- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 9. Gullberg - Hopliter /
827-828

(1928) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hembygdsforskning - Hembygdsförbund - Hembygdsförening - Hembygdskonst - Hembygdskunskap - Hembygdsmuseum - Hembygdsundervisning - Hembygdsvård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

827

Hembygdsförbund—Hembygdsvård

828

ifrån 1850-talet stiftade
fornminnesföreningarna (se d. o.) har även folket självt
satts i tillfälle att verksammare taga del i h.
Det under senaste halvseklet stegrade
intresset för kulturhistoria har följts av ökat
intresse för h. Direkt målmedvetenhet fick det
inom den av studenter av Norrlands och
Gästrike-Hälsinge nationer i Uppsala 1905 stiftade
Norrländska studenters folkbildningsförening,
senare kallad hembygdsförening, vilken sökt
på h. allvarligare inrikta den del av
folkbildningsarbetet, som tagit sig form i de s. k.
sommarkurserna. Detta program
förverkligades vid föreningens första kurs i Härnösand
1907. Där väcktes förslag om att bilda ett
mera varaktigt organ för hithörande
strävanden, och 1909 stiftades Föreningen för
norrländsk h. i Härnösand. Som ett viktigt led
i denna förenings mångsidiga verksamhet har
ingått att anordna vetenskapliga kurser i h.
och hembygdsundervisning för folkskolans
lärare. Kurserna togo sin början 1914. Enl. 1914
års undervisningsplan för statens
folkskole-seminarier och 1919 års undervisningsplan för
rikets folkskolor skall även
folkskoleundervis-ningen i historia och geografi i största
möjliga utsträckning anknytas till under
hem-bygdsstudium gjorda iakttagelser. Närmast
till skolans tjänst ha även för flera landskap
utgivits s. k. hembygdsböcker,
innehållande kortare skildringar av bygdens
natur, historia och folkliv. — H. har de senare
åren vunnit insteg bland studiecirklarna, och
folkhögskolan har med livligt intresse
omfattat denna forskningsgren. 1921 stiftades
en särskild Svenska folkhögskollärarnas
förening för hembygdsvård och
hembygdskun-skap. Jfr Allmogekultur och
Hembygdsförening. N. Lbg.

Hembygdsförbund, se
Hembygdsförening.

Hembygdsförening. Namnet h. torde ha
skapats i Finland med stiftandet 1894 av Lojo
hembygdsförening, som sedermera där fått
flera efterföljare. I Sverige har namnet f. ggn
använts vid stiftandet, 1910, av Järna h. i
Dalarna. Senare har det vunnit allmänt
burskap som beteckning, jämsides med eller i
st. f. namnet fornminnesförening, på
kulturhistoriska sammanslutningar av trängre lokal
omfattning. — Det geografiskt mera
begränsade området för en h. har i gengäld medfört,
att den kunnat vidga sin verksamhet till
större mångsidighet. Flera av Sveriges h. ha
därför på sitt program upptagit även
naturskydd (se d. o.), och de söka medverka till
att vid nydaningar såvitt möjligt de för orten
gängse traditionerna tillämpas, så att det nya
bygges på det gamlas grund och att denna
grund lägges stark och varaktig genom en
allsidig kännedom om den gamla odlingens art.

En utvidgad form av h. äro s. k. h e
m-bygdsförbund. Det äldsta av dessa är
Dalarnas hembygdsförbund (1915), vars främsta
uppgift är att »utgöra den stödjande, med råd

och dåd hjälpande förmedlaren och
förbindelsen mellan föreningar och grupper, som arbeta
inom mindre delar av landskapet eller inom
särskilda grenar av hembygdsvården».
Liknande hembygdsförbund äro stiftade även för
Dalsland (1918), för Halland (1922) samt för
Gävleborgs (1926) och Kronobergs län (1927).
Till samma kategori höra den jämtländska
Heimbygda (se d. o.), Blekinge h. (1923) och
Västsvenska hembygdsnämnden (s. å.), vilken
sistnämnda har till syfte att skapa samarbete
mellan samtliga inom Halland, Bohuslän,
Dalsland, Västergötland och Värmland för
hem-bygdsforskning och hembygdsvård arbetande
organisationer. N. Lbg.

Hembygdskonst (ty. Heimatkunst), en
modern riktning inom den bildande konsten och
litteraturen, som i medveten motsats till
internationalism och storstadsskildring väljer
motiv företrädesvis eller uteslutande från
konstnärens el. författarens hembygd i trängre
eller vidare mening. I Frankrike och Italien
kallas motsv. rörelse r e g i o n ali s m.

Hembygdskunskap, kännedom om
hembygdens geografi och naturhistoria, näringar och
samfärdsel, folkliv och folkseder, fornminnen
och historia m. m. Jfr Hemby gds for
sk-n i n g. N. Lbg.

Hembygdsmuseum, sammanfattande
beteckning på samtliga kulturhistoriska lokalmuseer
med de olika namn, som eljest förekomma för
dem, ss. hembygdsgård,
gammelgård, fornstuga, minnesstugao. s.
v. Det första museet av detta slag bildades
i Funäsdalen i Härjedalen 1894. — Vanl. äro
samlingarna inrymda i en eller ett par till
platsen flyttade äldre stugor; stundom ha
dock uppvuxit större anläggningar med ett
flertal byggnader efter mönster av Skansen
i Stockholm. I några fall ha på platsen
kvarstående gårdar inretts till museer, ss.
Bottar-vegården i Vamlingbo på Gotland och en
stuga i den i sin helhet som
kulturminnesmärke bevarade Koversta by i österfärnebo,
Gästrikland. N. Lbg.

Hembygdsundervisning, se Folkskola,
sp. 740, och Hembygdsf orskning.

Hembygdsvård avser vården om bygdens
kulturhistoriska och naturminnesmärken samt
vill se till, att det livsdugliga hos en äldre,
av bygdens eget skaplynne präglad
tradition icke obetänksamt lämnas åt glömskan
utan att denna tradition göres brukbar och
lägges som grund för nyskapelser på områden,
som tillhöra bygdens odlingshistoria. Med
kulturhistoriska minnesmärken förstås då
såväl byggnadsminnen som bygdens slöjd,
dräktskick, högtidsbruk, lekar, danser och gamla
spelmanskultur.

För att uppehålla de nationella
traditionerna inom folkslöjden ha de sedan 1899
grundade hemslöjdsföreningarna verkat (jfr
Hemslöjd); för återupplivandet av den
svenska folkmusiken ha de senaste 20
årens spelmanstävlingar varit av
utomordent

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:15:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdi/0522.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free