Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hildebrand, Hans Olof Hildebrand - Hildebrand, Henrik Robert Theodor Emil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1007
Hildebrand, H. R. Th. E.
1008
utredning. Bland H:s övriga hithörande
arbeten må nämnas »De förhistoriska folken i
Europa» (1873—80), ett försök att
sammanfatta den jämförande fornforskningens
resultat. Montelius och H. voro förgrundsfigurer
vid de stora internationella
arkeologkongresserna och bidrogo att skapa Sveriges
rangplats inom den förhistoriska forskningen.
Från arkeologien gled småningom H:s
intresse över till medeltidens konst- och
kulturhistoria. Han utgav »Lifvet på Island under
sagotiden» (1867; omarb. uppl. 1883),
översatte (med. kommentarer) Snorres
»Konungabok» (1869—71), skrev, förutom en mängd
tid-skriftsuppsatser, »Den kyrkliga konsten under
Sveriges medeltid» (1875; ny uppl. 1907),
»Sveriges medeltid, senare skedet, från år
1350 till år 1521» (1876—77; del 2 i
»Sveriges historia från äldsta tid till våra dagar»;
i del 2 av »Sveriges historia intill tjugonde
seklet» har H. behandlat hela medeltiden,
1905). Monumentalt anlagt är H:s stora men
ofullbordade verk »Sveriges medeltid, en
kulturhistorisk skildring» (3 bd, 1879—1903).
Bland H:s övriga arbeten märkas en samling
historiska och kulturhistoriska uppsatser,
sammanförda under titeln »Från äldre tider»
(1882), biografierna över F. A. Dahlgren (1895,
tr. 1896), Olaus Magnus (1897, tr. 1898),
Birgitta (1904, tr. 1906) och J. Bure (1908, tr.
1910), samtliga i Sv. akad:s Handl., och
»Sedelsamlingen i riksbankens myntkabinett»
(1915). H. grundade samt utgav 1872—1905
Vitt.-akad:s Månadsblad, vari han skrev över
200 uppsatser, och utgav 1880—1905
Antiqva-risk Tidskrift. H. utgav även »Stockholms
stads jordebok 1420—98» (1876, 1889, 1914)
och »Stockholms stads skottebok 1501—10»
(1891, 1915). — Litt.: T. J. Arne, »Hans H. som
förhistoriker», och J. Roosval, »Hans H. och
den svenska medeltidskonsten» (båda i Ord och
Bild 1908); S. Hedins inträdestal 1913 över H.
(i Sv. akad:s Handl., bd 24, 1914); biogr. av
A. Kock (i Vet.-akad:s Årsbok 1917; med
bibliogr.). H. R-h.
Hildebrand, Henrik Robert T h e
o-d o r Emil, arkivman, historiker och
ur-kundsutgivare (1848 22/io—1919 2*ls), son till
B. E. H. Blev 1875 fil. dr i Uppsala, var 1875—
1901 e. o. amanuens
i Riksarkivet, 1880—
1901 lektor i
modersmålet, historia och
geografi vid Högre
realläroverket å Norrmalm
i Stockholm samt 1901
—16 riksarkivarie. Led.
av Vet.-akad. 1908.
Han var 1880 en av
Svenska historiska
föreningens stiftare,
utgav som dess sekr.
Historisk Tidskrift 1881
—1905 och var sedan till sin död föreningens
ordf. — Emil H. var det svenska
arkivmate
rialets ojämförligt grundligaste kännare.
Riks-arkivarieämbetet utvecklades under hans
äm-betstid till ett högsta chefskap för Sveriges
hela arkivväsen, tre landsarkiv (Uppsala,
Lund, Göteborg) och en arkivdepå (Visby)
upprättades, och inspektion av lokala arkiv
genom landsarkivarierna organiserades. Genom
de på H:s initiativ utfärdade författningarna
om arkivs ordnande blev proveniens- el.
ur-sprungsprincipen fastställd som normgivande
vid arkivaliernas ordnande (jfr uppsats av H.
i Medd. från Svenska Riksarkivet 1903). H.
var flitigt och mönstergillt verksam som
ur-kundsutgivare. Han utgav bl. a.
»Brefvex-ling mellan konung Carl XII och rådet» (d.
9—11:2 av Hist. Handl., 1874—89), d. 6: 1
av »Svenskt diplomatarium» (1878; omfattar
tiden 1348—50), bd 1—3 av »Svenska
riks-dagsakter» (1887—1910; omfatta tiden 1521
—96; bd 1: i tills, m. O. Alin), »Sveriges
regeringsformer 1634—1809 samt
konungaför-säkringar 1611—1800» (1891), »Stockholms
stads tänkeböcker 1474—1483» (1917; med
utförligt register), »Ur källorna till Sveriges
historia» (2 bd, 1911—12; tills, m. C.
Grim-berg) samt det paleografiska arbetet
»Svenska skriftprof» (1894—1900; tills, m. H.
Wie-selgren och A. Börtzell). Som historiker var
H. främst den skarpsynt kritiske och
noggranne specialforskaren. Bland hans många
avh. och uppsatser må särskilt nämnas de i
Hist. Tidskr. publicerade »Om svenska
kolonien i Rom under medeltiden» (1882),
»Wal-lenstein och hans förbindelser med svenskarne»
(1883; i utvidgad ty. uppl. 1885; ett
avgörande bidrag till en mycket omstridd frågas
lösning), »Brytningen i Sveriges historia 1594»
(1894), »Karl IX:s testamente och tronskiftet
1611» (1895), »Från Gustaf Vasas sista tider»
(1899), »Gustaf Vasa och Berend von Melen»
(1901) och »Dokumenten till Stockholms
blodbads förhistoria» (1918) samt vidare »Den
senaste s. k. Vasasagan» (1910). H. röjde även
i sina specialstudier en djup blick för
sammanhanget i den nationella historiska
utvecklingen och gav uttryck däråt i flera
sammanfattande arbeten. Han skrev sålunda avd.
»Gustaf Vasa 1521—1560» (1903), »Gustaf
Vasas söner 1560—1611» (1904), »Kristina 1632
—1654» (1906) och »Oskar I» (1908—09) i det
av honom redigerade samlingsverket
»Sveriges historia intill tjugonde seklet» samt den
grundliga och sakrika handboken »Svenska
statsförfattningens historiska utveckling från
äldsta tid till våra dagar» (1896). — H. utgav
även flera läroböcker för
elementarläroverken, bl. a. i stats- och samhällskunskap, och
en omarbetning av Odhners »Lärobok i
fäderneslandets historia ... för gymnasiet» (1907).
— Genom sin djupt ingripande verksamhet
som arkivorganisator, vetenskaplig författare,
urkunds- och tidskriftsutgivare intog H. flera
årtionden en central plats inom den svenska
historiska vetenskapen. Jfr nekrolog i Hist.
Tidskr. 1919. V. S-g.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
