Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemliga sällskap - Hemliga utgifter - Hemliga vetenskaper - Hemligt utskott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
835
Hemliga utgifter—Hemligt utskott
836
sätt, till religionen (stammens gamla myter,
riter för påverkande av andar, främjande av
god jakt, framkallande av regn o. s. v.). En
mycket viktig funktion, som sällskapen
utöva, är att bota sjuka.
Det kan ofta vara svårt att komma
underfund med var verkligen hemliga sällskap
existera. Dock röjer sig deras tillvaro gärna
genom riter, där deltagarna äro maskerade
och festligt målade. Sådant förekommer
emellertid även, där festens agerande äro
stammens samtliga män. Så mycket är dock känt,
att h. karakterisera vissa större områden, ss.
Västafrika, varifrån tendensen till ockulta
sammanslutningar överförts med negerslavar
till Amerika (t. ex wuduförbund i Västindien),
vidare i Nordamerika (algonkiner,
prärieindia-ner, nordvästindianer, kalifornier och
pueblo-indianer) samt Melanesien, särskilt Nya
Bri-tannien (Duk-duk), Nya Hannover och Nya
Irland, Salomonöarna, Nya Hebriderna och
Eidjiöarna. I Polynesien hade de hemliga
sällskapen en prästerlig och aristokratisk
karaktär. För sina hemliga sällskap fingo Tahiti
och kringliggande öar namnet Sällskapsöarna
(jfr även A r e o i). S.L.
Bland folk på högre kulturnivå ha h. sedan
urminnes tid förekommit, men sin egentliga
blomstringstid fingo de först på 1600- och än
mer på 1700-talet. Föga är känt om
forntidens h., bland vilka dock kunna nämnas
t. ex. prästsammanslutningar i Egypten och
Indien, grekiska mysterieförbund (jfr E 1 e
u-s i n sk a mysterierna), pythagoréernas
filosofiska ordenssällskap och judiska e s s é e r
(se d. o.). Från medeltiden omtalas som h.
exempelvis tempelherreorden (se d. o.), en
andlig riddarorden med strängt hemlighållna
upptagningsceremonier m. m., den islamitiska
sekten assassiner (se d. o.), femdomarnas
förbund i Tyskland (se Femdomstolar) och
vissa byggmästarsammanslutningar
(Bauhüt-ten; se Frimurarorden, sp. 1196) för
bl. a. bevarande av yrkeshemligheter.
Nyare tidens h. framträdde i allm. antingen
som förmenta innehavare av någon högre,
endast för de invigda avsedd visdom eller som
politiska sammanslutningar, till nödvärn mot
förföljande regeringar insvepta i
hemlighetsfullhet. Senare bibehöllos ofta de
hemlighetsfulla ceremonierna såsom lockande omklädnad
för nöjes- och välgörenhetssammanslutningar
(»ordenssällskap»). Mest omtalad av dessa h.
är den i en mängd självständiga samfund
uppträdande frimurarorden (se d. o.).
Om Rosenkreutzare se d. o. För
spridande av deistiska idéer verkade den 1776
stiftade illuminatorden (se 111 u m i n a t e r).
De första årtiondena av 1800-talet uppkommo
många hemliga politiska sällskap, i allm.
åsyftande att störta de reaktionära
regeringarna och föra fram den franska revolutionens
idéer till nya segrar; mest bekanta voro de
italienska carbonari och det med dem
som mönster organiserade franska sällskapet
La charbonnerie f r a n e a i s e (se
Carbonari). I Neapel och på Sicilien
upp-stodo flera h. (camorra, mafia m. fl.), vilka
eg. voro rena förbrytarsammanslutningar. För
Tysklands frigörelse från det franska oket
verkade det 1808 stiftade Tugen dbund
(se d. o.); om grekernas hetairior se H e t a
i-r i a 2. I Polen och Ryssland var de politiska
h:s antal stort; de ryskas mål radikaliserades
mer och mer, och de plägade från 1870-talet
alltför generaliserande omtalas under namnet
nihilister (se d. o.). På Irland och bland
irländare i Amerika funnos dels nationellt
revolutionära hemliga sammanslutningar med
olika namn (t. ex. United irishmen
och f e n i e r; se dessa ord), dels för den
nord-irländska protestantismen och unionen med
England verkande orangistloger (se O r a
n-gister). I Förenta staterna fick det
hemliga föreningsväsendet mycket starkt
uppsving. Bland ordnar där av humanitär
läggning märkes främst O d d f e 11 o w s (se d. o.),
som vunnit anslutning i flera europeiska
länder; bland de politiserande förbunden är K u
K 1 u x K 1 a n (se d. o.) mest beryktat.
Svenska slutna samfund med hemligt
ceremoniväsen finnas i mängd; de äro väsentligen
inriktade på sällskapstrevnad och välgörenhet
(jfr Ordenssällskap). Under Finlands
ofärdstid uppkommo även där några mer eller
mindre lösligt organiserade politiska h. (se
K a g a 1 e n). Sådana (såväl med revolutionär
som med monarkistisk tendens) ha efter 1918
års revolution överflödat i Tyskland.
Litt.: O. Henne am Rhyn, »Das Buch der
Mysterien und geheimen Gesellschaften» (3:e
uppl. 1890); C. W. Heckethorn, »The secret
so-cieties of all ages and countries» (2:a uppl., 2
bd, 1897); G. Schuster, »Die geheimen
Gesellschaften, Verbindungen und Orden» (1902—06);
M. Lamm, »Upplysningstidens romantik», II
(1920); H. B. C. Pollard, »The secret societies
of Ireland» (1922). Jfr även vid art.
Frimurarorden anförd litt. V. S-g.
Hemliga utgifter, för särskilda obestämda
behov medgivna, vanlig kontroll undandragna
utbetalningar av allmänna medel. På
riks-statens tredje huvudtitel finnes f. n. uppfört
ett ord. anslag av 75,000 kr. till h. Anslaget,
som fr. o. m. 1897 endast var 9,400 kr., höjdes
efter hand och uppgick 1919 till 170,000 kr.
men nedsattes 1920, då särskilda medel (nu
125,000 kr.) anvisades för
upplysningsverksamhet i utlandet ang. Sverige, till 75,000 kr.
Även Generaltullstyrelsen har till sitt
förfogande ett från tullmedlen utgående årligt
anslag (numera 4,000 kr.) till h. (J. R. N.)
Hemliga vetenskaper, se Ockultism.
Hemligt utskott var den gängse
benämningen på de »särskilda deputerade», som
konungen enl. före 1921 gällande bestämmelser
(i R. F. § 54 och R. O. § 50) kunde äska av
riksdagen för att »med honom överlägga om
ärenden, dem han prövar böra hemliga hållas».
Det skulle utgöras av 12 medl., utsedda till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
