Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiefilosofi (Historiens filosofi) - Historiemålning - Historiett - Historik - Historiker - Historiograf - Historiografi - Historiska föreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1065
Historiemålning—Historiska föreningar
1066
ningar på 1800-talet väckte förhoppningar att
inordna människans historia inom naturens
hela skeende. Herbert Spencer (se d. o.) är
den biologiserande h:s främsta namn. Den
ofta orediga sammanvecklingen av biologiska
och teleologiska föreställningar, som
känneteckna denna evolutionsfilosofi, ledde till en
reaktion inom en grupp av den till Kant sig
anslutande kritiska skolan i Tyskland.
Heinrich Rickert har i »Die Grenzen der
natur-wissenschaftlichen Begriffsbildung» (1902; 2:a
uppl. 1913) tagit till uppgift att strängt skilja
de naturvetenskapliga och de historiska
begreppen. Han är därmed skaparen av en
historiens logik. Naturvetenskaperna bilda enl.
honom värdefria allmänbegrepp. De historiska
vetenskaperna åter bilda individuella begrepp
om företeelser, som blott en gång finnas (vare
sig personligheter, händelser, nationer eller
kulturrörelser); principen för urvalet ur ett
även här outtömligt material är
företeelsens förbindelse med ett värde. Rickert
hävdar därvid bestämt, att historieskrivningen
som vetenskap själv icke värderar; den
fastställer blott företeelsens förbindelse med ett
värde, vare sig dess insats därvid är
förstörande eller uppbyggande.
Hit hör frågan huruvida konstanta drag
eller lagar kunna sägas känneteckna det
historiska skeendet. Kollektivismen anser,
att massrörelserna avgöra historiens gång,
individualismen, att enskilda individer
bestämma dess förlopp och ingiva massorna
sina tankar. Denna ofta upplivade
tvistefråga bör kunna avgöras därhän, att det
är de enskilda, som skapa det nya, eftersom
massan icke har organ att tänka med, men
att de enskildas insatser endast bli historiska
genom att göra verkan i en större krets.
En ekonomisk riktning (den historiska
materialismen) finner de historiska
drivkrafterna och därmed även målsträvandet vara
av ekonomisk art. Andra ha angivit som
historiens mål den universella staten,
personligheternas utveckling i samstämmighet med
andra (Geijer) o. s. v. Det förnämsta svenska
arbetet på detta område är E. G. Geijers
»Föreläsningar öfver menniskans historia» (utg.
1856; 2:a uppl. 1877). W. Dilthey (se d. o.)
har med fina iakttagelser befordrat h:s
upp-blomstring i nutiden. Jfr G. Mehlis, »Lehrbuch
der Geschichtsphilosophie» (1915). J. L-t.
Historiemålning, figurmåleri, som återger
bestämda historiska situationer och händelser
(jfr Genre). Till h. hänföras även
framställningar ur guda- och hjältesagan.
Historie’tt, liten berättelse; anekdot.
Historik, kortare historisk framställning.
Historiker (lat. histo’ricus), historisk
forskare, historieskrivare.
Historiogräf, historieskrivare. Jfr R i k
s-historiograf och Serafimerorden.
Historiografi, hävdateckning,
historieskrivning; även den historiska vetenskapens
historia.
Historiska föreningar, sällskap, som bildats
för att främja de historiska vetenskaperna.
I de flesta fall verka de för sitt mål främst
genom att samla för historien värdefulla
föremål samt utgiva tidskrifter, äldre handlingar
och nyare historiska arbeten. I Sverige
stiftades 1786 i Uppsala av adjunkten Olof Knös
m. fl. Historiska sällskapet, vars ändamål var
»svenska historiens och i synnerhet svenska
lärdomshistoriens upplysning, riktande och
granskning»; det upphörde före århundradets
slut efter att ha utgivit endast ett häfte
»Handlingar i svenska historien». 1815
bildades en kommitté för utgivande av
handlingar rörande Skandinaviens historia; den
omorganiserades 1817 till ett sällskap, kallat
Kungl. samfundet för utgifvande af
handskrifter rörande Skandinaviens historia.
Svenska fornskriftsällskapet, stiftat 1843,
har till uppgift att utgiva äldre svenska
arbeten, företrädesvis medeltidsskrifter.
Sedan 1856 ha fornminnesföreningar (se d. o.)
i mängd uppstått, vilka ha till mål att bevara
och beskriva de inom deras verksamhetsområde
befintliga fornminnena; de ha utgivit ett
stort antal lokalhistoriska publikationer. För
främjande av universitetsstudierna i historia
inrättades 1862 Historiska föreningen i
Uppsala och 1869 Historiska föreningen i Lund.
Byggd på bredare grund än dessa är Svenska
historiska föreningen, som trädde i
verksamhet 1881 och från början av s. å. utgivit
Historisk Tidskrift. Bland övriga svenska h.
märkas Kyrkohistoriska föreningen (1899) och
Personhistoriska samfundet. Bland Finlands
historiska föreningar märkas Finska historiska
samfundet (1875), Finska fornminnesföreningen
(1870) och Finska kyrkohistoriska samfundet
(1891). Bland i Danmark verkande historiska
föreningar märkas Det kongelige nordiske
oldskriftselskab (1825), Den danske historiske
förening (1839), Selskabet for Danmarks
kir-kehistorie (1849) och Samfundet for udgivelse
af kilder til dansk historie (1877). Dansk
historisk förening utger Historisk Tidsskrift
(sedan 1840). Norge har två allmänna
historiska föreningar: Föreningen til norske
for-tidsmindesmærkers beväring (1844) och Den
norske historiske förening (1869), som utger
Historisk Tidsskrift (sedan 1871); 1895
bildades dessutom Bergens historiske förening.
Tyskland äger omkr. 300 historiska
föreningar, av vilka de flesta ha sin
föreningspunkt i den 1852 grundade Gesammtverein
der deutschen Geschichts- und
Altertums-vereine. Denna förenings förvaltningsutskott
utger sedan 1853 Korrespondenzblatt des
Ge-sammtvereins etc. I Frankrike finnas många
historiska föreningar, vilka nästan alla bära
namnet »commission» el. »société historique»
el. »société d’histoire» och bland vilka märkas
Société de 1’histoire de France och Institut
historique. Storbritannien är även rikt
försett med historiska föreningar el. »societies».
En nybildad historisk förening i England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
