Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herzog, Johann Jakob - Hesekiel (Ezekiel) - Heshet - Hesiodos - Hesione - Hesitera - Hseperidae, Tjockhuvudfjärilar - Hesperiderna - Hesperien - Hesperis, Aftonviol, Gårdsviol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
959
Hesekiel—Hesperis
960
Kirche» (21 bd, 1853—66; 3:e uppl. under
redaktion av A. Hauck i 24 bd 1896—1913). En
ny uppl. är under förberedelse. (G. A-n.)
Hesekiel, numera föråldrad namnform E z
e-k i e 1 (hebr. Jechezkel, »Gud styrker»), en av
de tre »större» profeterna i judarnas kanon.
H. var prästson, tillhörde otvivelaktigt den
härskande prästsläkten Sadok och
bortfördes tills, m. konung Jojakin och landets
förnämsta, män till Babel 597 f. Kr. I
Baby-lonien verkade han som profet över 20 år.
I likhet med föregående profeter förutsade
H. Jerusalems fall, men han betonade också
starkt, att varje enskild skulle dömas efter
sina egna gärningar. I högre grad än någon
föregående profet verkade H. som själasörjare.
Hans uppfattning om synd var delvis en
annan än hans föregångares. Han ansåg
avvikelser från föreskrifterna om kulten minst
lika fördömliga som t. ex. avguderi och
moraliska förbrytelser; att äta kött med blodet i
är enl. honom en lika svår synd som mord
eller äktenskapsbrott. Sedan Jerusalem fallit
(586), började H. trösta sina förtvivlade
landsmän med löftet, att Jahve skulle låta sitt folk
återvända till Kanaan, dock icke av kärlek,
såsom Hosea och Jeremia lärt, utan för sin
äras skull. Sedan folket återvänt till
Jerusalem, skulle det ära Jahve med en regelrätt
gudsdyrkan. H. gav noggranna föreskrifter för
kulten efter hemkomsten från Babel. Judarna
skulle dock ej alltid bo i frid i Kanaan. »I
kommande dagar» skulle Gog från Magog (se d. o.)
anfalla Juda. Men Jahve skulle i grund
förgöra dem. Den stora domens dag blev
härigenom en dom över Israels fiender i st. f.
en dom över Israel själv, såsom profeterna
fr. o. m. Amos förkunnat. H:s tal om domen
över hedningarna »i kommande dagar» blev
utgångspunkten för senare tiders tankar om
vad som skulle ske vid dagarnas ända. Som
profet nådde han ej upp till sina stora
föregångare, men den av honom grundlagda
starka betoningen av kulten bidrog att
avgränsa judarna från deras grannar och
därigenom bevara dem från att uppblandas med
dessa och gå under. S. H-r.
Heshet (lat. raucédo), oklarhet i rösten.
Friska och rörliga stämband jämte luftens
obehindrade gång genom struphuvudet äro
villkoren för klar röst. Då dessa villkor icke
uppfyllas, således vid förlamning eller
katarral ansvällning av stämbanden, vid sår- eller
nybildning på dem, uppstår h. Se vidare
Luftstrupens sjukdomar. F. B-m.*
Hesi’odos, grek. (lat. Hesi’odus), den äldste
skald i Grekland, som är en historisk person,
lärodiktens upphovsman. H. levde förmodligen
på 700-talet f. Kr. i Askra i Beotien. H. hade
övertagit den homeriska vers- och språkformen
men kände sig stå i en stark motsats till den
fria homeriska diktningen. Den glada
hjältetiden var förbi, reflexion och grubbel över
livets och tillvarons problem inställde sig.
Livet var fattigt och hårt för de av en
över
mäktig adel förtryckta bönderna; H. är djupt
pessimistisk. Mannamån, som han lidit i en
arvstvist, drev honom att författa »Verk
och dagar» (»Erga kai hemerai»; sv. övers,
av E. Hellquist 1923). H. straffar där den
härskande orättvisan, inskärper ärlighetens
och arbetets plikt samt ger råd för lantliga
arbeten och sjöfart. Uppräkningen av
lycko-och olycksdagar är ett något senare tillägg.
Verket är av största betydelse för kännedomen
om de äldre historiska tillstånden i Grekland.
I »Theogonien» (sv. övers, av E. Hellquist
1924) ordnas gudar och myter i ett
genealo-giskt system; början är en halvt filosofisk
förklaring av världens uppkomst, klädd i
mytisk form. Mindre betydande är en tredje
dikt, beskrivningen av Herakles’ sköld.
Förlorad på fragment när är dikten »Eoiai» om
kvinnor, som med gudar blivit mödrar till
heroer. Bästa uppl. av A. Rzach (1902) och
U. v. Wilamowitz-Möllendorff, »Hesiods Erga»
(1928). M. Pn N-n.
Hesi’one, se Herakles.
Hesitèra (fr. hésiter), tveka.
Hespe’ridae, Tjockhuvudfjärilar, en
grupp bland dagfjärilarna, utmärkt genom
jämförelsevis kort och tjock kropp, brett
huvud, med nästan hakformigt krökt spets
utrustade antennklubbor samt framför allt
genom säregen vingställning. De främre
vingarna bäras under vilan upprätta, dock utan
att, som hos de äkta dagfjärilarna, hållas
hopslagna över ryggen. Bakvingarna hållas
däremot mer eller mindre vågrätt utsträckta.
Flykten är ej fladdrande och svävande, som
hos övriga dagfjärilar, utan surrande och
tvärkastande. Denna grupp omfattar blott en
enda fam., H.; omkr. 2,000 arter kända. I
Sverige finnas åtm. 10 arter, alla små oéh
med täml. oansenlig färgteckning. Vanligast
är den övervägande brungula allmänna
ängs-smygaren (Hesperia comma); på färgplansch
till Dagfjärilar avbildas kattostvisslaren
(Hesperia malvae). N. A. K.
Hesperlderna (grek. Hesperi’des, lat.
Hespe’-rides), grek, myt., nymfer, vilka i sina
trädgårdar vid oceanens strand i yttersta Västern
med hjälp av en drake vaktade de gyllene
äpplen, vilka Herakles bortförde. A. M. A.*
Hespérien (grek. Hesperi’a, »Aftonlandet»,
lat. Hespe’ria, av He’speros, aftonstjärnan),
Västerlandet, kallades av grekerna i allm. de
v. om Grekland belägna länderna,
företrädesvis Italien. Hos romerska skalder är det ofta
namn på Hispanien (Pyreneiska halvön).
He’speris, Aftonviol, Gårdsviol,
släkte bland de korsblommiga växterna, med
omkr. 25 arter, de flesta i ö.
Medelhavsområdet. Odlad och ofta förvildad i Sverige är
H. matronalis, en ända till meterhög, flerårig
ört med strävhårig stjälk, violetta el. vita,
mot natten välluktande blommor och ända
till 1 dm långa, smala skidor. Mindre ofta
odlas H. tristis, som är mjukluden och har
gröngula blommor. G. M-e.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
