Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hera - Heracleum - Heraeum - Heraion - Heraklea - Herakleios - Herakleitos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Heracleum—Herakleitos
880
Bild 2. Hera Farnese.
Bild 3. Hera Ludovisi.
äro Ares och Hebe samt Hefaistos. H.
framställes ofta som bruden, vilken framträder för
sin make och slår slöjan tillbaka (t. ex. en
metop från Selinus; bild 1). Friskulpturen har
skapat en typ, utmärkt lika mycket för skönhet
som för högt och allvarligt majestät. Den
berömdaste bilden, Polykleitos’
guldelfenbens-staty, förfärdigad för det argiviska Heraion
efter dess brand 423 f. Kr., är otillräckligt
känd. Av de båda bekanta huvudena visar
Hera Farnese (bild 2) anslutning till
Polykleitos’ konst; Hera Ludovisi (bild 3) är ett verk
från den tidiga kejsartiden i anslutning till
Praxiteles. En majestätisk staty i flera
repliker, av vilka Hera Barberini är den bästa,
tillhör slutet av 400-talet och förbindes ibland
med Alkamenes. M. Pn N-n.
Heracleum, växtsläkte bland u m b e 1
la-t e r n a, igenkänt på sina breda, tillplattade
delfrukter, på ryggsidan försedda med 4
klubblika oljerum, som icke nå längre ned
än till mitten av frukten. Blomställningen
är dubbel flock, vanl. med enskilda svepen
men utan allmänt. Omkr. 60 arter, två- el.
Björnloka, Heracleum sibiricum.
fleråriga, högvuxna örter med parbladigt
delade el. parflikiga blad, hemma i Europa och
Asien, förnämligast i bergstrakter. I Sverige
växer björnfloka el. björnloka (H.
sibiricum), gulblommig, i ängar och på
åker-el. vägkanter upp till Jämtland och s.
Västerbotten. För sina stora, vackra blad och sin
resliga växt odlas H. persicum, H. pubescens
m. fl. i trädgårdar. G. M-e.
Heraè’um, lat., se Heraion.
Heral’on (lat. Heräè’um), Heratempel. 1.
Det berömdaste i Argolis, 10 km n. ö. om
staden Argos, är utgrävt av amerikanerna på
1890-talet (Ch. Waldstein, »The argive
He-raeum», 1902—05). — 2. H. i Olympia är
platsens äldsta tempel, arkitekturhistoriskt
viktigt, därför att det visar det grekiska
templets ursprung ur en konstruktion av trä
och råsten. — 3. H. på Samos, ett av
Jo-niens största och berömdaste tempel, utgrävt
av tyskarna. M. Pn N-n
Herakléa (grek. Hera’kleia, lat. Heracléa,
»Herkules’ stad»), namn på ett 40-tal gre
kiska städer och orter i forntiden. — 1. H. i
Lukanien, i nedre Italien, nära nuv. byn
Policoro (i prov. Potenza), koloni från Tarent.
anlagd 432 f. Kr. Där stod Pyrrhos’ första
strid med romarna (280 f. Kr.). — 2. H.
M i n ö a, stad på s. kusten av Sicilien. Ut
grävningar sedan 1907. — 3. H. P o’n t i c a,
stad i Bitynien, vid Lykos’ (Kilidj-sus)
utlopp i Pontos (Svarta havet), anlagd av
mega-renser omkr. 550 f. Kr. Den kom snart till
stor makt och blomstring, men Mithridates’
krig tillintetgjorde dess välstånd. Betydande
hamn. Den kallas nu Erekli el. Eregli
(se d. o. 1). — 4. H. L y n c e’s t i s, i
Make-donien, ruiner nära Bitolj. — 5. En ö bland
Kykladerna, mellan Naxos och los; den bär
spår av en grekisk stad med tempel åt Tyche
och Zeus. (M. Pn N-n.)
HerakléTos (grek. Hera’kléios, la,t.
Hera-clius), östromersk kejsare (reg. 610—641). Då
riket bragts i svår nöd genom persernas
offensiv under Kosru (Chosroes) och avarernas
belägring av Konstantinopel, störtade H. den
oduglige kejsar Fokas (se d. o.). H. kunde ej
hindra, att Kosru bemäktigade sig rikets
asiatiska besittningar och Egypten. Efter
att ha nydanat hären ryckte H. 622 i fält mot
perserna, medan patriarken Sergius skötte
styrelsen. Kosru störtades; även avarerna
hade blivit tillbakadrivna, och H. återvände
628 till Konstantinopel i triumf. Det av
perserna rövade Kristi kors återställdes till
Jerusalem. H. och Sergius sökte med föga
framgång medlande ingripa i de dogmatiska
striderna (se M o n o t e 1 e t e r). Då den
muhammedanska folkvandringen började (634),
be-mäktigade sig araberna hastigt Syrien och
Egypten under ringa motstånd från de med
den ortodoxa kyrkopolitiken missnöjda
invånarnas sida. S. Lm.
HerakléTtos (grek. Hera’kleltos, lat.
Hera-clitus; ofta förk. till Heraklit), grekisk
filo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
