Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingfors universitet - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
817
Helsingfors universitet
818
ska, skall, om proportionaliteten så krävei
innehavaren av annan fast professur, som så
önskar, eller innehavaren av första lediga
eller nyinrättade rörliga professur föreläsa på
svenska. Alla dessa bestämmelser ingå i lag
ang. Helsingfors univ. 14 juli 1923,
kompletterad med nya statuter 8 sept. 1924.
De ord. professurerna, därav 15
föränderliga, uppgå f. n. (1928) till 87 (i teol.
fakulteten 6, i jur. fakulteten 14, i med. fakulteten
18, i hist.-fil. sektionen 26, i fys.-mat.
sektionen 15 och i agrikultur-forstvetenskapliga
fakulteten 8). Fasta e. o. professurer finnas
10, personliga 21, adjunkturer 18, lektorat 9,
vartill komma diverse lärarbefattningar i
olika ämnen, exercitiemästare m. fl.
Docenternas antal är 109 (vårterminen 1928). Vid
univ:s kansli och inrättningar finnas särskilda
tjänstemän (vid allmänna biblioteket 1
överbibliotekarie, 3 bibliotekarier samt 14 äldre
och yngre underbibliotekarier).
Examina äro: kandidat- och
licentiatexamina i alla fakulteter (i med. fakulteten både
med.- och odontologie kand.- och lic.-examina),
teologisk dimissionsexamen, högre och lägre
rättsexamen, agronomie examen, forstexamen,
bergsexamen samt gymnastiklärarexamen. För
lic.-grad fordras i alla fakulteter, utom den
medicinska, disputationsprov. Åt fil. kand,
utdelas efter önskan, med eller utan solenn
promotion (sådan äger rum vart 4:e eller 5:e
år), fil. magistergrad och åt licentiater likaså
i alla fakulteter doktorsgrad (i med.
fakulteten efter föregången disputation).
Studenterna tillhöra enl. univ.-lagen e n
kår. I denna ha dock schismer uppkommit; de
svenska studenterna deltaga i dess arbete
blott för att bevaka sina ekonomiska
intressen och ha 1924 bildat en egen, icke-officiell
korporation, Helsingfors svenska studentkår.
Studenterna äro även fördelade på 13
ensprå-kiga nationer, 4 svenska (Nylands, Åbo, Vasa
och östra Finlands) och 9 finska (Sydfinska,
Savolaks’, Karelska, Tavastländska, Egentliga
Finlands, Satakunda, Viborgs,
Sydösterbott-niska och Nordösterbottniska). Antalet
inskrivna studenter var 4,032 vårterminen 1928,
därav 198 i teol. fakulteten, 965 i jur.
fakulteten, 542 i med. fakulteten, 1,102 i hist.-fil.
sektionen, 823 i fys.-mat. sektionen, 346 i
agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten och
56 vid gymnastikinrättningen. Av dessa voro
1,341 kvinnliga (därav 979 eller 73 % i fil.
fakulteten). Svensktalande studenter voro
1,011 eller Vi av samtliga studenter.
Univ:s ord. stat för 1928 utgjorde 25,7 mill.
fmk; dess fonder uppgingo 31 dec. 1927 till
20,6 mill. fmk, vartill kommer pensionskassan
6,8 mill. fmk. Lönerna utgöra för ord.
professor 70.000, för e. o. prof. 63,000 (i
praktiska med. discipliner 52.500), adjunkt 57.000,
lektor 48,000 fmk, vartill komma
ålderstill-lägg; 36 docentstipendier om 36,000 fmk utges
på tre år, högst tre gånger; sedan kan docent
erhålla lika stort, permanent arvode.
Universitetsbibliotekets byggnad (se Helsingfors,
sp. 812).
Historia. Helsingfors univ. är en
fortsättning av det forna univ. i Åbo. 26 mars 1640
utfärdades, främst genom generalguvernören
Per Brahes bemödanden, fundationsbrevet.
Invigningen skedde 14 juli, och staten upptog 11
professurer. Bland de första lärarna märkas
den finske bibelöversättaren Eskil Petræus,
historikern M. O. Wexionius Gyldenstolpe,
juristen J. O. Dalecarlus-Stiernhöök och
teologen J. Terserus. Under de första årtiondena
spelade den ortodoxa teologien huvudrollen.
Naturvetenskapernas grundläggare blevo E.
Tillandz och P. Hahn. Under Stora ofreden
flydde lärarkåren 1713 till Sverige, och univ.
öppnades åter 1722. Nyskolastiken gav nu
vika för den Wolfska filosofien, efterföljd av
en på Lockes empirism grundad, eklektisk
filosofi (H. G. Porthan), som bekämpade
kantia-nismen. Bäst kännetecknas tidevarvet av de
exakta naturvetenskapliga, ekonomiska och
historiska forskningar, som bedrevos a,v J.
Bro-wallius, Jakob Gadolin, P. Kalm, P. A. Gadd,
A. Scarin, C. F. Mennander m. fl. Under
gustavianska tidevarvet verkade H. G.
Porthan inflytelserikt med undervisning i nästan
alla humanistiska branscher.
Naturforskningen och matematiken företräddes
framgångsrikt av Johan Gadolin, A. J. Lexell och G. G.
Hällström, juridiken av M. Calonius.
Alexander I sökte efter skilsmässan från
Sverige omhulda akademien, och genom 1811
års stat ökades professurerna ansenligt. 4—5
sept. 1827 nedbrann hela Åbo stad. Univ.
flyttades därefter till den nya huvudstaden,
Helsingfors; namnet ändrades till
Kejserliga Alexanders-universitetet.
Det kom snart nytt liv i lärosalarna genom
den fosterländska väckelsen under J. L.
Runeberg, J. V. Snellman, E. Lönnrot, Fr.
Cyg-næus och Z. Topelius. Betydande
vetenskapsmän voro språkforskarna M. A. Castrén och
G. A. Wallin, botanisten W. Nyländer och
juristen J. J. Nordström. Efter Alexander
II:s tronbestigning börjar en ny
uppgångs-period. Sedan dess har univ. oavbrutet vuxit
i storlek, studenternas antal dock i snabbare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
