Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helleu, Paul César - Hellman (Heligman) - Hellman, Torsten Johansson - Hellmesberger, Joseph - Hellner, Johannes - Hellquist, Gustaf Elof - Hellqvist, Carl Gustaf - Hellriegel, Hermann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
803
Hellman—Hellriegel
804
ningar och med förkärlek framställt unga
kvinnor och barn. Hans raderade blad överstiga
1,800. Flera teckningssamlingar ha
utkommit. G-g N.
Hellman (eg. H e 1 i g m a n), fyr i
Ålands-hav på en lika benämnd holme, uppförd 1868
vid infartsleden till Eckerö (den forna
postleden Grisslehamn—Eckerö). O. Brn.
Hellman, Torsten Johansson,
läkare, universitetslärare (f. 1878 3/4). Blev 1914
med. dr och s. å. docent i patologi i Uppsala,
prosektor i patologisk anatomi vid Karolinska
institutet 1920 och är från 1921 prof, i anatomi
i Lund. 1908—09, 1913 och från 1923 har H.
varit läkare vid Fjällnäs sanatorium, 1919—21
intendent vid Sätra brunn. H. redigerade 1913
—20 Uppsala Läkarefören:s Förhandi. R. W.*
Hellmesberger, J o s e p h, österrikisk
tonsättare och dirigent (1828—93), ledare av
Ge-sellschaft für Musikfreunde i Wien 1851 och
från 1859 violinprofessor och dir. för
konser-vatoriet; 1877 hovkapellmästare. H. stiftade
1849 en berömd stråkkvartett. — Hans son
J o s e p h H. (1855—1907) var
hovkapellmästare i Wien 1899—1902. Han skrev musik till
operetter och baletter. T. N.
Hellner, J ohannes, jurist, politiker (f.
18 6 6 22/4). Blev fil. kand. 1887 i Lund, jur.
kand. 1891 och jur. dr 1896 samt docent i
civilrätt där s. å. Han blev 1898 adjungerad
i Svea hovrätt, 1899
led. av lagbyrån och
1902 byråchef för
lagärenden i Justitiedep.
H. var sekr. vid
Karl-stadskonferensen 1905
och konsultativt
statsråd i K. Staaffs
första ministär nov. s. å.
—maj 1906. Vid sin
avgång blev han
justi-tieråd men tog avsked
redan 1907 och var
1907—11 dir. i
Sven
ska trävaruexportföreningen. Han är led.
av Permanenta skiljedomstolen i Haag och
var Sveriges 2:e delegerade vid 1907 års
Haagkonferens. H. var utrikesminister i
ministären Edén 19 okt. 1917—10 mars 1920.
Han var led. av riksdagens Första kammare
1910—11 och (som frisinnad försvarsvän) av
Andra kammaren urtima riksdagen 1914.
Han har varit led. av flera större
kommittéer och är styrelseled. i ett stort antal
aktiebolag. Ths.*
Hellquist, Gustaf Elof, språkforskare,
skolman (f. 1864 28/6). Blev fil. dr i Uppsala
1890, s. å. docent där i nordiska språk och
var 1894—1903 medarbetare i Sv. akad:s
ordbok; 1898 blev han lektor i Lund och 1903 i
Göteborg, där han s. å. blev docent vid
högskolan. Från 1914 är han prof, i nordiska
språk i Lund. H. har utvecklat ett mycket
omfattande och betydelsefullt vetenskapligt
författarskap, mest i nordisk ordbildnings-
lära, etymologi och ortnamnsforskning. Bland
H:s viktigare arbeten må nämnas »Bidrag till
läran om den nordiska nominalbildningen»
(1890), »Studier öfver de svenska
sjönamnen» (1903—07), »Om
de svenska
ortnamnen på -inge, -unge
och -unga» (1904), »De
svenska ortnamnen på
-by» (1918) m. fl. Hans
senaste större verk är
en förträfflig och
mycket innehållsrik
»Svensk etymologisk
ordbok» (1922),
Sveriges enda fullbordade
arbete av detta slag.
H. har till sv.
över
satt Hesiodos’ »Verk och dagar» (1923) och
»Theogoni» (1924) samt Kallimachos’
»Hymner» (1925). (B. H-n.)
Hellqvist, CarlGustaf, målare (1851 15/i2
—90 lfl/ii). H. var son till en fattig skomakare
vid Kungsör, kom till Stockholm 1863, var elev
vid Konstakad. 1867—75, försörjde sig under
denna tid med att
teckna till böcker och
tidningar, vann 1875
kungl. medaljen för
»Gustav Vasa
anklagar Peder
Sunnanvä-der inför domkapitlet
i Västerås» (starkt
påverkad av G. v.
Rosen), vistades sedan i
Paris och München och
vann ett namn som
historiemålare:
»Peder Sunnanväders och
mäster Knuts skymfliga intåg i Stockholm
1526» (1879), »Sten Sture d. y:s död» (1880; se
vidstående färgplansch), »Valdemar Atterdag
brandskattar Visby» (1882), »Gustav II Adolfs
lik inskeppas i Wolgast» (1885). Dessa tavlor
vittna om tysk skola, visa livfull typskildring
och tidskaraktär samt därjämte ett ganska
energiskt luftstudium. H. målade även
porträtt och modern genre, var rastlöst verksam,
blev 1886 prof, vid konstakad. i Berlin men
blev sinnessjuk och dog i München. Målningar
av H. bl. a. i Nationalmuseum i Stockholm
(även en mängd studier), på Stockholms slott,
i kanslihuset, i Göteborgs museum och i
Uffizi-galleriet i Florens (självporträtt). Tysk
mo-nogr. av H. Wilke (1891). Jfr plansch till art.
Bröllop. G-g N.
HeTlriegel [-ri-], H e r m a n n, tysk
lant-brukskemist (1831—95), dir. för
försöksstationen i Bernburg, Anhalt. Grundade 1886 den
nutida kännedomen om ärtväxternas
upptagande av kväve ur luften genom förmedling
av de bakterier, som bilda knölarna på dessa
växters rötter (se Bal j växtbakterier).
Andra forskare hade förut uttalat
förmodanden i samma riktning, men H:s förtjänst är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
