Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hesselius, släkt - Hesselius (Americanus), Andreas - Hesselius, Gustaf, d. ä. - Hesselius, Petrus - Hesselman, Bengt - Hesselman, Henrik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
965
Hesselius, A.—Hesselman, H.
966
dern Johan H. (1687—1752) blev
provinsialläkare 1715 i Västergötland och 1728 i Närke
och Värmland, 1733 assessor i Collegium
medi-cum och 1745 led. av Vet.-akad. Han vann
erkännande för en mängd naturvetenskapligt
ekonomiska rön. Son till Andreas H. var
författaren Andreas H. Americanus (se nedan). En
halvbror till denne, Gustaf H. d. y. (1727
—75), fick som lärling hos Johan Pasch
deltaga i dekorationsarbetena på kungl.
slottet i Stockholm. 1757—64 studerade han på
statsunderstöd i Paris, varefter han återvände
till Stockholm, där han fortsatte på slottet
med att måla dörröverstycken m. m.
Hesselius (H. Americanus), Andreas,
författare (1714—62); se släktöversikten. Var
född i Pennsylvania (därav binamnet),
omtalas 1736—38 som lärare i engelska vid
Uppsala univ., 1738 med titeln språkmästare,
medarbetade s. å. i Olof Celsius d. y:s tidning Thet
Swenska Nitet och utgav själv 1739—40 Then
Swenska Sanningen.
Gustaf Hesselius d. ä. Självporträtt.
Hesselius, Gustaf, d. ä., svensk målare i
Amerika (1682—1755); se släktöversikten.
Reste 1711 till Amerika, där han blev en av
Förenta staternas första mera betydande
målare. Han skall före resan ha studerat i
England. 1721 fick han offentligt uppdrag att
måla en nattvardsframställning för S:t
Bar-nabas church i Queen Anne parish, Maryland
(vilken målning blev känd genom
utställningen av äldre amerikanskt måleri i Boston
1917). I Metropolitan museum i New York
finnes ett av H. utfört porträtt av en gammal
kväkarhustru; Historical society of
Pennsyl
vania äger H:s självporträtt och hans porträtt
av sin hustru. Jfr uppsats av Sigrid
Leijon-hufvud i Personhist. Tidskr. 1905.
Hesselius, Petrus, präst och författare
(1679—1713); se släktöversikten. Var 1707—
10 informator hos sin mosters man, biskop J.
Svedberg, och vid sin död kyrkoherde i
Fågelås, Skara stift. Hans ofullbordade lärodikt
»Patriarchinnor i Gamla Testamentet» ligger
till grund för Olof Kolmodins (se d. o.)
»Biblisk qwinnospegel».
Hesselman, Bengt, språkforskare (f. 1875
21/is), bror till H. H. och J. H. Blev fil. dr och
docent i nordiska språk vid Uppsala univ.
1902, prof, i nordiska språk vid Göteborgs
högskola 1914 och vid
Uppsala univ. 1919.
H:s vetenskapliga
verksamhet utgick
från ett synnerligen
grundligt
komparativt studium av
svenska dialekter; bland
hans arbeten på detta
område må nämnas
»Stafvelseförlängning
och vokalkvalitet»
(1902) och
»Sveamålen och de svenska
dialekternas indelning» (1905). De drag, som
i vår tid skilja olika folkmål åt. ha enl. H.
också i äldre tid i stort sett varit
karakteristiska för talspråket i samma bygder; äldre
svenskt skriftspråk var i betydande mån
präglat av författarens lokalt färgade
talspråk. Denna sin grundåskådning har H.
utvecklat i en rad viktiga avh.: »Kritiskt bidrag
till läran om nysvenska riksspråket» (i »Nord,
studier tillegnade A. Noreen», 1904),
»Uppländskan som skriftspråk» (i »Uppland», bd 2,
1908), »De korta vokalerna i och y i svenskan»
(1909), »Studier i svensk formlära» (1911)
jämte uppsatser i tidskriften Språk och Stil.
För kännedomen om 1700-talssvenskan
grundläggande är inl. till Dalins Then Swänska
Argus (utg. av H. tills, m. M. Lamm 1910—
14). Den språkliga kontinuiteten betonas
särskilt i »Ortografiska reformer i språkhistorisk
belysning» (1919), som utgör opposition och
kritik mot flera från språkvetenskapligt håll
framförda skäl för 1906 års stavningsreform.
H. har vidare skrivit »Västnordiska studier»
(1912—13) m. m. I senare arbeten, bl. a.
uppsatser om svenska växtnamn, har han utvecklat
en lysande stilkonst. Icke minst metodiskt har
H:s verksamhet burit rika frukter. I flera
avseenden har den blivit avgörande för riktningen
av den nordiska språkforskningen i Sverige.
Medred. av tidskr. Språk och Stil (1900—20),
utger H. (tills, m. O. östergren) sedan 1921
dess forts. Nysvenska Studier. E. W-én.
Hesselman, Henrik, botanist och
skogsforskare (f. 1874 28/i), bror till B. H. och J. H.
Blev fil. dr i Uppsala 1904 och s. å. docent
i botanik vid Stockholms högskola, 1906 bo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
