Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingfors - Litt. - Helsingfors Dagblad - Helsingfors universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
815 Helsingfors Dagblad—Helsingfors universitet 816
Universitetets huvudbyggnad vid Senatstorget (se Helsingfors, sp. 812).
(1927); A. W. Rancken, »H. genom fyra
sekler» (1927); Statistisk Årsbok för H. Stad
(årl.); Kommunalkalender för H. Stad
(vartannat år). Av memoarverk, belysande livet i
H., må nämnas A. Schauman, »Från sex
årtionden i Finland» (2:a uppl. 1922). O. Brn.
Helsingfors Dagblad, svenskspråkig
finländsk daglig tidning, uppsatt 1862. Under
ledning av Robert Lagerborg (red.-sekr. från
början och huvudred. 1865) och A. H.
Chyde-nius utvecklade sig bladet till Finlands första
moderna tidning. Dess insats i kampen för
utvecklingen av Finlands konstitutionella
rättigheter och för spridandet av liberala
politiska och ekonomiska idéer var av
epokgörande betydelse. Huvudred, efter
Lagerborgs död blev 1882 R. Castrén och efter
dennes död 1883 A. H. Chydenius. Språkstridens
skärpning minskade läsekretsen för bladet,
som fasthöll vid sin medlande hållning. Efter
försök med efterföljarna Dagbladet (1888) och
ett nytt Helsingfors Dagblad (1888—89)
ned-lades tidningen. H. E. P.
Helsingfors universitet, grundat i Äbo 1640,
är delat på fem fakulteter: teologiska,
juridiska, medicinska, filosofiska (i två sektioner:
historisk-filologiska och fysisk-matematiska)
samt den agrikultur-forstvetenskapliga.
Dessutom finnes en gymnastikinrättning. Univ.
har enl. R. F. rätt vidsträckt självstyrelse.
Högste styresmannen, kanslern, utses av
presidenten på 5 år, utom eller inom det förslag
på 3 personer, som uppsättes av ett
valkollegium, bestående av ord. och e. o. professorer,
adjunkter samt med dem likställda lärare och
tjänstemän. Rektor och prorektor väljas av
större konsistorium. Mindre konsistorium,
som handhar den allmänna förvaltningen,
ut-göres av rektor, prorektor samt
fakulteternas eller sektionernas dekaner och
prodeka-ner. Professorerna och överbibliotekarien
utnämnas av presidenten, övriga lärare och
tjänstemän av kansler eller konsistorium.
Fakultet uppgör förslag till professurers och
adjunk-turers besättande, och större konsistorium
yttrar sig om besvär.
Språket vid personlig undervisning och
examina är elevens, svenska eller finska. I
grundläggande och förberedande kurser bör, om
tillräckligt antal elever finnes, undervisning
på vartdera språket stå till buds.
Föreläsningar, som hållas av professorer, skola i
anseende till språket stå i proportion till de
under sistförflutna treårsperiod närv.
svensk-och finskspråkiga studenternas antal i resp,
fakulteter. Till kanslers åliggande hör att
fastställa den årliga läroplanen. För att vinna
anställning som lärare erfordras, att
sökande fullständigt behärskar det ena språket, i
regel även förmåga att meddela undervisning
på det andra. I st. f. den av konsistorium
och regeringen föreslagna s. k.
linjefördelningen med till föreläsningsspråket bestämda
professurer har för genomförande av nämnda
proportionalitet införts ett system med
professurer, som äro föränderliga till såväl
läro-område som föreläsningsspråk. 15
föränderliga professurer, därav 14 finska, ha
inrättats. 14 redan förefintliga ord. professorer
skola föreläsa på svenska, men när någon av
de sistnämndas professurer blir ledig och
be-sättes med professor, som vill föreläsa på fiu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
