Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemiopi - Hemipagi - Hemipares - Hemiplegi - Hemiptera - Hemisfär - Hemistik - Hem i Sverige - Hemiteles - Hemkonsulent - Hemlandet, Gamla och Nya - Hemliga fonder - Hemliga medel el. Arkana - Hemliga sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Hemiopi—Hemliga sällskap
834
Hemiopi, med., se Hemianopsi.
Hemipagl (av grek, hémi, halv, och pa’gios,
fast, sammansmält), embryol., en form av
dubbelmissbildning, bestående däri, att två foster
delvis sammansmält medelst bröstkorgen,
halsen och delar av huvudet. Bvn.
Hemiparés, med., se Hemiplegi.
Hemiplegl (av grek, hémi, halv, och plegé,
slag), halvsidig, fullständig förlamning av
rörelseförmågan i ena kroppshalvan, beroende
på skada på motsatta sidans centrala
nervbanor. Är rörelseförmågan ej fullständigt
upphävd, talar man om hemiparés (av
hémi, halv, och pa’resis, förslappning). E. L-g.
Hemi’ptera, zool., se Halvvingar.
Hemisfar, dets. som halvklot (se d. o.).
Hemistlk (grek, hemi’ stichon), vershalva i
vers med cesur.
Hem i Sverige, se
Nationalföreningen mot emigrationen och
Sällskapet Hem i Sverige.
Hemi’teles, zool., se Parasitsteklar.
Hemkonsulent, person, som står till tjänst
med anvisningar och råd i frågor rörande
hemmet, vanl. en utexaminerad
skolkökslä-rarinna. Hemkonsulentverksamheten upptogs
från början av bl. a. Statens
skolkökssemina-rium. För anställning som h. på landsbygden
fordras i regel genomgången lärarinnekurs i
huslig ekonomi med lanthushåll vid
Fackskolan i Uppsala (»Brogårdskursen») eller vid
Rim-forsa lanthushållningsseminarium. H. pläga
anställas av hushållningssällskap,
husmodersföreningar eller kommuner. T-a H-m. (I. N-y.)
Hemlandet, Gamla och Nya,
svenskamerikansk veckotidning, som 1855 började
utges i Galesburg, Illinois, 1859 flyttades till
Chicago och 1914 uppgick i Svenska
Amerikanaren. Dess grundläggare var pastor T. N.
Hasselquist, som utgav den till slutet av 1858.
Den var då en samlingspunkt för de svenska
luteranerna. Under inbördeskriget hyllade
den nordstatsidéerna. Från 1869 utgav J. A.
Enander tidningen till sin död 1910 (med
avbrott 1889—96). Den blev under honom
övervägande politisk och nyhetstidning, var en
trogen anhängare av det republikanska
partiet och ivrade för svenskhetens bevarande
bland landsmännen i Amerika. H:s inflytande
mattades avsevärt de sista åren av dess
tillvaro. O. A. L-r*
Hemliga fonder, fonder (vanl. avsedda för
diplomatiska och polisändamål), som även i
konstitutionellt styrda länder äro
undandragna kontroll. Jfr Hemliga utgifter.
Hemliga medel el. A r k ä n a äro varor
(kemiska föreningar, droger, sammansatta
preparat men även apparater, instrument o. s. v.),
vilkas sammansättning eller tillverkningssätt
av tillverkaren (el. säljaren) avsiktligt
hem-lighålles i sådan utsträckning, att varans
faktiska eller vid utbjudandet uppgivna
egenskaper, verkan eller brukbarhet icke bli till
fyllest förklarade. Grundmotivet för
tillverkning av h. är i regel strävan efter
ekono
misk vinst. Också säljas h. vanl. till pris,
som ofta betydligt överskrida varans verkliga
värde. I långt ifrån sällsynta fall är
disproportionen därvidlag så stor, att affären med
fog kan betecknas som svindel. Man skiljer
mellan medicinska, hygieniska, dietetiska,
kosmetiska och tekniska hemliga medel. I
egentlig bemärkelse medicinska h. el.
hemliga läkemedel intaga bland dessa
grupper en dominerande ställning. Numera
bedri-ves tillverkningen av sådana av vissa
fabrikanter och kvacksalvare samt i några länder
(icke Sverige) av apotekare. Uttrycken
hemliga läkemedel å ena sidan och
»humbugs-medicin» å den andra täcka varandra nära
nog fullständigt. De hemliga läkemedlen äro
oftast verkningslösa, ofta skadliga. Deras
skadlighet ligger förnämligast däri, att
sakkunnig behandling underlåtes, varigenom ofta
nog den tidpunkt överskrides, då medicinsk
hjälp ännu står att erhålla.
På goda grunder har i flera kulturstater
kamp upptagits mot ofoget med hemliga
läkemedel, dels på lagstiftningens, dels på
folkupplysningens väg. I sistnämnda syfte arbeta
på enskilt initiativ tillkomna institutioner, i
Sverige Byrån för upplysning om
läkemedels-annonser (Uppsala), som bl. a. utgivit
populära skrifter i frågan. — Litt.: T. Thunberg,
»Om bedrägliga läkemedel och läkemetoder»
(3:e uppl. 1907). I Svensk Farmaceutisk
Tid-skr., Hygienisk Revy, Tidsskr. for den Norske
Lægeforening, Hygienische Blätter,
Pharma-ceutische Centralhalle m. fl. finnas löpande
meddelanden om nya analyser av hemliga
läkemedel. C. Th. M-r.*
Hemliga sällskap. Hemliga sällskap med
religiösa och sociala funktioner ha bland
naturfolk i vissa områden av jorden en stor
spridning. Hos de mest primitiva stammarna
förekomma de sällan. Hos folk med
utvecklad aristokrati saknas de eller äro på ett
mera säreget sätt insmälta i den
aristokratiska samhällsordningen (t. ex. Polynesiens
aristokratiska prästordnar). En ursprunglig
form är sammanslutningen av hela stammens
män. Vid en stor årsfest pläga då ynglingarna
upptagas i männens krets samt undervisas i
stammens myter och traditioner (t. ex. i
Cent-ralaustralien). Sällskapens medlemmar
utgöras i regel uteslutande av män. Endast hos
vissa folk (t. ex. puebloindianer, Fidjiöbor)
äro även kvinnor medlemmar. En av de mest
primära funktionerna hos männens sällskap
är också att vårda männens auktoritet och
välde över kvinnorna. När ett hemligt
sällskap ej omfattar stammens alla män utan
är en sammanslutning av de mäktigare,
bildar det en aristokrati med stor auktoritativ
makt inom stammen och har då även till
syfte att förbehålla makten inom samhället
åt en rikemansklass (t. ex. i v. Kamerun,
bland nordvästindianer).
De bärande idéerna, så att säga
ordenshem-ligheterna, hänföra sig alltid, om ock på olika
IX. 27
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
