Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hellriegel, Hermann - Hellstenius, Johan August Konstantin - Hellström, Gustaf - Hellström, Nils Enoch - Hellström, Paul - Hellström, Thure Gustaf - Helluland - Hellwald, Friedrich Anton Heller von - Hellvi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
805
Hellstenius—Hellvi
806
att ha på ett fast experimentellt underlag
byggt upp hela denna teori, som sedermera
allmänt bekräftats. Chr. B-l.
Hellstenius,
JohanAugustKonstan-t i n, historiker och statistiker (1834 4/3—88
X1/s). Blev 1860 fil. dr, 1862 docent i svensk
historia, 1866 ord. amanuens vid univ.-bibl. i
Uppsala och 1869 aktuarie i Statistiska
centralbyrån, var 1877—80 verkst. dir. vid
Centraltryckeriet i Stockholm men återvände 1880
som förste aktuarie till Statistiska
centralbyrån. Av hans historiska arbeten märkas
»Några blad ur Göteborgs historia» (1870),
»Lefnadsteckning öfver E. G. Geijer» (1876;
i »Samlade skrifter») samt »Anteckningar om
utländska bibliotek» (1877); av statistiska
arbeten »Studier i jämförande
befolkningsstatis-tik» (1874). H. förmådde Vet.-akad. att i
almanackan intaga lättlästa statistiska
uppsatser. G. S-g.*
Hellström, Gustaf, författare (f. 1882 28/8).
Blev fil. kand. 1903 i Lund, var
korrespondent till Dagens Nyheter 1907—18 från
London, Paris och New York, debuterade med
»Ungkarlar» (1904)
och »När mannen
vaknar» (1905), som hade
Hjalmar Söderbergs
erotiska novellistik
till förebild. »Kaos»
(1907) fylldes av
pessimism, novellerna
»Snödroppen» (1909) och
Londonskildringen
»Kuskar» (1910) voro
förtjänstfulla
miljö-och människoskildringar. »Kring en
kvinna» (2 bd, 1914), »Bengt Blancks
sentimentala resa» (1917) och »Ett
rekommendationsbrev» (2 bd, 1920) hämta figurer och
sceneri från de utländska storstäderna. »En
man utan humor» (I, »Dagdrömmar», 1921;
II, »En mycket ung man», 1923; III, »Sex
veckor i Arkadien», 1925) är en maskerad,
delvis sentimental självbiografi. Hans senaste
verk äro berättelserna »Mannen vid ratten»
(1926) och en roman om ståndscirkulationen,
»Snörmakare Lekholm får en idé» (1927). H.
är en lysande skildrare, och det värdefullaste
i hans stora böcker är i regel det
intellektuella: teckningen av samhällslivet,
folkpsykologien. H. har fängslande givit scener och
interiörer från olika länder och sociala skikt,
utmärkta av skarp iakttagelse och klarsynt
eftertanke. R-n B.
Hellström, Nils Enoch, läkare,
ämbetsman (f. 1877 3/i), bror till författaren G. H.
Blev med. lic. i Lund 1901, med. hedersdr där
1918 samt var lasarettsläkare i Söderköping
1907—15, i Eskilstuna 1916—19 och i
Norrköping 1919—28. H. är sedan 1 juli 1928
generaldir. och chef för Medicinalstyrelsen.
Han var led. av 1920 års kommitté för
socialförsäkringens organisation. H. har skrivit
ett flertal uppsatser i kirurgiska ämnen i
sv. och ty. medicinska tidskrifter. A. W-dt.
Hellström, Paul, agronom, riksdagsman
(1866—1927). Blev fil. dr 1891, genomgick
Ultuna lantbruksinstitut 1890—91, var där
adjunkt i kemi och mejerilära 1892—95 och
kallades 1895 att
organisera och förestå
den
kemisk-växtbio-logiska anstalten i
Luleå. Föreståndare för
frökontrollanstalten
där och sekr. hos
länets hushållningssällskap 1896—1919. På
dessa poster utövade
H. en framgångsrik
verksamhet för
lanthushållningens främjande genom ett
om
fattande försöksväsen och undervisning ute i
bygderna. Han var 1903—05 samt ånyo ^vald
av högern) 1913 liberal representant i Andra
kammaren för Norrbottens städer samt 1914
—27 representant för Norrbottens län i Första
kammaren (1923—26 v. ordf, i
jordbruksutskottet). 1919 blev H. sekr. i Lantbruksakad.
och var från juni 1925 till sin död statsråd och
chef för Jordbruksdep. i ministären Ekman.
H. var förlikningsman i arbetstvister i n.
distriktet 1906—20. Han författade jämte ett
stort antal tidskriftsuppsatser det frajnstående
verket »Norrlands jordbruk» (1917). H. J. Dft.
Hellström, Thure Gustaf, läkare (f.
1857 28/8). Blev med. lic. i Stockholm 1887 och
var överläkare vid Epidemisjukhuset i
Stockholm 1893—1924. H. blev med. hedersdr i
Uppsala 1907 och fick professors titel 1918.
Han har särskilt på de epidemiska
sjukdomarnas område utövat en mycket betydande
verksamhet samt i en mängd avh. redogjort för sin
rika erfarenhet om dem. Särskilt må nämnas
hans inlägg i frågan om behandlingen av
difteri med serum. R. T-dt. (A. W-dt.)
Helluland, se Vinland.
He’llwald [-valt], Friedrich Anton
Heller von, österrikisk militär, författare (1842
—92). Skrev populära geografiska skildringar,
bl. a. »Die Erde und ihre Völker» (4 :e, bearb.
uppl. 1898; »Jorden och dess folk», 1897—
1900), »Die heutige Türkei» (1877; tills, m. L. C.
Beck; »Turkiet i våra dagar», s. å.), »Im
ewi-gen Eis» (1879—81; »I höga Norden», s. å.).
Hellvi, socken på ö. kusten av Gotlands n.
härad; 39,43 kvkm, 682 inv. (1928).
Genom-flytes av Bångån från Fardumeträsk i n.;
spridda åkrar, skogs- och hällmarker. Till H.
höra även Fjaugen m. fl. öar. 623 har åker,
1,783 har skogs- och hagmark. Kalkbrott.
Ingår i Lärbro och H. pastorat i Visby stift.
Norra kontraktet. — Kyrkans kor och
två-skeppiga långhus uppfördes under 1200-talet»
förra hälft av Lafrans (se d. o.), som
signerat korportalen (se bild 24 till art.
Gotland) med runor (jfr Botvid).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
