Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemoglobin, Hämoglobin - Hemoglobinometer - Hemoglobinpreparat - Hemoglobinuri - Hemokromogen - Hemolys (Hämolys) - Hemolysin - Hémon, Louis - Hemoperikardium el. Hämoperikardium - Hemoporfyrin - Hemorragi, Hämorragi - Hemorrojder, Hämorrojder, Gyllenåder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
841
Hemoglobinometer—Hemorrojder
842
f y r i n, som Willstätter genom en del
kemiska ingrepp lyckats överföra i ä t i o
porfyr i n, som även uppträder vid klorofylls
sönderdelande. Hemokromogens molekylvikt
är omkr. 17,000, h:s 66,000. Hemins kemiska
formel är enl. Willstätter C33H32O4N4FeCl. I. B.
Hemoglobinometer, apparat för att mäta
hemoglobinhalten, vanl. i blodet. Den
allmännaste formen är en glaskil eller ett
glasrör, som fylles med blod eller hemoglobin i
t. ex. saltsur lösning eller med en hållbar
färgvätska av möjligast lika utseende som
standard. Med denna jämföres blodprovet,
uppsuget i ett rör och utspätt med bestämd
mängd vätska (t. ex. saltsyra). Resultatet
uttryekes i % av standarden (100 % =
normalvärde), populärt s. k. blodprocent; i
noggrannare apparater i gram eller bråkdelar
därav på viktenheten el. rymdenheten (t. ex.
13 — normalvärde). Enklare apparater begagna
uppsugning av en bloddroppe i ett preparerat
läskpapper (Tallqvist). Numera kombineras
alltid hemoglobinbestämningen med räkning
av blodkropparna, emedan diagnosen eljest
ofta vilseledes. Tillg.
Hemoglobinpreparat (jfr Hemoglobin).
Järn i organisk form, ofta blodtabletter eller
hemoglobinpreparat, ansågs en tid särskilt
värdefullt vid behandlingen av vissa
blodbristens former. Numera begagnas dessa
talrika preparat eg. mot blodbrist vid mag- och
tarmsjukdomar. Tillg.
Hemoglobinurl, blodfärgämnes avgång med
urinen, se H e m o 1 y s.
Hemokromogèn, se Hemoglobin.
Hemolys (Hämolys), de röda
blodkropparnas (se Bio d) upplösande, varvid
blodfärgämnet, hemoglobin (se d. o.), utträder och
färgar vätskan. H. är en av de stora
biologiska reaktionerna i och utanför kroppen
och uppkommer av fysikalisk-biologiska
orsaker genom blodkropparnas sjuklighet eller
det friska blodets beröring med saltfattiga
(hypotona) vätskor el. destillerat vatten eller
vissa främmande blodsorter (se T r a n s f
u-s i o n), dels som ett par självständiga
sjukdomar, då blodfärgämnet avgår mer eller
mindre förändrat med urinen (paroxysmal
he-moglobinuri ooh hemolytisk ikterus), dels och
i synnerhet till följd av vissa hemolytiska
gifter, t. ex. ormgifter och bakteriegifter. H.
som sjukdom har med framgång börjat
behandlas på rationellt sätt efter åkommans
natur: 1) överföring av friskt blod, 2)
borttagande av mjälten, som är det stora organet
för daglig normal h., och 3) behandling av
orsakssjukdomen (i vissa fall syfilis). H.
nyttjas som en viktig reaktion i åtskilliga
biologiska och serologiska arbetsmetoder,
komplementbindning, Wassermanns reaktion och
hematologisk faderskapsbevisning. Tillg.
Hemolysin, antikropp, som upplöser röda
blodkroppar. H. beredes för serologiska
arbeten genom insprutning av röda blodkroppar
av t. ex. får på ett laboratoriedjur (t. ex.
kanin). Då får kaninens serum förmågan att
lösa upp fårets röda blodkroppar (verka
hemo-lytiskt). H. är termostabilt (tål att upphettas
till 56° C) men verkar blott vid närvaro av
termolabilt komplement. Utom dessa homologa
hemolysiner finnas även heterologa sådana,
som J. Forssman upptäckte, då han sprutade
kaniner med marsvins lever och njure och
kaninblodet visade sig starkt hemolytiskt på
fårblodkroppar. Även finnas svaga normala
h. i människans blod. Se vidare Antikropp
och Immunitet. Tillg.
Hémon [emä’], Louis, fransk författare
(1885—1913). H. vann med sin bonderoman
från det franska Kanada »Marie-Chapdelaine»
(1913; sv. övers. 1923) en av de största
framgångar, som fransk bokhandel haft att
inregistrera under senare år; boken har utgått
i omkr. en million ex. Den skildrar en ung
kvinnas plikttrogna och uthålliga arbete i
jordens tjänst under stoisk försakelse av
personlig lycka och tillhör pärlorna i den rika
franska bygdelitteraturen. Postumt ha
utgivits romanen »Collin-Maillard» (1924) och
noveller, som dock ej stå lika högt. Kj. S-g.
Hemoperika’rdium el. Hämoperik
a’r-d i u m (av grek, hal’ma, blod, peri’, omkring,
och kardi’a, hjärtal med., blödning i
hjärt-säcken. Jfr H i 8 : t s j u k d o m a r.
Hemoporfyrm, se Hemoglobin.
Hemorragl, Hämorragi, dets. som
blödning (se d. o.). Brukas i med. nomenklatur
mest om hjärn-, lung- el. njurblödning. —
Hemorrägisk, blodig eller blödande.
Hemorro’jder, Hämorro’jder (grek,
hai-morrhoVs, eg. blodflöde), Gyllenåder, ett
slags åderbråck, d. v. s. utvidgning av
blodådrorna (venerna) i nedre delen av
ändtarmen. Uppkomsten av h. gynnas av trög
avföring, stillasittande levnadssätt och kraftig
diet. De uppdelas vanl. i yttre h. och
inre h. De förra äro vanl. enstaka eller
kransformigt anordnade kring
stolgångsöpp-ningen, ha blåröd färg, då de äro blodfyllda,
och äro för känseln glatta. De inre kunna
ej ses utifrån utan särskilda hjälpmedel (r e
k-t o s k o p) men kännas ofta inne i tarmen
såsom små, med glatt slemhinneöverdrag
försedda utbuktningar från slemhinnan. Denna
kan dock skadas, varvid bildas ytliga sår, som
ömma vid beröring och framkalla smärtor vid
hård avföring. Uppstå hål på dessa
åderbråck, framkallas ej sällan rätt betydande
s. k. hemorrojdalblödningar, vilka
stundom medföra en känsla av lättnad i
obehagen. Detta ansågs förr, under den tid, då
åderlåtningar voro moderna för allehanda
åkommor, vara en »naturens välgärning» och
gav sannolikt orsak till namnet »gyllenåder».
Emellertid kunna upprepade
hemorrojdalblödningar ofta framkalla en betydande
blodfattigdom (anemi). Även på annat sätt kunna
h. medföra betydande obehag, nämligen
genom de smärtor de framkalla, både då de bli
såriga och då de inkUas i den ofta kramp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
