Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hembygdsvård - Hemeralopi - Hemerobiidae, Hemerobius - Hemerocallis - Hemesa - Hemessen, Jan van (Jan Sanders) - Hemfallsrätt - Hemfrid - Hemfridsbrott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Hemeralopi—Hemf ridsbrott
830
lig betydelse. En målmedveten strävan att
bevara, det nationella byggnadsskickets
egenart inleddes av Skånska föreningen för
byggnadskultur, tillkommen i samband med en
vid Hvilans folkhögskola 1915 anordnad
lant-byggmästarkurs. Dylika kurser ha sedan
hållits vid flera av Skånes folkhögskolor och
fått stor betydelse för vården av skånsk
byggnadstradition. Lantbyggmästarkurser ha
anordnats även i Dalarna och Jämtland på
initiativ av därvarande kulturhistoriska
sammanslutningar. Jfr även Naturskydd.
Den första samlande signalen för hela det
svenska arbetet för h. blev K.-E. Forsslunds
arbete »Hembygdsvård» (1914). Som
gemensamt organ för hithörande strävanden
stiftades 1916 Samfundet för
hembygdsvård, vilket enl. stadgarna vill verka »dels
för att nyanläggningar och omdaningar
utföras med hänsyn till såväl landskapet och
bygden som närmast omgivande natur och
förutvarande anläggningar; dels för att
natur- och kulturminnen av värde bevaras och
i allmänhet för ökande av kunskapen om och
kärleken till hembygden». Det utger sedan
1920 Tidskrift för Hembygdsvård. N. Lbg.
Hemeralopi (av grek. heme’ra, dag, och
o’psis, syn), nattblindhet (se d. o.).
Hemeroblidae, Hemeröbius, zool., se
Flor-s 1 ä n d o r.
Hemeroca’llis, bot., se Daglilja.
Hemèsa, stad, se H o m s.
He’messen, Jan van, eg. JanSanders,
nederländsk målare (f. omkr. 1500, d. efter
1575). H. är en karakteristisk företrädare för
den romantiska riktningen i Antwerpen
under dess tidigare skede. Han målade
figurtavlor med religiösa och genremässiga motiv i
stort format. I Nationalmuseum i Stockholm
finnas av H. en målning, Maria med barnet,
från 1544, ooh en genremålning (en fattig
man på ett uppbördskontor). A. L. R.
Hemfallsrätt, jur. Under medeltiden
ansågs, särskilt i Frankrike, konungen eller
statskassan äga rätt att, när en främling avled
inom landet, taga hans efterlämnade egendom
med uteslutande av hans arvingar. Med
stigande rättsutveckling inskränktes denna rätt
till allenast en viss avgift för arv, som av
utländsk arvinge fördes ur landet. G-enom
särskilda traktater staterna emellan har även
denna avgift, vilken efter beloppet plägat
kallas sjätte eller tionde penningen,
upphävts. — Enligt ärvdabalken (kap. 15) i
1734 års lag skulle under vissa förhållanden
efter i Sverige avliden utlänning h. inträda
(se D a n a a r v) samt i andra fall avgift till
kronan utgå. Bestämmelserna hade i
väsentlig mån mist sin tillämplighet, redan innan
de hänvisades till den undanskjutna plats
1928 års lag om arv ger dem. I Finland gälla
de ännu. L. A.*
Hemfrid, jur., det rättsliga skydd, varunder
en persons hemvist befinner sig. Inom äldre
germansk rätt spelade denna frid en
bety
dande roll (jfr Frid). Olovligt inträngande
i annans hemvist, särskilt i avsikt att öva
personliga våldsamheter (jfr Hemgång),
samt där förövat övervåld träffades a,v stränga
straff. Den, vars h. kränktes, ägde ock att
själv hävda den med våld. Endast
undantagsvis och under särskilda formaliteter fick h.
åsidosättas för syften av större vikt, t. ex.
efterspanande av brott och brottslingar,
genom husrannsakan. — Efter hand som
statsmakten kraftigare utvecklades, försvagades
skyddet för den enskildes h. betydligt och
blev mångenstädes alldeles otillräckligt. Men
genom den nyare straff- och
processlagstiftningen har hemmets frid åter i de flesta
länder fått nödigt straff skydd (jfr H e m f
ridsbrott). Rätten att med våld hävda h. mot
intrång har ock vunnit större erkännande. I
de nordiska länderna är denna rätt nu ganska
vidsträckt (se Nödvärn), och i allm. har
den friare uppfattning av nödvärnet, vilken
på senare tid gjort sig gällande, också
kommit denna sida därav till godo. Om
inskränkningar i hemfridsskyddet jfr
Husrannsakan. J. H-r. (R. B-l.)
Hemfridsbrott, jur., straffbar kränkning av
hemfrid (se d. o.). Dit räknades i äldre
tider framför allt det brott, som i de
forn-svenska lagarna kallades hemgång (se d. o.),
men dessutom även annat slags intrång i
annans hemvist och där förövat övervåld.
Stundom förbehölls dock benämningen h. åt de
svårare formerna av dessa förbrytelser. Enl.
svensk strafflag föreligger h. i följ, fall: 1)
då man mot någons vilja intränger i dennes
hemvist, vare sig gård, hus eller fartyg (jfr
Inbrott, med uppsåt att stjäla); 2) då man
vägrar att på tillsägelse bege sig därifrån;
3) då man insmyger sig dit utan att kunna
visa skälig anledning därtill; 4) då man
gömmer sig undan där under samma
förutsättning; 5) vid husrannsakan av obehörig person
eller i olaga ordning; 6) då man av ondska slår
in fönster i annans hus eller inkastar sten
eller annat i annans gård, hus eller fartyg;
7) då man kastar sten eller annat på annans
hus, bultar eller gör annat våld därpå eller
kommer oljud eller oväsen åstad i annans
gård eller trädgård. Straffet för dessa brott
är vanl. böter eller fängelse i högst 6
månader; endast vid formen 7 och stundom vid 6
stannar straffet vid böter, medan det vid
formerna 1—4 kan skärpas till straffarbete, om
brottet begåtts i uppsåt att våldföra annan.
— I Finland äro strafflagens bestämmelser i
ämnet i huvudsak lika den svenskas; fallet 7
återfinnes dock icke där. — Norska
strafflagens motsv. bestämmelser äro delvis både
mera omfattande och strängare till sin natur.
Straff finnes sålunda bl. a. för den, som
oberättigat smyger sig in eller trots förbud
intränger i hus, fartyg, »järnvägsvagn eller
annat tillslutet ställe» eller trots tillsägelse
oberättigat kvarstannar på ett sådant. Att
lokalen utgör någons hemvist är icke någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
