Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Heterostyli - Heterotricha - Heterotrofa växter - Heterozygot - Hetiter, Hettiter, Hetéer (Hittiter) el. Chetafolket - Hetitrikets historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och ståndarknapparnas läge i förhållande till
märkena.
Hetero’tricha, zool., se Infusionsdjur.
Heterotrōfa växter, sådana växter, som ej
kunna bereda organisk substans av oorganisk
och därför äro hänvisade till organiska
näringsämnen. De äro antingen saprofyter el.
parasiter (se dessa ord). Jfr Autotrofa
växter.
Heterozygōt, biol., se Mendelism.
Hetīter, Hettīter, Hetéer (riktigare
Hittīter) el. Chetafolket (hebr.
hittīm, assyr. hatti, egypt. heta), ett folk, känt
redan från G. T., där i huvudsak två
traditioner om h. möta: 1) de bilda en samling
småriken i n. Syrien, 2) de utgöra, jämte
kanaanéer, amoriter o. s. v., en del av Palestinas
urbefolkning. Den senare traditionen tillhör
de yngre partierna av Pentateuken (och
Hesekiel) och är svår att historiskt värdesätta.
Den förra traditionen däremot, som finns i
G. T:s äldre historiska litteratur,
återspeglar de politiska förhållandena i början av
1:a årtusendet f. Kr. och har till fullo
bekräftats av de assyriska inskrifterna, som
omtala oupphörliga krigståg mot hetit-(hatti-)
furstarna i n. Syrien alltifrån Tiglatpileser I
(omkr. 1100) t. o. m. Sanherib (705—681),
vilken synes ha definitivt gjort slut på dessa
småfurstars självständighet. Redan tidigt blir
Hatti stående benämning för hela västlandet
(Syrien och Palestina). Också i de
egyptiska inskrifterna upptäcktes redan före mitten
av 1800-talet samma folk, och även där fick
man det intrycket, att det talades om ett folk
i n. Syrien. Den europeiska vetenskapen
sökte länge h:s egentliga tillhåll s. om
Taurus, i synnerhet som de första med säkerhet
som hetitiska tolkade arkeologiska fynden
gjordes i n. Syrien: där upptäcktes omkr. 1870
i Hama och Aleppo flera inskrifter, avfattade
i ett slags ännu ej tolkade hieroglyfer, jämte
minnesmärken av nationell konst. 1879
jämförde Sayce de nya fynden med äldre
beskrivningar på vissa ruinorter i Mindre Asien
(Boghazköi, Üjük m. fl.) och kunde konstatera
deras identitet med de mindreasiatiska. 1887
riktades kunskapen om h. i ett slag med
betydelsefulla fakta genom Tell el-Amarnafynden
(se Amarna och Arzawabreven), som
visade ett mäktigt hetitiskt rike i Mindre
Asien i konkurrens med Amenofis III:s och
Amenofis IV:s Egypten om småstaterna i
Syrien och Palestina. Med genial intuition
bestämde snart H. Winckler detta rikes
huvudstad till Boghazköi, och där föranstaltades
1906 under hans och Puchsteins ledning
utgrävningar, som gåvo de rikaste resultat.
Bl. a. kom där i dagen rikets arkiv med en
stor mängd dokument av historiskt, religiöst,
juridiskt och grammatiskt innehåll, skrivna
på landets off. språk men med den
internationella kilskriften. Sedan dessa urkunders
språk i princip dechiffrerats (se Hetitiska
språket), har åtskilligt nytt ljus fallit över
hetitstatens historia. Vidare utgrävningar ha
företagits även i n. Syrien (Sendschirli av v.
Luschan 1890—94 och 1902; Saktjegözi av
Garstang 1907 och 1911; Karkemisch, nu
Djerābis, vid n. Eufrat, av Hogarth m. fl. och
Woolley 1911—14 samt efter världskriget) och
givit betydelsefulla resultat.
Hetitrikets historia kan numera i grova
drag tecknas på följ. sätt: kanske i 3:e
årtusendet f. Kr. ha några med säkerhet
icke-indoeuropeiska folk, däribland hetitfolket,
kuvats av en indoeuropeisk men icke-arisk
folkstam av obekant namn, som snart måste
ha uppsugits av urbefolkningen men
kvarlämnat sitt starkt ombildade idiom som riksspråk
(beaktansvärt är det icke-indoeuropeiska
namnskicket). Detta rike, vilket liksom
huvudstaden bar namnet Hatti, uppträder i
historien f. ggn i samband med att den första
babyloniska dynastiens siste konung,
Šamšuditana, störtades (1758 f. Kr.), vilket med
visshet förorsakades av en invasion av h.
Dessa lämnade sedan plats för österifrån
kommande arier, som under namn av kassiter
blevo Babylons behärskare under 2:a
årtusendet och som i Armenien grundade ett nytt
rike, Mitániriket (se Mitáni), vars
urbefolkning var av samma slag som Hattirikets
men med arisk överklass. I historiens fulla
ljus framträder Hattiriket först med den
betydande härskaren Subbiluljuma (reg.
omkr. 1385—45). Han fann Mitániriket
sönderslitet av tronstridigheter och Egypten i
djup yttrepolitisk vanmakt, samtidigt med
att dess syriska besittningar började arbeta
för sitt oberoende. Ett mäktigt parti av
amoritiska småfurstar på Libanon förde med hjälp
av hetitkonungen en klart antiegyptisk
politik. Subbiluljuma ingrep här och lyckades
vinna hegemoni över Syrien. Även i
Mitánirikets tronstrider ingrep han, varvid
assyrerna begagnade tillfället att rycka till sig
delar av riket, men Subbiluljuma blev faktisk
suverän över resten och därmed härskare över
största delen av n. v. Asien. Allt detta synes
ha tilldragit sig ung. 1378—65 f. Kr. Med
Egyptens regent slöt Subbiluljuma ett
fördrag, vari Naharain och Amurru (= Syrien)
tillerkändes Hatti samt Kanaan och Fenicien
Egypten. Han dog omkr. 1345; sonen
Arnuvandas I efterträddes kort därpå av sin
bror Mursilis II (reg. omkr. 1345—1295).
Denne fann riket i största förvirring och
vasallerna i avfall. Hans första regeringstid
upptogs därför av rikets konsolidering i ö.
och v. Emellertid fick han snart krig med
Egypten, som under 19:e dynastien (från 1321)
strävade efter att återupprätta sitt asiatiska
välde. Seti I befäste sin makt i Fenicien och
Palestina (1318) och slog Mursilis i grund vid
Kades. Ramses II företog flera krigståg mot
Syrien; omkr. 1295 tillfogade han h. ett nytt
svårt nederlag vid Kades och återvände i
triumf till Egypten, där hans bedrifter
förhärligades på stora reliefer i Karnak och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
