Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Henriksson, Johannes - Henriot - Henriques, Fini Valdemar - Henriques, Pontus Herman - Henry (fysik) - Henry (fransk militär) - Henry, Joseph - Henry, Patrick - Henry, Victor - Henrys lag - Henschen, Folke - Henschen, Lars Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Henriot—Henschen, L. W.
874
förvaring af Sveriges medicinalväxter» (1890),
»Krus- och pepparmyntorna, deras egenskaper
och användning» (1917) och »Fädernas
gravväxter» (i manuskript).
Henriot [äriå’], annat skrivsätt för H a
n-r i o t (se d. o.).
Henriques [henri’kos], Fini Valdemar,
dansk violinist och tonsättare (f. 1867), elev
av V. Tofte, J. Svendsen och Joachim; 1918
kungl. kammarmusikus. Av H:s kompositioner
märkas flera värdefulla kammarmusikverk,
musik till Drachmanns melodrama »Völund
smed» (1898), orkesterstycket »Symfonisk
le-gende», solosånger och pianostycken. T. N.
Henriques [henrfkøs],PontusHerman,
teknisk lärare (f. 1852 1/7). Var ingenjör i
sachsisk statstjänst till 1877, då han blev
lektor i byggnadskonst vid Norrköpings tekn.
elementarskola. H. var sedermera överlärare
vid Tekniska skolan i Stockholm 1884—1911,
blev lektor i beskrivande geometri vid
Tekniska högskolan 1885 samt var prof, där i
samma ämne 1911—17. H. verkade även 1886
—1912 som lärare i perspektivlära vid
Konst-akad. (1910—42 vice prof, i ämnet). Han har
utgivit läroböcker i geometrisk ritning,
perspektivlära m. m. samt »Skildringar ur Kungl.
Tekniska högskolans historia» (del I, 1917;
del II: 1 och II: 2, 1927). G. H-r.
Henry [he’nri] (jfr Henry, J.), fys., se
Elektriska enheter.
Henry [äri’], fransk militär, se D r e y f u
s-processen.
Henry [he’nri], J o s e p h, amerikansk
fysiker (1797—1878). Blev 1826 prof, i matematik
samt var 1832—37 prof, i naturvetenskap vid
New Jersey college i Princeton. Vid
upprättandet av
Smithso-nian institution (se
d. o.) i Washington
1846 blev H. detta
märkliga
forskningsinstituts sekr. och
förste styresman, i
vilken egenskap han
kvarstod till sin död.
Redan 1827 hade H.
börjat sina
banbrytande vetenskapliga
arbeten inom
elektricitets-läran, särskilt rörande
de elektromagnetiska fenomenen. H.
konstruerade de första praktiskt användbara
elektro-magneterna, lindade med silkesöverspunnen
koppartråd, samt studerade
induktionsström-marna. Han var även en banbrytare inom
meteorologien, organiserade i mitten av
1800-talet på systematiska rapporter från ett stort
antal observationsorter grundade
väderleks-förutsägelser i Förenta staterna samt
verkade för fyrväsendets utveckling. Efter H.
är den elektromagnetiska enheten h e n r y
uppkallad. G. H-r.
Henry [he’nri], Patrick, nordamerikansk
vältalare och statsman (1736 29/5—99 ®/8), son
till en från Skottland till Virginia utflyttad
lantbrukare. H. vann stort rykte som
advokat och hävdade 1763 med skärpa
koloniernas rättigheter gentemot moderlandets
anspråk i
beskattnings-frågor. Invald 1765 i
Virginias
representation, fäste han
uppmärksamheten vid sig
genom sina flammande
tal mot stämpelakten.
H. agiterade ivrigt mot
försoning med
moderlandet och var 1773 en
av dem, som
verksammast sökte ena de olika
kolonierna till
samfällt uppträdande. Han
var en av Virginias representanter i de båda
första kontinentala kongresserna (1774 och
1775), blev 1776 Virginias förste
republikanske guvernör, omvaldes 1777 och 1778 samt var
ånyo guvernör 1784—86. Han motarbetade
1788 den nya unionsförfattningens ratificering
i Virginia och avböjde på 1790-talet flera
honom erbjudna höga ämbeten. — H:s politiska
begåvning var väsentligen oratorisk och
agitatorisk, men i Amerika plägar ännu rätt
allmänt hans betydelse som statsman i hög grad
överskattas. Biogr. av sonsonen W. W. Henry
(3 bd, 1891—92) och G. Morgan, »The true
Patrick H.» (1907). V. S-g.
Henry [äri’], Victor, fransk
språkvetenskapsman (1850—1907), sedan 1888 prof, i
sanskrit och jämförande grammatik vid
Sor-bonne i Paris. Av H:s arbeten må nämnas
»Précis de grammaire comparée du grec et
du latin» (1888; 6:e uppl. 1908), »Lexique
éty-mologique des termes les plus usuels du
bre-ton möderne» (1900), »Atharvaveda» (1891—
96; övers, av 7:e—13:e böckerna), »Précis de
grammaire palie» (1904) och »La magie dans
ITnde antique» (1905). Av ett stort, tills, m.
Caland utarbetat verk om det indiska
soma-offret, »Agnistoma», var vid hans död l:a
delen färdig. K. F. J.*
Henrys lag [he’nris-], en av den engelske
kemisten William Henry (1774—1836)
upptäckt gaslag (jfr Gas, sp. 416).
Henschen, Folke, läkare, akademisk
lärare (f. 1881 7/ii), son till S. E. H. Blev med. dr
vid Karolinska institutet 1911, 1913 ord.
laborator samt 1920 prof, i patologisk anatomi
där. Han är sedan 1921 sekr. i Svenska
patologföreningen. H. har framför allt
studerat svulster i bakre skallgropen ävensom
husdjurens urogenitalapparat och blodbildande
organ. Ljd.
Henschen, Lars Wilhelm, ämbetsman,
politiker (1805—85). Tog hovrättsexamen i
Lund 1824, blev 1835 rådman i Uppsala och
senare magistratssekr. där samt
representerade Uppsala i borgarståndet vid riksdagarna
1853—54, 1856—57 och 1865—66. H. var en
ivrig motståndare till 1865—66 års representa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
