Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hirschfeld, Oscar Gustav - Hirschfeld, Otto - Hirschfängare - Hirschsprung, Harald - Hirschsprung, Heinrich - Hirschsprungs sjukdom - Hirshals - Hirt, Hermann - Hirth, Friedrich - Hirth, Georg - Hirtius, familj - Hirtshals (Hirshals) - Hirudin, Hirudo - Hirundinidae, Hirundo - Hirzel, släkt - His, Wilhelm (anatom)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1049
Hirschfeld, O.—His, W.
1050
och 1879 ord. prof, i arkeologi i Königsberg.
Talrika skrifter.
HFrschfeld [-fält], Otto, tysk historiker,
epigrafiker (1843—1922). Blev 1872 prof, vid
tyska univ. i Prag, 1876 i Wien och var 1885
—1917 prof, i Berlin. H. var kännare av den
romerska kejsartidens inre historia och utgav
bl. a. »Die kaiserlichen Verwaltungsbeamten
bis auf Diocletian» (2:a uppl. 1905). Sedan
1872 var H. medarb. och efter Mommsens död
1903 ledare vid utgivandet av Corpus
inscrip-tionum latinarum.
Hirschfängare. Svenskt arbete från mitten av
1700-talet.
Hirschfängare (ty. Hirschf änger), kort
jakt–svärd med eneggad, rak eller svagt böjd
■klinga samt kort parerstång. Klingan är ofta
rikt dekorerad med etsade eller graverade
jaktscener. H., som började användas under
1600-talet, var i Sverige mest allmän under
mitten av 1700-talet. Mbg.
Hirschsprung, Harald, dansk barnläkare
(1830—1916). Offentliggjorde 1886 sina
undersökningar om den efter honom uppkallade
Hirschsprungs sjukdom (se d. o.).
Hirschsprung, Heinrich, dansk
konstsamlare och donator, tobaksfabrikör (1836—
1908). H. anlade på 1860-talet en samling
■dansk konst, som 1902 omfattade 1,980
nummer. Han skänkte den då till danska staten
och Köpenhamns kommun, med villkor att
■dessa för samlingen uppförde en värdig
byggnad. Byggnaden, efter ritning av H. Storck,
stod färdig 1911, och samlingarna ordnades
.där förträffligt av Emil Hannover.
Hirsch
sprungs museum, omkr. 2,400 nummer
(målning, teckning, skulptur), ger en
utomordentligt omfattande och fasettrik bild av dansk
konstutveckling under 1800-talet. G-g N.
Hirschsprungs sjukdom (lat. megacölon
con-ge’nitum), beskriven av Harald Hirschsprung
(se d. o.), medfödd förstoring och utvidgning
av tjocktarmens nedre del, vållande
kronisk förstoppning och enorm utspänning av
buken (bukväggen). Behandlingen är
kirur-gisk och består i det missbildade partiets
avlägsnande. E. L-g.
Hirshals, annat namn på Hirtshals (se d. o.).
Hirt, H e r m a n n, tysk språkforskare (f.
1865), sedan 1912 prof, i Giessen. Har framför
allt behandlat indogermanska språk- och
kulturförhållanden (»Der indogermanische
Ak-zent», 1895, »Der indogermanische Ablaut»,
1900, »Die Indogermanen», 2 bd, 1905—07,
m. m.) samt grekisk och tysk språkhistoria.
Hirth, Friedrich, tysk sinolog (1845—
1927). Var 1870—97 i kinesiska tullverkets
tjänst och 1902—17 prof, i sinologi vid
Columbia univ. i New York. Bland hans många
arbeten märkas »China and the roman Orient»
(1885), »Notes on the chinese documentary
style» (1888) och »The ancient history of
China» (1908). (B. Kgn.)
Hirth, Georg, tysk nationalekonom och
konstförfattare (1841—1916), fil. dr och
bokförläggare i München. H. ivrade för tysk
idrott samt tysk karaktär i arkitektur och
konstslöjd, över huvud i kontakt med
moderna strömningar. De av H. utgivna verken
»Das deutsche Zimmer» (1879; flera uppl.),
»Kulturgeschichtliches Bilderbuch» (6 bd, 1881
—90; ny uppl. 1896—1901) m. fl. och
tidskriften Hirths Formenschatz fingo stor betydelse.
H. uppsatte veckotidningen Jugend 1896. Hans
»Kleinere Schriften» utkommo i 4 bd 1902—
09. G-g N.
HTrtius, plebejisk familj i Rom. A u 1 u s
H., officer hos Caesar i Gallien och senare,
besegrade som konsul 43 f. Kr. Antonius (se
d. o.) vid Mutina, där han stupade.
Författare till 8:e boken om kriget i Gallien samt
trol. till »Bellum Alexandrinum», om kriget i
Egypten, Illyrien m. m. H. Sgn.
Hirtshals (Hirshals), fiskläge och
badort på Jyllands nordvästligaste udde, Hjörring
amt; 1,219 inv. (1925). Har stor, av staten
nyligen fullbordad fiskehamn och viktig fyr
(byggd 1862) med livräddningsstation m. m.
Järnväg till Hjörring.
Hirudln, Hirüdo, zool., se B 1 o d i g 1 a r.
Hirundi’nidae, Hiru’ndo, zool., se Svalor.
Hirzel, tysk-schweizisk lärdomssläkt från
Zürich. Till denna höra Salomon H. (1804
—77), som 1853 grundläde eget förlag i
Leipzig (mest för vetenskap), ännu i hans
avkom-lingars ägo, och litteraturhistorikern L u
d-w i g H. (1838—97), prof, i Bern.
His, Wilhelm, schweizisk anatom (1831
—1904). Blev prof, i Basel 1857, i Leipzig
1872 samt led. av sv. Vet.-akad. 1892. Vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
