Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herbst, Eduard - Hercegovina - Herculaneum - Herculano de Carvalho e Araujo, Alexandro - Hercules - Hercyn - Hercynia - Hercyniska bergssystemet - Hercyniska skogen - Herczeg, Ferenc
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
896
Hercegovi n a—Herczeg
895
gemeinen österreichisvhen Strafrechts» (2 bd,
1855; 7:e uppl. 1882—84). N. S-g.*
Hercegovina [hä’rtsegåvina], ty.
Herzego-wina, turk. Iler sek, område i Jugoslavien;
9,139 kvkm, 265,330 inv. (1921). H. ligger s.
om Bosnien och når med två smala landremsor
mellan dalmatiskt område ned till Adriatiska
havet. Det är ett av kalksten uppbyggt
karst-landskap, i vilket Cvrstnica och Prenj planina
på ömse sidor om floden Narenta nå en höjd
av resp. 2,228 och 2,102 m. Av H:s yta äro
omkr. 2,200 kvkm odlade, 2,200 kvkm
skog-klädda, 1,600 kvkm betesmarker och
återstoden steniga ödemarker. Somrarna äro
särskilt i n. v. (Humnine) regnlösa och heta,
vintrarna kalla och blåsiga. Befolkningen är
serbisk, och det serbokroatiska språket anses
talas renast i H. Katolikerna utgöra 42 %,
de ortodoxa 34 % och muhammedanerna 23 %.
Huvudnäringarna äro jordbruk (även rätt
betydande odling av vin och tobak) och
boskapsskötsel. Enda större stad är Mostar (18,176
inv.), som över Ivanpasset (967 m) har
smalspårig järnväg till Sarajevo och söderut till
Metkovic och kagusa. — H. var under
forntiden en del av den romerska provinsen
Dal-matia, ockuperades efter folkvandringen av
slaver och tillhörde senare, helt eller delvis
och omväxlande, Serbien, Ungern och Bosnien.
Av kejsar Fredrik III förlänades det åt
familjen Hranjic som hertigdöme och fick därav
från 1440-talet sin nuv., ungerska benämning.
H. erövrades 1483 av turkarna och var senare
i allm. förenat med Bosnien. Ett uppror i H.
1875 kunde ej betvingas av turkarna och
spred sig till grannprovinserna; H. kom genom
Berlinkongressen 1878 jämte Bosnien under
österrikisk förvaltning och pacificerades av
österrikarna efter uppror 1878 och 1882. Det
förklarades 1908 jämte Bosnien formligen
införlivat med den österrikisk-ungerska
monarkien och kom 1919 med Bosnien till
Jugoslavien. Se vidare Bosnien och där anförd
litt.; jfr även F. Schmid, »Bosnien und die
Herzegovina unter der Verwaltung
österreich-Ungarns» (1914). A. A-t.
Herculäneum, forntida stad nedom Vesuvius
vid Neapelbukten (om dess tidigare historia,
som sammanfaller med Pompejis, se
Pompeji). H. avföll från Rom under
bundsförvantkriget, återerövrades 89 f. Kr. och blev
romerskt municipium. Staden, som då
beräknas ha haft omkr. 3,000 inv., skadades av
jordbävning 63 e. Kr. och begrovs vid
Vesuvius’ utbrott 79 av en slammig massa (aska
och pimsten, blandat med vatten), delvis till
20 m höjd, som sedan hårdnat. Detta lager
har genom senare lavaströmmar ytterligare
höjts, och ovanpå alltsammans ligger nu en
del av staden Resina. Redan i antiken sökte
man genom underjordiska gångar komma åt
värdeföremål. Nyare utgrävningar under olika
perioder (från 1738) ha blottat rester av v.
delen av H., Forum, teatern, flera kvarter och
gator, delar av hus, bl. a. ett par med delvis
bevarad övervåning, m. m. Härvid ha
överraskande rika fynd gjorts av konstverk,
statyer, väggmålningar m. m., nu förvarade i
Neapels museum. Av särskilt intresse är en
större villa utanför staden, där man,
förutom talrika andra föremål, 1752 påträffade
en mängd papyrusrullar, hittills endast delvis
tolkade (huvudsakligen epikurén Filodemos’
skrifter). Utgrävningarna ha efter längre
uppehåll återupptagits 1927. H. Sgn.
Herculano de Carvalho e Araujo [erkola’nå
do karva’ljå e arao’jå], Alexandro,
portugisisk skald och historiker (1810—77).
Invecklades i de politiska striderna och måste
söka sin tillflykt till England och Frankrike,
där han studerade de moderna språken och
deras litteratur. Han återvände så till
Portugal och deltog i striden mot dom Miguel;
därpå utgav han 1837—43 litteraturbladet
Panorama. Hans »A voz do propheta» (1836;
Profetens röst), politisk-religiösa dikter i
La-mennais’ stil, andas innerlig kärlek till det
av revolutionen då upprörda fäderneslandet
men målar i dystra färger dess framtid. Utom
diktsamlingen »A harpa do crente» (1838;
Den troendes harpa) skrev H. förtjänstfulla
historiska romaner, sammanförda under titeln
»O Monasticon» (1844—48). Hans »Historia
da Portugal» (1845—52) utmärker sig för
tankedjup, lärdom och kritisk läggning, varm
fosterlandskärlek och ett fulländat
framställningssätt. En tid tjänstgjorde H. som kungl.
bibliotekarie. Han ledde utgivningen av »Por
tugaliae monumenta historica». Samlade
föreligga H:s poetiska verk i »Poesias» (1850;
många uppl.); hans mindre prosaskrifter
återfinnas i »Opusculos» (8 bd, 1873—1901). Jfr
C. Cordeiro, »A. H.» (1894). (E. S-f.)
He’rcules, se H e r a k 1 e s.
Hercyn, geol., facies av undre devon,
huvudsaki. revkalkavlagringar, förekommande i
Harz, Böhmen och Ural. H. ansågs förr som
en särskild formation, omfattande nedersta
devon och översta delen av översilur.
Hercynia, lat. namn på Harz.
Hercyniska bergssystemet kallas ofta de
under paleozoisk tid i n. v. Europa upptornade
armorikanska och variskiska bergskedjorna
(se Europa, sp. 1164). Även de
förkast-ningssystem, som i Nordtyskland ha samma
riktning (från n. v. till s. ö.) som
Harzber-gets strykningsriktning, kallas stundom
hercyniska. De äro emellertid mycket yngre
och förskriva sig mest från krit- och
tertiär-perioderna. K. A. G.
Hercyniska skogen (lat. Hercy’nia si’lva),
hos flera klassiska författare namn på
skogstrakterna i mellersta Tj Åland, n. om Donau,
mellan Rhen och Karpaterna.
Herczeg [hä’rtsäg], F e r e n c, ungersk
författare (f. 1863). Studerade först juridik vid
Budapests univ., men när hans första roman,
»Fenn és lenn» (1890; Uppe och nere),
pris-belöntes, tog han i stället anställning vid
Bu-dapesti Hirlap. Där publicerade han sina första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
