, 1780 blev e. o. prof, i
naturalhisto-ria och 1793—1816 var prof, i ekonomi och
naturalhistoria vid Abo akademi; led. av
Vet.-akad. 1788. Han adlades 1816 med namnet
von Hellens, och hans sonson Lars T h e
o-dor v. H. (1826—96), som 1895 upphöjdes i
friherrligt stånd, blev senator och led. av
justi-tiedep. i Finlands senat 1875, chef för
civilexpeditionen 1882 och president i Äbo hovrätt
1884. Vid lantdagen 1877—78 var han vice
lantmarskalk och 1894 lantmarskalk. Han var far
till Gustaf Waldemar v. H.-H i r v
i-kanta (1863—1911), en framträdande
representant för undfallenhetsregimen, prokurator
i Finlands senat 1905, vice lantmarskalk s. å.
och president i Åbo hovrätt 1911, och Oskar
Johannes v. H. (f. 1867 23/5), som
utbildade sig till veterinär och läkare och 1919
blev prof, i hygien vid Helsingfors univ.,
samt Albert Alexander v. H. (f. 1879
22/4), som 1919 blev landshövding i
Tavaste-hus län och mars 1920—april 1921 var
inrikesminister samt febr.—juni 1922 och maj
1924—mars 1925 justitieminister. H. E. P.
Heller, urspr. ett tyskt, i silver präglat
me-deltidsmynt, som under 1600-talet övergick
till skiljemynt, senare präglades i koppar med
ett värde av 1/2 Pfennig och kom ur bruk i
Tyskland vid markräkningens införande på
1870-talet. — I Österrike var H. 1892—1924
den minsta myntenheten (= 1/iOo Krone).
Heller, Frank, pseud. för
GunnarSer-n e r, författare (f. 1886 20/7), fil. dr 1910 i Lund
på en avh. om Swinburnes språk. H. har blivit
en av de populäraste svenska författarna av
äventyrsböcker (»I hasardens huvudstad»,
1914, m. fl.) genom uppfinningsförmåga, rask
och målande berättarkonst.
Heller, Johann Florian, österrikisk
Bild 15—16. Mumieporträtt från Fajum.
patolog (1813—71). Uppfann 1852 den
vanligaste och för praktiskt bruk känsligaste
reaktionen för påvisandet av äggvita i
urinen. H e 11 e r s prov ger vid närvaro av
äggvita en vit fällning vid beröringsytan, när
den med lika delar vatten spädda urinen
filtreras ned i utspädd salpetersyra. E. L-g.
Heller, Simon, österrikisk blindpedagog
(1843—1922); var under en lång tid
föreståndare för det judiska blindinstitutet på Hohe
Warte i Wien. H. har i ett stort antal
skrifter gjort sig känd som en mycket
framstående blindpedagog. Mest bekant torde han
vara genom sina forskningar över psykiska
abnormiteter. G. Ek.
Heller, Stephen, ungersk pianist och
tonsättare (1814—88). Verkade sedan 1838
som pianolärare i Paris, utgav pianotekniska
arbeten och pianostycken i Schumanns anda,
vilka ännu ha betydelse och ofta spelas. Biogr.
av R. Schütz (1911). T. N.
Hellerström, J osef Alfred, arkitekt (f.
1863 19/3). Studerade i Stockholm vid
Tekniska högskolan och Konstakad., blev 1892 lärare
vid tekniska skolan i Hälsingborg och 1903
stadsarkitekt där. H. har där 1889 ff.
uppfört rådhuset, frimurarlogen, läroverk, bank,
sjukhus m. m., i Lund nya univ.-bibl., högre
allmänna läroverket, posthus m. m. G-g N.
HeTlerup, förstad till Köpenhamn, vid
Öresund, inom Gentofte (se d. o.) kommun;
omfattar H:s och Maglegaards församlingar;
15.795 inv. (1926); villakvarter; flera stora
fabriker (Tuborgs bryggeri och
mineralvattens-fabrik m. m.); hamnanläggningar. P. E-t.
Hellespo’nten (grek. Hellèspontos, »Helles
hav»), sundet vid Dardanellerna (se d. o. 2
och Argonauterna, sp. 41).
Helleu [elö’], Paul César, fransk
målare och grafiker (f. 1859). Har målat
stämningar från Paris och havet, utfört pasteller,
litografier, teckningar och utmärkta ets-
IX. 26
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
