Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hildebrand, Adolf von - Hildebrand, Bror Emil - Hildebrand, Bruno - Hildebrand, Hans Olof Hildebrand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005
Hildebrand, B. E.—Hildebrand, H. O. H.
1006
»Bågskytt.» Marmorrelief av Adolf von Hildebrand.
plaketter, målade i olja och akvarell samt var
en kvick karikatyrtecknare. Hans inflytande
på den samtida skulpturen har varit
betydande. Litt.: A. Heilmeyer, »Adolf H.» (1902)
och »Adolf von H.» (1922). G-g N.
Hildebrand, B r o r E m i 1, museiman,
historiker, numismatiker (1806—84); jfr
släktöversikt 2. Blev fil. mag. i Lund 1826, docent i
numismatik där 1830, studerade s. å. för Chr.
J. Thomsen i
Köpenhamn (jfr
Fornkun-skap, sp. 800). H.
förordnades 1832 att
biträda i Kungl.
myntkabinettet i
Stockholm, blev 1833 andre
amanuens vid
Vitt.-akad. och e. o. kanslist
i Riksarkivet samt var
1837—79
riksantikvarie, Vitt.-akad:s sekr.
och garde des
mé-dailles. Under Järtas
chefskap i Riksarkivet biträdde H. och
var 1845—46 och delvis 1847 t. f.
riksarkivarie samt ombesörjde Riksarkivets
flyttning från slottet till ett hus vid
Skeppsbron. där han även ordnade Myntkabinettet
och Statens historiska museum. H. kan sägas
vara detta museums skapare och ledde 1865—
66 flyttningen av samlingarna till
National-museibyggnaden. H. vårdade 1837—84
riksbankens mynt- och medaljsamling. Led. av
Vet.-akad. 1847, av Sv. akad. 1866, dess t. f.
sekr. 1881—83. — H. utgav bd 3—5 av »Svenskt
diplomatarium» (1842—65) och »Svenska
sigiller från medeltiden» (1862—67) samt ett
flertal numismatiska arbeten, bl. a. rörande
angelsaxiska mynt, funna i Sverige (1846;
till
ökad uppl. 1881), minnespengar över enskilda
svenskar (1860) och över bl. a. konungahusets
medlemmar (2 bd, 1874—75). Tills, m. sin son
Hans H. utgav H. praktverket »Teckningar
ur svenska statens historiska museum» (1873
—83). H. redigerade 1838—79 Vitt.-akad:s
Handl. och 1864—80 Antiqvarisk Tidskrift,
som han grundlagt; till båda dessa
publikationer lämnade han värdefulla bidrag. —
Litt.: Biogr. av C. T. Odhner (i Sv. akad:s
Handl., bd 62, 1886) och O. Montelius (i
Vet.-akad:s »Lefnadsteckningar», bd 5, 1915);
»Gamla studentminnen från Lund» (utg. aT E.
Wrangel 1918); S. Bergh, »Svenska
riksarkivet 1837—46» (1927). B. H-d.
Hi’ldebrand [-brant], Bruno, tysk
statistiker (1812—78). Blev 1841 prof, i Marburg,
var 1849—50 led. av tyska
nationalförsamlingen, 1851—56 prof, i Zürich, sedan i Bern,
där han grundade den första statistiska byrån
i Schweiz, samt blev 1861 prof, i Jena och
dir. för Thüringska staternas av honom
grundade statistiska byrå. H. skrev bl. a. »Die
Nationalökonomie der Gegenwart und
Zu-kunft» (1848) och utgav från 1862 Jahrbücher
für Nationalökonomie und Statistik (från 1873
tills, m. J. Conrad).
Hildebrand, Hans Olof Hildebrand,
arkeolog, kulturhistoriker (1842 5/4—1913 2/a),
son till B. E. H. och bror till H. R. Th. E. H.
Blev 1860 student i Uppsala och promoverades
1866 till fil. dr
(primus). Redan 1865
förordnades han till e. o.
amanuens vid
Vitt.-akad., blev 1871 förste
amanuens där samt
var 1879—1907 sin
faders efterträdare som
riksantikvarie,
Vitt.-akad:s sekr. och garde
des médailles. Han
blev 1891 led. av
Vet.-akad. och 1895 led. av
Sv. akad.
Grundtanken i H:s doktorsavh., »Svenska
folket under hednatiden» (1866; ny uppl.
1872), en antagen etnisk olikhet mellan svear
och götar, är ett numera avlyst
diskussionsämne, men arbetsmetoden — att låta
forn-sakerna själva tala och att genom dem
iakttaga olika kulturprovinser — anger för
forn-forskningen en riktlinje av bestående värde.
Då H. efter en utländsk studieresa
publicerade »Studier i jämförande fornforskning, I.
Bidrag till spännets historia» (1872; i
Antiqvarisk Tidskr., bd 4), införde han —
samtidigt med O. Montelius men oberoende av denne
— en vetenskaplig arbetsmetod, den
typolo-giskt jämförande, som kom att bli
grundläggande för historisk forskning. Allmänt
antaget är hans där gjorda särskiljande av den
förromerska kulturen i en Hallstatt- och en La
Tènekultur. H. gav La Tènespännets typologi
före tysken Tischler, som fått äran av denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
