Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Helsingfors universitet - Historia - Litt. - Helsingin Sanomat - Helsingius, släkt - Helsingius, Gustaf Adolf - Helsingkallan - Helsingör - Helsinki - Helsjöns bad - Helskyld el. Helsläkting - Helslut - Helsot - Helst, Bartholomeus van der
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
819
Helsingin Sanomat—Helst
820
takt än lärostolarnas. Bland framträdande
representanter för finländsk vetenskap och
fosterländsk odling vid univ. under det
senaste halvseklet må nämnas juristerna L.
Mechelin och R. A. Wrede, medicinarna J. W.
Runeberg, E. A. Homén och R. Tigerstedt,
historikerna Yrjö-Koskinen och J. R.
Daniel-son-Kalmari, litteraturhistorikerna C. G.
Est-lander, W. Söderhjelm och Y. Hirn,
sociologen E. Westermarck, språkforskarna A. E.
Ahlqvist, E. N. Setälä, J. J. Mikkola, O. F.
Hultman och H. Pipping, matematikerna L.
och E. Lindelöf, kemisterna E. Hjelt och A. O.
Aschan, geologen W. Ramsay och astronomen
K. F. Sundman.
Litt.: »Åbo universitets lärdomshistoria» (10
bd, i Svenska Litt. Sällsk:g Skrifter 1890—
1908); E. Hjelt, »Stadganden gällande Kejs.
Alexanders universitetet» (1911) oCh
»Consi-storii academici Aboensis protokoll» (5 bd,
1884—1914); T. Carpelan och L. O. Th. Tudeer,
»Helsingfors universitet. Lärare och
tjänstemän från år 1828» (2 bd, 1920—25). H. E. P.
HeTsingin Sa’nomat (Helsingfors Tidningar),
daglig finskspråkig tidning i Helsingfors,
var till 1918 organ för ungfinska partiet
och därefter för nationella framstegspartiet.
Huvudred, ha varit Eero Erkko, 1908—27,
och efter hans död sonen Eljas Erkko. K. J.
Ståhlberg var före sitt val till president
inflytelserik medarbetare i tidningen. H. E. P.
Helsi’ngius, svensk-finländsk släkt,
härstammande från rektorn för Åbo skola
Mar-cus Henrici (d. 1609) från Helsinge. Hans
sonsons sonson Daniel H. (1717—74) var
kungl. bibliotekarie och arbetade som politisk
skriftställare för mössornas räkning i hetsiga
pamfletter och smädelsefyllda artiklar i
Dagligt Allehanda. Jfr O. Sylwan, »Svenska
pressens historia till statshvälfningen 1772» (1896).
Helsi’ngius, Gustaf Adolf, finländsk
fattigvårdsman (f. 1855 15/2), av samma släkt
som D. H. Utbildade sig först till ingenjör
och var 1888—1915 Finlands förste
fattig-vårdsinspektör. Han reorganiserade
fullständigt landets fattigvård och utgav »Handbok
i fattigvård» (1899; ny uppl. 1917),
»Fattigvårdens nydaning i Finland under tre
årtionden» (1918) samt »Hågkomster» (1927). H.E.P.
Helsingkallan, fyrfartyg i n. Hvarken, på
höjden av Nykarleby.
Helsingör, stad på Själlands n. ö. kust,
Fre-deriksborg amt, vid Öresunds smalaste del,
mitt emot Hälsingborg; 15,118 inv. (1925).
Nämnes f. ggn omkr. 1231 och erhöll under
de därpå följ. årh. allt större betydelse på
grund av sitt läge vid infarten till Öresund,
i synnerhet efter öresundstullens införande
omkr. 1425. Det äldsta slottet, Flynderborg,
ersattes vid ung. samma tid av örekrog
eller Krogen och detta slutligen 1574—83 av
Kronborg (se d. o.). H. var i flera årh.
en av Danmarks mest välbärgade och
internationellt präglade städer, men
öresundstullens upphävande 1857 gjorde slut på dess stor-
Kapitelsal i Helsingörs karmelitkloster.
het. Först under de senaste årtiondena har
H. åter börjat gå framåt. H. har en god,
nästan ständigt isfri hamn med intill 8 m
hamndjup, är ändpunkt för Kystbanen och
Nordbanen från Köpenhamn, utgångspunkt
för järnväg till Gilleleje och har
ångfärjeför-bindelse med Hälsingborg (4,7 km). Det 1881
uppförda H. jernskibs- og maskinbyggeri
(1,200 arb.) är det näst största skeppsvarvet i
Dajimark; ett stort glasbruk är 1928 under
anläggning. Staden har en gammaldags
prägel; av äldre byggnader märkas förutom
Kronborg S:t Olai och S:ta Marie kyrkor i gotisk
stil, det senare klosterkyrka till det 1430
stiftade karmelitklostret Vor Frue kloster (nu
stiftelse för gamla kvinnor och män). Det
närbelägna karmelithuset inrymmer Bymuseum.
Utanför staden i n. v. ligga
badetablissemanget Marienlyst och slottet M a r i e
n-1 y s t, urspr. kungl. lustslott, nu tillhörigt
H:s kommun; i v. kuranstalten M o n
te-be 11 o. Litt.: M. Galschiöt, »H. omkring
mid-ten av forrige aarhundrede» (1921); Laurits
Pedersen, »H.» (1912) och »H. i Sundtoldtiden
1426—1857» (1926 ff.). P. E-t.
He’lsinki, finskt namn på Helsingfors och
Helsinge (se dessa ord).
Helsjöns bad, badort i Horreds socken, s.
Västergötland, 5 km v. om Horreds station
på Varberg—Borås järnväg. Gyttjebad och
kuranstalt. Radioaktivt dricksvatten.
Helskyld el. Helsläkting säges man
vara med annan, då skyldskapen grundar sig
på härstamning från gemensam stamfader och
stammoder (jfr Halvs kyld).
Helslut, mus., ett slutfall, bestående av ett
dominantackord, åtföljt av tonikaackord.
Helsot, dödlig sjukdom (som för till Hel).
Helst, Bartholomeus van der,
holländsk målare (1613—70), lärjunge till Nicolas
Elias men även påverkad av Frans Hals och
Rembrandt. H., som var det storborgerliga
Amsterdams mest uppskattade porträttör vid
1600-talets mitt, utförde en rad stora
regent-och skyttebilder. Ett grupporträtt från 1637
framställer det vallonska barnhusets
»regen-ter». I Rijksmuseum i Amsterdam finnas flera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
