Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hesselman, Henrik - Hessleman, Jonas - Hessen (riksfurstendöme) - Hessen (Hessen-Darmstadt, fristat)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
967
Hesselnian, J.—Hessen
968
tanist vid Statens skogsförsöksanstalt, 1912
prof, och föreståndare för dess
naturvetenskapliga avdelning samt 1925 anstaltens chef. Han
deltog i 1898 års svenska polarexpedition. —
H. har riktat
skogs-vetenskapen med nya
viktiga rön och
synpunkter på såväl
teoretiskt som
praktiskt grundläggande
frågor i en rad
avhandlingar, bl. a. »Om
vattnets syrehalt och dess
inverkan på
skogsmarkens försumpning och
skogens växtlighet»
(1910), »Jordmånen i
Sveriges skogar»(1912),
»Studier över salpeterbildningen i naturliga
jordmåner» och »Om våra
skogsföryngrings-åtgärders inverkan på salpeterbildningen i
marken» (i Sv. Skogsvårdsföreningens Tidskr.
1916—17) och »Studier över barr trädsplantans
utveckling i råhumus» (1927). Bland hans
många betydande arbeten må vidare nämnas
»Bidrag till kännedomen om Spetsbergens och
Beeren eilands kärlväxtflora» (1900; tills, m.
G. Andersson), »Zur Kenntnis des
Pflanzen-lebens schwedischer Laubwiesen» (1904),
»Granen vid sin sydvästgräns i Sverige» (i Sv.
Skogsvårdsföreningens Tidskr. 1906; tills, m.
G. Schotte), »Vegetationen och skogsväxten
på Gotlands hällmarker» (ibid. 1908) samt
»Iakttagelser över skogsträdspollens
spridningsförmåga» (i Medd. från
Skogsvårds-anstalten 1919). — Mycket stora insatser har
H. gjort i samband med rikstaxeringen av
Sveriges skogar. Han blev 1910 led. av den
av K. m:t tillsatta kommissionen ang.
för-sökstaxering rörande virkestillgång och
tillväxt m. m. av skogarna i Värmlands län,
1917 ordf, i en kungl. kommitté för
utredning om skogsavverkningsstatistik och
taxering av Sveriges samtliga skogar samt 1924
ordf, i riksskogstaxeringsnämnden. H. har i
många år varit red. för Skogsvårdsföreningens
Tidskrift. Han blev 1921 hedersdr vid
Hoch-schule für Bodenkultur i Wien samt 1926 vid
univ. i München. (C. Mm.)
Hesselman, Jonas, ingenjör, uppfinnare
(f. 1877 fl/4), bror till B. H. och H. H. Han
utexaminerades från Tekniska högskolans avd.
för mekanik 1899 och anställdes 1900 vid a.-b.
Diesels motorer, där han 1901—06 var
kon-struktionschef och 1906—17 överingenjör.
Sedermera har H. utövat enskild verksamhet.
H:s uppfinningar ha huvudsaki. avsett
förbättringar på dieselmotorer, som genom hans
tekniska insatser väsentligt utvecklats i
effektivitet och driftduglighet. G. H-r.
Hessen, gammalt namn på ett av hessare
(se d. o.) bebott land i v. Tyskland, kring
Werra och Fulda. Var under 1100-talet
förenat med Thüringen (se d. o.) men blev 1265
ett självständigt lantgrevskap och 1292 riks-
furstendöme. Sin största betydenhet nådde H.
under Filip den ädelmodige (reg.
1518—67; se Filip, sp. 329). Hans fyra
söner delade 1567 landet i H.-Kassel,
H.-Darm-stadt, H.-Marburg och H.-Rheinfels. De i
H.-Marburg och H.-Rheinfels regerande
linjerna utslocknade 1604, resp. 1583, varefter
deras länder övergingo till H.-Kassel och
H.-Darmstadt. Från H.-Darmstadt utgrenade
sig linjen H.-Homburg, som utdog 1866. Å. S-n.
Hessen, före 1866 H. - D a r m s t a d t,
fristat i Tyska riket, vid Rhen och Main, till
1918 storhertigdöme; 7,693 kvkm, 1,358,445
inv. (1925); huvudstad: Darmstadt. Omfattar
två från varandra skilda huvuddelar, en sydlig
vid Rhen och Main, delad på prov. S t
arken b u r g och Rheinhessen, och en
nordlig, prov. O b e r h e s s e n, n. om Main
och helt omsluten av preussiskt område;
dessutom smärre enklaver, bl. a. staden Wimpfen
vid Neckar. I H:s s. huvuddel utbreder sig
vid Rhen och Main ett jämnt slättland, som
bildar norra delen av övre Rhendalens stora
tertiära gravsänka. I ö. höjer sig Odenwald,
som inom H. når 605 m ö. h. Rheinhessen är
huvudsakl. ett lågt, småkulligt bergland.
Ober-hessen uppfylles i ö. av Vogelsberg (774 m
ö. h.) och når i s. v. upp på Taunus. Mellan
dessa bergstrakter ligger det småkuperade
låglandet W e 11 e r a u. Oberhessens n. delar
tillhöra Hessiska berglandet (jfr
Hessen-N a s s a,u). — Rhen-Mainslätten och Wetterau
HESSEN
OCH
HESSEN-NASSAU
Skala 1:4 iniD.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
