Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hestia (mytologi) - Hestia (astronomi) - Hestmannöy - Heston and Isleworth - Hestra, Norra och Södra - Hestra—Gislaveds järnväg - Hesykasm - Hetairia el. Hetäria - Heta viner - Hetéer - Heteralocha - Hetero- - Heterocerk - Heterocontae - Heterocykliska föreningar - Heterodera - Heterodont - Heterodox - Heterofylli - Heterogen - Heterogenes - Heteroklisi - Heterokonter - Heteromera - Heteromeri - Heteromorf, Allomorf - Heteronomi - Heteroplasi el. Heterologi - Heteroptera - Heterostyli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
973
Hestia—Heterostyli
974
Hestia. Staty i Museo
Tor-lonia i Rom.
tologi; det heter
blott, att hon är
Kronos’ och Rheas
äldsta dotter och
evigt jungfrulig. H.
avbildas som en
ståtlig, ärevördig
kvinna. Den
romerska Vesta
motsvarar H.; orden
äro besläktade. 1
Rom framträder
emellertid särskilt
dyrkan av
stats-härden och därför
av Vesta som den
romerska statens
skyddsgudinna; jfr
V e s t a 1 e r.
M. Pn N-n.
He’stia, astron.,
se Solsystem.
Hestmannöy, ö
vid Norges n. v.
kust under
polcirkeln, vid farleden
mellan Saltenfjord
(Bodö) och Ranenfjord, Nordland fylke; 568
m hög. Visar från s. v. en bergformation, som
liknar en ryttare till häst i stark fart mot s.
Heston and Isleworth [he’ston ond åTzlmop],
förstad till London, i grevsk. Middlesex, vid
Thames, mitt emot Kew; 54,910 inv. (1927).
Hestra, Norra och Södra, se Norra
H e s t r a och Södra Hestra.
Hestra—Gislaveds järnväg (spårvidd 1,435
m), en 1925 öppnad, 15,7 km lång del av
Borås — Alvesta järnväg, förbinder
Gislaveds station på Halmstad—Nässjö
järnväg med Hestra på Borås—Alvesta järnväg.
Hesyka’sm (av grek, hésychos, lugn, ostörd),
mystisk rörelse under 1300-talet bland
munkarna på berget Athos. Genom att sitta
orörliga, draga sina tankar ifrån den yttre
världen och ständigt se på sin egen navle trodde
sig dess medlemmar, hesykasterna, kunna
höja sig till att skåda det oskapade
gudomliga ljuset. Denna kvietistiska mystik
angreps från flera håll, men hesykasternas lära
om det oskapade ljuset godtogs i
Konstan-tinopel på en synod 1341 och ett konsilium
1351. Rörelsen utgjorde ytterst grekiska
kyrkans reaktion mot den västerifrån inträngande
skolastiken. Litt.: J. Dräseke, »Zur Beurteilung
des Hesykastenstreites» (1911). Hj.H-t.*
HetähTa, grek., el. H e t ä r i a,
kamratskap, förening, klubb. 1. Dylika klubbar
spelade en betydande roll i det gamla
Greklands politiska liv. De bildades av
medlemmar av det för tillfället underlägsna partiet
för att företräda deras intressen. I upprörda
tider, t. ex. 411 f. Kr. och efter Atens fall
404, förberedde de revolutionen och tillryckte
sig ledningen. — 2. H. var även i s(utet av
1700-talet och början av 1800-talet namn på
olika hemliga sällskap, som verkade för
folkupplysning, starkt nationellt medvetande och
Greklands frigörelse. De mest bekanta av
dessa voro H. tön filikön
(»vänskapsförbundet», stiftat 1814) och H. tön filomüson
(»filo-musernas samfund», stiftat 1812). Även
senare ha i Grekland bildats h. med politiska
mål, så Ethnikö H. (»nationalföreningen»),
vars agitation gav stöten till kriget 1897.
Heta viner, se Hetviner.
Hetéer, se H e t i t e r.
Heteralo’cha, se H u i a f å g e 1.
He’tero-, grek., annan; olik.
Heteroce’rk, zool., se Fiskar, sp. 481.
Heteroco’ntae, bot., se Gulgröna alger.
Heterocykliska föreningar, kem., kallas de
cykliska organiska föreningar, som förutom
kol även innehålla något annat grundämne
i ringen. I. B.
Hetero’dera, zool., se B e t - å 1.
Heterodo’nt, se Tänder.
Heterodo’x (av grek. he’teros, annan, och
do’xa, mening), olika tänkande, i synnerhet
person, som hyser en från den sanktionerade
kyrkoläran avvikande mening: irrlärig.
Motsats: ortodox. — Heterodoxi,
irrlä-righet. — Romersk-katolska kyrkan
begagnar i samma mening som h. och heterodoxi
uttrycken heretisk och heresi, som i
svenskt teologiskt språkbruk beteckna en
irr-lärighet utanför kyrkosamfundet. (E.Nwn.)
Heterofylll, bot., det förhållandet, att hos
en växtart örtbladen ha ett mycket olika
utseende på olika delar av stammen. Jfr bild
vid art. Amfibiska växter.
Heterogen (av grek. he’teros, annapi, och
ge’nos, slag), olikartad. Motsats: homogen.
Heterogenès, se Mutation.
Heteroklisi (av grek. he’teros, annan, och
klinein, böja), nominalböjning med inom
samma paradigm växlande stammar. — Adjr.
He t e r o k II t is k. — Se H. Petersson,
»Studien über die indogermanische Heteroklisie»
(1921). Jfr Böjning.
Heteroko’nter, bot., se Gulgröna alger.
Heterömera, zool., se Skalbaggar.
Heteromerl, kem., se I so me r i.
Heteromo’rf, Al lom o’r f, miner., dets. som
polymorf (se P o 1 y m o r f i).
Heteronoml, filos., är enl. Kant viljans
beroende av för densamma främmande
bestäm-ningsgrunder. Heteronoma moralsystem äro
sådana, enl. vilka något i förhållande till
viljans yttre är högsta princip för det goda
(t. ex. lusten). Motsats: autonomi (se
d. o. och Kant). C. H-m.
Heteroplasl el. H e t e r o 1 o g i, anat.,
nybildning av en vävnad på en plats, där
sådan vävnad ej förefinnes under normala
förhållanden. J. E. J-n.*
Hetero’ptera, zool., se Skinnbaggar.
Heterostyli (av grek. he’teros, annan, och
sty’los, stift), bot., det förhållandet, att hos
vissa växtarter på skilda individ finnas
blommor, som äro olika i fråga om stiftens längd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
