Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henschen, Lars Wilhelm - Henschen, Salomon Eberhard - Henschen, Wilhelm August - Henslowe, Philip - Henson, Herbert Hensley - Hentsch, Richard - Hentsjak, Hentsjakister - Henån - Hepaticae - Hepatisation - Hepatit - Hepburn, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Henschen, S. E.—Hepburn
876
tionsreform. Hjan var en av riksdagens
flitigaste motionärer och mycket anlitad i
ut-skottsarbete samt arbetade bl. a. för
upphävande av konventikelplakatet, vilket skedde
1858 i samband med hans motionsinitiativ.
Henschen, SalomonEberhard, läkare,
universitetslärare (f. 18 4 7 28/a), son till L. W.
H. Blev med. dr i Uppsala 1880, laborator
där i patologi s. å., var prof, i medicin i
Uppsala 1882—1900 och i
Stockholm (Karolinska
institutet) 1900—12.
H. har med
synnerligen stor framgång
ägnat sig åt studier över
nervsystemets
sjukdomar och nedlagt sina
forskningsresultat dels
i flera smärre avh.,
dels i det omfattande
arbetet »Klinische und
anatomische Bei träge
zur Pathologie des Ge-
hirns» (7 bd, 1890—1923). H:s viktigaste
insats utgöres av de beaktansvärda resultat hans
forskning vunnit ang. synsinnets lokalisation
i hjärnbarken. H. har även lämnat talrika
andra värdefulla bidrag, främst inom
neurologien men också inom övriga områden av
medicinen. Bl. a. har han skrivit »Behandlung der
Erkrankungen des Gehirns» (1896; 3:e uppl.
1903; i Penzoldts och Stintzings »Handbuch der
Therapie»), »Über die Hörsphäre» (1918) och
»Om hjernans byggnad och verksamhet» (1923).
Även inom botaniken har han varit verksam
i samband med en forskningsresa till Brasilien
1867—69. H. är led. av Vet.-akad. (1897). Han
har bland andra utmärkelser promoverats till
fil. hedersdr i Uppsala 1900, i Halle 1920 och
i Padova 1922 samt erhållit två festskrifter
(1907 och 1927). (Ljd.)
Henschen, Wilhelm August, lärare,
präst (1842—1925). bror till S. E. H. Blev
fil. dr i Uppsala 1863, var lärare i
Hälsingborg, emigrerade 1870 till Förenta staterna,
var en tid red. för tidningen Nordstjernan
samt därefter lärare och predikant inom
metodistkyrkan och i 30 år red. för dess tidning
Sändebudet.
Henslowe [he’nzlå], Philip, engelsk
teaterledare (d. 1616). H., som var färgare i
London, byggde 1592 The Rose och 1599 The
Fortune samt ledde tills, m. sin måg
skådespelaren Edward Alleyn även andra
London-teatrar (se Engelsk teater). I Dulwich
colleges bibi, fann man 1790 dagboken
»Hens-lowe’s diary», vars avsnitt 1592—1609 är en
av huvudkällorna för kännedomen om
Londons teatrar på Shakespeares tid (utg. senast
av W. W. Greg, 2 bd, 1904—08). G. K-g.
Henson [he’nsan], Herbert Hensley,
engelsk kyrkomän och teolog (f. 1863 8/u).
Var canon vid Westminster abbey 1900—12,
dean i Durham 1912—18, biskop av Hereford
1918—20 och är från 1920 biskop av
Dur
ham. Som teolog representerar H. närmast
»broad church», engelsk »liberal» teologi, med
skarp kritik mot Oxfordrörelsen. Tidigare
hävdande en starkt statskyrklig uppfattning,
intog H. en avvisande hållning till kravet på
införandet av ett kyrkomöte (church
asscm-bly), men sedan detta 1920 blev en
verklighet, har han energiskt dragit ut
konsekvenserna av det nya kyrkorättsliga läget (bl. a.
vid konflikten om revisionen av »Book of
common prayer», 1927—28). H. besökte
Sverige 1920 och höll Olaus Petri-föreläsningar i
serien om kyrkorna och kyrkans enhet
(»Ang-licanism», 1921). Hans författarskap präglas
av skarpt kritisk intelligens. Som stilist och
talare hör han till engelska kyrkans
förnämsta i nutiden. Bland H:s många
arbeten må nämnas »Church problems, a view
of modern anglicanism» (1898), »The value of
the bible» (1904), »Puritanism in England»
(1912), »Christian liberty» (1918), »In defence
of the english church» (1923) och »The book
and the vote» (1928). Y. Br.
Hentsch, Richard, tysk militär (1869—•
1918). Han befordrades inom infanteriet och
generalstaben samt tjänstgjorde (med
överstelöjtnants grad) under början av världskriget
i stora högkvarteret. Under det att slaget
vid Marne pågick i början av sept. 1914,
sändes han av generalstabschefen v. Moltke till
de tre arméerna på slaglinjens högra flygel
för att kunna lämna högkvarteret
upplysningar om läget samt ev. ge armécheferna
vissa direktiv. Hans ingripande, som
föranledde order om återtåg såväl vid 2:a armén,
vars högra flygel var hårt ansatt, som vid den
på det hela taget framgångsrikt kämpande
l:a armén, har varit föremål för en
vidlyftig diskussion i den tyska fackpressen. Jfr
Marne och där anförd litt. M. B-dt.
Hentsjak, H e n t s j a k i’s t e r, se A r m
e-n i e n, sp. 105.
Henån, badort i Bohusläns skärgård, på n.
Orust, Röra socken. Havs- och varmbad.
Äng-båtsförbindelse med Uddevalla och Göteborg.
Hepa’ticae, bot., se Levermossor.
Hepatisatiön (av lat. he’par, lever), det
stadium vid akut lunginflammation, i
vilket den i normalt tillstånd lufthaltiga och
luckra lungvävnaden genom exsudats (se E
x-s u d a t i o n) stelnande antagit så tät och
fast konsistens, att den liknar
leversubstansen. Först är det hepatiserade området rött
på grund av närvaron av röda blodkroppar i
stort antal (röd h.), sedan blir det genom
invandring av vita blodkroppar grått (grå h.)
och till sist genom fettdegeneration av dessa
gulaktigt (g u 1 h.). G. F-r.*
Hepatlt (av lat. he’par, lever), med.,
inflammation i levern.
Hepburn [he’bön], gammal skotsk adelsätt.
Storamiralen Patrick H. (d. 1508)
upphöjdes 1488 till earl av Bothwell. Om hans
sonsons son, Maria Stuarts tredje gemål, James
H., 4:e earl av Bothwell, se d. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
