Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingfors - Historia - Litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
813
Helsingfors
814
hälls kyrka (av L. Sonck; bild 13); av privata
och affärshus må här blott nämnas börshuset
vid Fabiansgatan (av L. Sonck),
träförädlingsindustriernas hus (av K. Lindahl),
Unionbankens hus (f. d. Wasa banks; av Grahn,
Hedman och Wasastjerna), de två sistnämnda vid
Södra Esplanadgatan, försäkringsbolaget
Poh-jolas hus vid Alexandersgatan (av Gesellius,
Lindgren och Saarinen), Unionbankens hus vid
samma gata (under uppförande; av P.
Blom-stedt), livbolaget Suomis hus (av A. Lindgren;
se plansch 1 till art. Finlands konst),
Hypoteksföreningens hus (av L. Sonck; se
samma plansch), och Hufvudstadsbladets hus
(av W. G. Palmqvist) vid. Henriksgatan. I
Esplanaden finnes J. L. Runebergs staty och
på Senatstorget Alexander II:s staty (båda av
W. Runeberg); av andra monument må
nämnas minnesstoder över J. V. Snellman och E.
Lönnrot (båda av E. Wikström) samt
bronsgruppen »De skeppsbrutna» på
Observatorie-berget (av R. Stigell).
H. är säte för Finlands enda
statsuniversi-tet och tekniska högskola. Lärdomsskolorna
äro till antalet 29, av olika typer; 11 (7
finska och 4 svenska) upprätthållas av staten
för antingen gossar eller flickor, medan 18
(10 finska och 8 svenska), med ett undantag
samskolor, äro privata, om de oek åtnjuta
betydande statsunderstöd. Av yrkes- och
fackskolor märkas en svensk och en finsk
handelshögskola, ett flertal handelsläroverk. cent
ralskolan för konstflit, musikkonservatoriet
m. fl. De kommunala folkskolorna besökas a«
omkr. 10.000 elever (omkr. 7,500 finska och
omkr. 2,500 svenska). Huvudsakligen med
stadens medel upprätthållas 26 »barnträdgårdar».
För sjukvården stå främst
universitetsklinikerna till buds ävensom Lappviks
centralanstalt för sinnessjuka. De kommunala
sjukhusen äro Maria sjukhus (för invärtes och
kirurgiska fall), Stengårds sjukhus (för
kroniska invärtes fall samt sinnessjuka),
epidemisjukhuset och det 1928 till begagnande
upplåtna tuberkulossjukhuset; för vården av
sinnessjuka har staden dessutom ett större
sjukhus i Nickby i Sibbo socken. Flera enskilda
sjukhus finnas.
I kyrkligt hänseende delas H. i sex
territoriellt avgränsade evangelisk-luterska
församlingar, tre finska och tre svenska.
Dessutom finnas en grekisk-rysk, en
romerskkatolsk och en tysk evangelisk församling;
vidare svenska Olaus-Petri-församlingen
ävensom baptist-, metodist- o. a.
dissenterförsam-lingar, varförutom judar, muhammedaner m.
fl. ha sina sammanslutningar i religiöst syfte.
På ett antal öar s. om H. höjer sig
fästningen Sveaborg (se d. o.). Flera holmar i
stadens omedelbara omgivning (Högholmen,
Blåbärslandet, Fölisön m. fl.) användas såsom
utfärds- och rekreationsplatser, och staden
upprätthåller på dem parkanläggningar,
sim-inrättningar, idrottsplaner m. m.; på
Högholmen finnes en mindre zoologisk trädgård.
Bland villa- och förortssamhällen må nämnas
i n. ö. Brändö, på holmen med samma namn,
utmed stambanan norrut Äggelby, Boxbacka,
Malm m. fl., i vinkeln mellan stam- och
kustbanan Baggböle, utmed kustbanan Haga
köping, Sockenbacka, Alberga, Grankulla
köping m. fl. ävensom i v. Munksnäs och
Drumsö. Förbindelserna med dem förmedlas
till betydande del av järnvägen, om ock
auto-bussarna synas övertaga en allt större del av
trafiken; till Brändö, Haga och Munksnäs leda
spårvägar, till Drumsö förmedlas trafiken av
en ångfärja. O.Brn.
Historia. Gustav I började 1550 låta
anlägga en stad vid Vanda ås utlopp (nu
Gammelstaden) och nödgade borgare från Borgå,
Ekenäs och Raumo att överflytta dit. Den
nya staden fick 1569 stapelrätt o. a.
privilegier och var avsedd att på Revals bekostnad
draga till sig den rysk-holländska handeln.
Läget var emellertid ogynnsamt, och planer
på förflyttning uppkommo snart. 1640
uppgjordes plan till en ny stad på H:s nuv. plats,
Estnäs udde, och drottning Kristina
bekräftade 1651 de nya privilegierna. I det gamla
H. hade Gustav II Adolf 1616 hållit lantdag
med Finlands ständer. Den nya staden hade
med sina rymliga hamnar ett för handel och
sjöfart gynnsamt läge, men dess
uppblomst-ring fördröjdes av vådeld, hungerår, pest och
krigsfaror Dess befästande började 1711;
den hölls 1713—21 ockuperad av ryssarna,
som där uppförde flera befästningsverk.
Under kriget 1742 byggdes där flera batterier,
men sedan svenska hären kapitulerat där 23
aug. 1742, hölls H. besatt av ryssarna till
fredsslutet 1743. Om Augustin Ehrensvärds
planer på en dubbelfästning H.-Sveaborg se
Sveaborg. Vid krigsutbrottet 1808 funnos
blott obetydliga lämningar av befästningarna
på Broberget i n. och på Ulrikasborg s. om
staden. H. utrymdes av den där förlagda
truppstyrkan (2 mars), och ryssarna besatte
staden. Den hade 1805 haft 4,237 inv., och
detta antal hade 1810 nedgått till 3,534. En
avgörande vändning i H:s utveckling
betecknas av kejserliga manifestet 27 mars 1812 om
H:s upphöjande till landets huvudstad och
säte för de centrala ämbetsverken samt av
överflyttningen dit av Åbo akademi 1828.
Stadens utveckling gick sedermera raskt framåt.
Den besattes 1918 vid det röda upprorets
början av de rödas trupper, intogs 12—13 april
s. å. av tyska trupper och överlämnades sedan
åt de finländska regeringstrupperna (jfr
Finlands frihetskrig). L. W:sonM.*
Litt.: R. Hertzberg, »H. för tre hundra år
sedan och i våra dagar» (1888); E. Ehrström,
»H. stads historia från 1640 till Stora ofreden»
(1890); P. Nordmann, »Bidrag till H. stads
historia», I—V (1905—08); T. Hartman, »Då
H. blef hufvudstad» (1912); A. O. Heikel,
»Brunnsparkens historia» (1919); Finlandias
Årsbok 1924; T. Janson, »Boken om H.» (1926);
H. Hildén, »Strövtåg i Helsingforstrakten»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
