Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hidjaz el. Hedjas - Historia - Hidjazbanan el. Hedjasbanan - Hidjra el. Hedjra - Hiel, Emanuel - Hielm, Hans Abel - Hielm, Jonas Anton - Hien-feng - Hienzer (Heanzer) - Hieracium, Hökfiblesläktet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Hidjazbanan—Hieracium
994
Historia. Från H. och dess heliga stad
Mecka utgingo Muhammed (se d. o.) och islam
(se d. o.). I det arabiska världsväldet var H.
blott en provins, och vid Bagdadkalifatets fall
1258 kom det under Egypten samt med detta
land 1517 under osmanerna. Den inre
styrelsen har emellertid sedan omkr. 1200
ombesörjts av emirerna eller storscherifferna i
Mecka, en familj, som gör anspråk på att
härstamma från Muhammeds dotter Fätima (se
d. o.). Från 1845 blev den turkiska
överhögheten dock mera kännbar och samtidigt mera
förhatlig, och 5 juni 1916 förklarade sig
emi-ren av Mecka H u s s e i n i b n Ali efter
överenskommelse med engelsmännen (jfr F e i s a 1)
oberoende av Turkiet, betvingade de turkiska
garnisonerna i Mecka och Djidda samt
antog i nov. s. å. titeln konung av H. Se även
Arabien, sp. 1206. Hans planer på ett
»Storarabien» misslyckades emellertid, och
1924 måste han till följd av ett anfall från
emiren Ibn Saud i Nedjd abdikera till förmån
för sin son Ali. Även denne måste 19 dec.
1925 träda tillbaka, och sedan 8 jan. 1926
härskar Ibn Saud som konung över H. Jfr Nedjd,
litt. till Arabien samt F. Stuhlmann, »Der
Kampf um Arabien zwischen der Türkei und
England» (1916), och Lawrence, »Revolt in the
desert» (1927). Å. S-n.
Hidjazbanan el. Hedjasbanan,
järnvägslinjen Damaskus—Medina (1,303 km) med
bibana från Derat till Haifa (161 km);
spårvidd 1,05 m. Huvudlinjen genomlöper s.
Syrien, Transjordanien och n. Hidjaz. Bibanan
har i el-Afule och Haifa anslutning till
Palestinas järnvägsnät; en kort sidolinje går till
Akka. H. anlades av turkiska regeringen för
att underlätta pilgrimsfärderna till Mecka och
bilda en strategisk förbindelseled till det
avlägsna Arabien. Huvudlinjen byggdes 1901
—08; fortsättningen från Medina till Mecka
(omkr. 160 km) har hittills av politiska skäl
måst anstå. Bibanan byggdes 1904—05. H:s
anläggning finansierades genom frivilliga
bidrag från hela den muhammedanska världen
samt genom skattemedel och särskilda
pålagor. Under världskriget led H. åtskillig
skada men har sedan åter iståndsatts, med
undantag av sektionen inom Hidjaz, som ännu
sommaren 1928 ej hade regelbunden trafik.
Sträckan el-Ala—Medina är stängd för
ickemuhammedaner. S. F.
HFdjra el. H e d j r a, arab, (flykten el.
utvandringen), betecknar särskilt profeten
Muhammeds utvandring från Mecka till Medina.
Denna tilldragelse har av muhammedanerna
valts till utgångspunkt för deras
tideräkning, men den nya eran räknas icke från den
dag, då Muhammed anlände till Medina, utan
från den första dagen i det år, under vilket
denna händelse inträffade, d. v. s. fredagen
16 juli 622. Som araberna räkna dygnets
början från solnedgången, uppge andra
närmast föregående dag, således torsdagen 15
juli, som det första muhammedanska årets
första dag. Om det muhammedanska året
se vidare Kalender.
Hiel [hil], Emanuel, flamländsk skald,
bibliotekarie (1834—99). H. deltog ivrigt i
den flamländska rörelsen och arbetade för
kulturella förbindelser med Tyskland. Hans
kantater (»De heldenstam»), oratorier
(»Luci-fer», »De Schelde», med musik av Benoit) och
patriotiska dikter äro mycket populära. H:s
»Volledige dichtwerken» utkommo 1885 i 3 bd.
Hielm, Hans Abel, norsk publicist (1792
—1869), bror till J. A. H. Bosatte sig 1814
som bokhandlare i Oslo och utgav 1815—21
oppositionstidningen Det Norske Nationalblad,
som regeringen genom en rad rättegångar
sökte undertrycka. Den upphörde först sedan
Karl Johan tillerkänt utgivaren pension.
Hielm, Jonas Anton, norsk jurist och
politiker (1782—1848), bror till H. A. H. Blev
student i Köpenhamn 1797, avlade 1800 jur.
examen och återvände 1814 till Norge, året
förut utsedd till
höje-steretsadvokat. Han
blev 1820
regerings-advokat. Till följd av
några mot Chr. M.
Falsen riktade
tidningsartiklar blev han 1822
suspenderad och 1825
avskedad från
ämbetet, men stortinget
beviljade honom 1827
pension. H. var led.
av stortingen 1830,
1833, 1836 och 1842,
verkade i synnerhet för att hävda Norges
likställighet med Sverige men var på samma
gång en ivrig unionsvän. H. var som
parlamentariker synnerligen betydande. O. A. ö.*
Hien-feng, kejsare av manchudynastien i
Kina, regerade 1851—61. Svag och obegåvad,
kunde H. ej upprätthålla ättens prestige, och
det långvariga taipingupproret hade nära nog
berövat den tronen, när Kina därtill
invecklades i krig med England och Frankrike. Som
flykting undan de främmande trupperna,
vilka 1860 intogo Peking, dog H. i Jehol. B. Kgn.
Hienzer [hi’ntsor] (Heanzer), tysk
befolkning i Burgenland och angränsande delar
av ö. Steiermark och av ung. komitatet
Sopron. Trol. kvarlevor av en
bayersk-aleman-nisk invandring på karolingiska tiden.
Hieracium, Hökfiblesläktet,
örtsläkte bland de korgblommiga växterna (avd.
Liguliflorae), med talrika tegellagda holkfjäll
och gula, sällan gulröda, blommor utan
stödje-blad (paleae). Frukterna ha oskaftad,
smutsigt vit el. gulaktig hårpensel. Släktet är
ytterst mångformigt och artrikt. I Sverige
finnas omkr. 2,000 arter el. underarter,
samtliga fleråriga och övervintrande, antingen med
utlöpare el. med bladrosett el. med slutna
knoppar vid stjälkens bas. Somliga
fortplanta sig på normal väg, och dessa bilda
ofta hybrider. Andra utveckla frön utan
före-IX. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
