Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herrnhutare, Den förnyade brödrauniteten el. Brödraförsamlingen, Evangeliska bröder - Herråkra - Herräng - Herschel, Caroline Lucretia - Herschel, sir Frederick William
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
939
Herråkra—Herschel, F. W.
940
ana, Sydvästafrika, Sydöstafrika, Njassaland,
Unjamwesi och v. Himalaja. Missionen
omfattar 145 huvudstationer, 244 utstationer och
337 predikoplatser med 151 vita missionärer,
19 sjuksystrar och 47 infödda medhjälpare. De
hednakristnas antal utgör omkr. 114,000. Före
kriget leddes missionsarbetet av en
internationell direktion i Herrnhut. Nu är ansvaret
för de olika fälten uppdelat på de särskilda
unitetsområdena.
Till Sverige fördes herrnhutismen (med
denna term ha brödraförsamlingens
from-hetsliv och verksamhet betecknats i Sverige)
genom C. H. Grundelstjerna (se d. o.). Från
1731 kommo diasporaarbetare till Stockholm,
där de trädde i förbindelse med de pietistiska
kretsarna (jfr P i e t i s m). 1735 besökte
Zin-zendorf själv Skåne utan att dock vinna
något större resultat. 1739—44 bröt
herrnhutismen igenom på allvar. I Stockholm vann
den insteg genom konrektorn Thore Odhelius
(se d. o.). I v. Sverige uppstod en kraftig
väckelse, i Göteborg med domprosten A.
Hille-ström som medelpunkt, i Västergötland kring
kyrkoherde A. Tengbom (se d. o.) i
Främme-stad. I Sydsverige bildades likaledes
herrn-hutiska kretsar (prosten J. Sundius i
Alle-rum). 1741 sändes från Herrnhut f. d.
Upp-saladocenten A. Gradin (se d. o.) och en annan
»broder» som deputerade till Sverige för att
vinna den ortodoxa kyrkoledningen. De
lyckades bereda rörelsen ett visst andrum samt
stärkte anhängarnas trosvisshet och nit. De
viktigaste medlen i den herrnhutiska
propagandan voro emellertid den av D. Hollazius
författade uppbyggelsetraktaten »Nådens
ordning», den under 1740-talet utkomna
sångsamlingen »Sions sånger» samt den än i dag
överallt spridda »Dagens lösen». Genom dessa
skrifter trängde herrnhutismen ut till
folklager, som ej nåddes av den herrnhutiska
förkunnelsen. — Även till Sverige nådde
»såll-ningstidens» religiositet. 1745—60
dominerade denna framför allt i Stockholm och
Västergötland. Dit hörde t. ex. A. K. Rutström
(se d. o.). Från tiden omkr. 1760 fördes
rörelsen åter in i sundare banor.
I Stockholm organiserades h. till en
alltjämt bestående s. k. societet (nu kallad
Evangeliska
brödraförsamling-en i Stockholm) under ledning av en
från Herrnhut utsedd diasporaarbetare (nu
kallad pastor och föreståndare). 1783 fick den
tillstånd att bygga en församlingssal; i
Göteborg fick societeten en egen församlingssal
1785. I början av 1800-talet fanns där även
en besökt skola. I Karlskrona fanns
1802—-39 en liknande societet med egen
församlingssal. — Viktigare än dessa verksamhetsformer
var, att herrnhutismens fromhet under
1700-talets sista hälft och 1800-talets första
årtionden i det tysta spriddes alltmer. Särskilt i
Norrland, v. och s. Sverige fanns ett stort
antal präster, vilkas förkunnelse var färgad av
herrnhutismens fromhet och vilka samlade
små kretsar till uppbyggelsemöten vid sidan
om gudstjänsten. Denna herrnhutiskt färgade
kyrkofromhet kom att representera det
centralt religiösa under upplysningstidens mera
utåtriktade strävanden. Den blev även en
direkt föregångare till 1800-talets stora
folkväckelse.
Litt.: E. W. Cröger, »Geschichte der
erneu-erten Brüderkirche», I—III (1852—54;
standardverk i fråga om fakta); B. Becker,
»Zin-zendorf und sein Christentum» (1900;
idéhistoriskt huvudarbete); A. Schulze, »Abriss
einer Geschichte der Brüdermi&sion» (1901;
med bibliogr.); J. Lundbye, »Herrnhutismen i
Danmark» (1903); G. Burkhardt, »Die
Brü-dergemeine», I—II (1908—12; med bibliogr.);
D. Thrap, »Brödremenigheden i Norge» (1908);
N. Jacobsson, »Den svenska herrnhutismens
uppkomst» (1908); G. Reichel, »Die Anfänge
Herrnhuts» (1922); H. Pleijel, »Herrnhutismen
i Sydsverige» (1925; med bibliogr.). Hg Pl.
Herråkra, socken i Kronobergs län,
Upp-vidinge härad, ö. om Växjö; 74,59 kvkm, 395
inv. (1928). Är en något kuperad, ganska
sjörik skogs- och myrmark. 330 har åker, 6,171
har skogs- och hagmark. Ingår i Dädesjö och
H. pastorat i Växjö stift, Uppvidinge kontr.
Herräng, järnbruk med gruvor, magnetiskt
anrikningsverk, sintringsverk, gjuteri och
masugnar, beläget i Häverö socken, Stockholms
län, ej långt från Grisslehamn.
Järnmalms-tillgångarna vid H. ha varit kända sedan
flera årh.; malmbrytning omtalas redan 1574.
Äges av H:s gruv-a.-b., grundat 1889;
aktie-kap. 2,8 mill. kr. Verket ombyggdes 1902—03
och var då det första, som h. o. h. grundades
på J. G. Gröndals (se d. o.) metoder för
malmanrikning och brikettering. G. H-r.
Herschel [höjdl], Caroline L u c r e t i a,
engelsk astronom (1750—1848), syster till F.
W. H. Hon tog verksam del i broderns
astronomiska undersökningar som räknebiträde och
teknisk assistent samt var i övrigt ett
ovärderligt stöd för honom. Hon upptäckte 8
kometer under åren 1786—97. K. Lmk.
Herschel [hö^ol], sir Frederick
William, engelsk astronom (1738 15/n—1822 25/8),
»stellarastronomiens fader». H. var född i
Hannover, deltog som militärmusiker i
sjuårskriget men fick avsked efter slaget vid
Has-tenbeck 1757 (han deserterade ej, som ofta
uppgives) och bosatte sig i England, där han
1766—82 var organist i Bath. Samtidigt
idkade H. astronomiska studier och
förfärdigade 1774 en mindre reflektor. Han upptäckte
13 mars 1781 planeten Uranus och blev kort
därefter på grund av det enorma uppseende
denna upptäckt väckte utnämnd till »kunglig
astronom» med ett årligt arvode av 200 pd st.
Fr. o. m. 1786 var H. bosatt i Slough och
sysslade med att förfärdiga astronomiska
instrument samt utförde observationer och
undersökningar. Hans hus där har nyligen
inrättats till Herschelmuseum. H. nådde oerhörd
skicklighet som instrumentmakare och utveck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
