Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hierta, Johan Gustaf - Hierta, Lars Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
999
Hierta, L. J.
1000
H. skrivna motioner och inlägg. Hans
ytterligare försök med egna tidningsföretag
(Stockholmsbladet och Stockholms Veckoblad 1838
—39, Budbäraren 1851—52) misslyckades. H.
medarbetade även i andra Stockholmstidningar
och skrev korrespondenser till landsorten,
särskilt Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning.
Han var en framstående men något
deklamatorisk talare och talangfull skriftställare,
varmhjärtad och kunnig. -rn.*
Hierta [järta], Lars Johan, tidningsman,
politiker, affärsman (1801 23/i—72 20/n); se
släktöversikten. Blev student i Uppsala 1814
samt fil. dr och jur. kand. 1821. S. å. blev
han auskultant och 1825 notarie i
Bergskollegium och förrättade bergmästarsyssla inom
olika bergmästardömen, sista gången 1830.
Vid 1823 års riksdag var han
riddarhuskanslist och vid riksdagen 1828—30 notarie samt
röstägande led. av ståndet, till vars liberala
parti han från början slöt sig. I
Conserva-tionsbladet (1823), Argus (1824—26) och
Stockholmsposten (1826—28) hade han övat
sin penna, först som humorist, sedan som
nyhetsmeddelare och slutligen med politiska
artiklar. Under riksdagen 1828—30 utgav
han tills, m. M. J. Crusenstolpe
Riksdags-tidningen. 1829 inköpte han boktryckeri och
började ägna sig åt förlagsverksamhet.
I slutet av 1830 utgav H. i förening med
några vänner prospekten till Aftonbladet, vars
första nummer utkom 6 dec. s. å. Ehuru redan
från början häftigt angripen av de äldre
pressorganen, vann H. ovanligt snabbt en
vidsträckt läsekrets. Hans skärpa i såväl
försvar som anfall, hans kvickhet, påpasslighet
och nya journalistiska teknik slogo an hos
allmänheten. H. var genomträngd av åstundan
att väcka folkets håg för ett livligare
deltagande i samfundsarbetet, att för detta bereda
lämpligare former än ståndsrepresentationen
och att snarast möjligt åt de liberala
strävandena inom landet bereda stöd och ledning av
ett tidningsorgan, som i alla samhällslager
ägde läsare. Om dessa planers förverkligande
se Aftonbladet, sp. 247—248. Redan vid
1834 års riksdag visade många tecken, att
Aftonbladet var en samhällsmakt, ehuru ännu
representerande minoriteten. Den
styrelseregim H. närmast bekämpade var det efter
1830 mer och mer utvecklade s. k.
Braheväl-det, som ej sällan gjorde den konstitutionella
konseljen till en formalitet. I hans polemiska
inlägg kommo ofta överdrivna beskyllningar
fram, men även H. utsattes för överdrivna och
hätska anklagelser. Om H:s i stort sett
segerrika kamp mot indragningsmakten
se d. o. Efter den första indragningen (av 14
sådana åren 1835—38) ägde han ej längre rätt
att själv lagligen framstå som sin tidnings
ansvarige utgivare utan måste tillgripa det
s. k. ansvaringssystemet. — Vid riksdagen
1834—35 hade H. ivrigt yrkat på vidgad
närings- och handelsfrihet, offentlighet vid
underdomstolar, representationens ombildning
m. m., men först vid riksdagen 1840—41 intog
han en mera framstående plats bland
oppositionens ledare och riddarhusets talare.
Representationsreform, avskaffande av
skyddstullar och skråtvång, införande av folkskolor,
den lärda skolans ombildning m. fl. av
liberalismens önskemål hade i H. en varm förkämpe
såväl inom riksdagen som i Aftonbladet. Mot
riksförsvarets behov ställde han sig däremot
oförstående, och ej sällan var hans liberalism
ganska doktrinär. Efter oppositionens första
framgångar vid 1840—41 års riksdag inträdde
ett bakslag, och under reaktionsperioden efter
riksdagens slut utsattes H. för häftiga
personliga angrepp i den nyuppsatta konservativa
tidningen Svenska Biet. Efter Karl XIV
Johans död, 8 mars 1844, voro till en tid rollerna
av oppositionell och regeringsvänlig ombytta.
H. kallades nu »regeringens självständige
bundsförvant». Då det vilande
representationsförslaget fallit, bildades genast ett
sällskap för reformstridens fortsättande. H.
deltog som en av ledarna såväl i detta som i de
varandra efterträdande senare
reformsällskapen. Men ännu mera verkade han genom
Aftonbladet, som med 1847 återtagit en
oppositionell hållning, nu mot »bristen på system».
1848 års välvningar förde åter
representationsreformen i förgrunden. H. intog,
påverkad från skilda håll, en obestämd hållning till
regeringens nya representationsförslag,
vacklande mellan reformmötenas förslag och det
kungliga. Då han omsider gav det sistnämnda
sitt stöd, blev han föremål för en rå polemik
i ord och karikatyrer i skandaltidningen
Folkets Röst. Den Almquistska katastrofen 1851
(se Almquist, sp. 610) gav H:s fiender
anledning att söka göra Aftonbladets redaktör
medansvarig för medarbetarens påstådda
förbrytelser. Utledsen på tidningsmannaskapet och
sedan flera år längtande efter annan
verksamhet, drog sig H. tillbaka från den
framstående plats han så länge intagit inom
Sveriges politiska liv och sålde Aftonbladet, som
från 1852 års början fick annan ledning.
För humanitära reformer, vidgande av
kvinnans medborgerliga rättigheter m. m. fortfor
H. att kämpa från sin riddarhusbänk och från
1859 i borgarståndet vid de följ,
ståndsriksdagarna. Som sparsamhetsivrare uppträdde
han i frågor om försvarsutgifter och anslag
till ’järnvägsbyggande. När slutligen
representationsreformen vunnit seger, valdes H.
(1866) till en av Stockholms representanter i
Andra kapmaren. I dennas förhandlingar
deltog han 1867—72 som ålderspresident, led.
först av stats-, sedan 1871 av
konstitutionsutskottet, verksam talare och ihärdig
motionär i de frågor, som lågo honom om hjärtat.
H:s förläggarverksamhet fortgick 1829—71.
Genom sitt Läsebibliotek o. a. billiga
skrifter skapade han nya läsekretsar även utanför
tidningspubliken. Närmare 1,000 olika
skrifter utgingo från hans förlag. Sitt boktryckeri
utvecklade han kraftigt genom tekniska för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
