Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historia - Historiallinen Aikakauskirja - Historiallinen Arkisto - Historia Norvegiæ - Historiefilosofi (Historiens filosofi)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1063
Historiallinen Aikakauskirja—Historiefilosofi
1064
des därmed på allvar in i historieskrivningen.
Först härmed blev h. en vetenskap i högre
mening, och en verklig historisk uppfattning
av förflutna tider möjliggjordes. Här tog den
tyska forskningen ledningen, och den nya
åskådningen, förebådad av Herde r, S c h i
1-1 e r och J. von M ü 11 e r, bröt fullt igenom
med den historiska skolan, vars främsta
representanter inom historieskrivningen voro C.
N i e b u h r och L. von Ranke, med vilken
sistnämnde den genetiska historieskrivningen
nådde sin fulla utveckling. Till dessa sluta
sig under det senare 1800-talet och 1900-talet
t. ex. Mommsen, E. Meyer och M e
i-n e c k e. Även i Frankrike vann
historieskrivningen under 1800- och 1900-talet en hög
blomstring genom Mignet, Michelet,
G u i z o t, Taine, Sorel, Vandal och
L a v i s s e. Englands största namn ha varit
Macaulay, Th. Carlyle, S. R.
Gardiner och S e e 1 e y. I Ryssland märkas
Karamsin och S o 1 o v j e v, i Italien F e
r-r e r o, i Sverige, där på 1700-talet O. v.
Dalin, S. Lagerbring och J.
Hallenberg utfört ett värdefullt förberedande
arbete, E. G. G e i j e r, A. F r y x e 11, C. G.
Malmström, C. Th. Odhner och H.
H j ä r n e, i Danmark C. F. A 11 e n, K. S. A.
E r s 1 e v och J. A. Fridericia, i Norge
E. S a r s och Y. Nielsen.
Om tyskarna framstått genom den
spekulativa uppfattningens styrka, ha fransmännen
i skildringens elegans, esprit och färg tagit
priset, medan engelsmännen utmärkt sig för
sin sunda politiska och nationella
uppfattning. Men i alla kulturländer har den
historiska vetenskapen florerat under 1800- och
början av 1900-talet. Under 1800-talets senare
hälft påverkade den från England kommande,
av Spencer systematiserade
utvecklingsfiloso-fien på realistisk grundval samt den franska
positivismen i stigande grad
historieskrivningen. Vid sidan om den stora
historieskrivningen, som skildrar hela folks och hela
världshistoriska epokers historia, har jämväl
detalj-och specialforskningen vunnit en rik
utveckling. Utgivandet av historiska akter,
bearbetningen av historiska hjälpvetenskaper och
utarbetandet av biografiska och historiska
lexikon, handböcker och bibliografier ha alltmer
underlättat den historiska forskningen;
samtidigt ha fordringarna på forskningens
grundlighet och exakthet samt på kritisk skärpa
alltmer ökats.
Av den rika litt. om h:s allmänna grunder,
uppgifter och metod märkas E. Bernheim,
»Lehrbuch der historischen Methode» (4:e uppl.
1903); C. V. Langlois och C. Seignobos,
»Introd uction aux études historiques» (3:e uppl.
1905); W. Bauer, »Einführung in das Studium
der Geschichte» (2:a uppl. 1928; med talrika
litt.-anv.); N. Edén, »Frågan om en ny
historisk metod» (i Hist. Tidskr. 1900; med
förteckning över de genom K. Lamprechts »Deutsche
Geschichte» framkallade stridsskrifterna); J.
Steenstrup, »Historieskrivningen» (1915); Kr.
Erslev, »Historisk teknik» (2:a uppl. 1926);
G. Aspelin, »Historiens problem» (1926);
»His-toire et historiens depuis 50 ans» (1928). —
Någon allmän historisk bibliogr. finnes icke
numera, sedan de alltifrån 1878 årl. utgivna
Jahresberichte der Geschichtswissenschaft
1913 upphört att utkomma. L. S. (G. J-n.)
HFstoriallinen AFkakauskirja (Historisk
Tidskrift), i Helsingfors sedan 1903
utkommande finskspråkig historisk tidskrift.
Hi’storiallinen A’rkisto (Historiskt Arkiv),
av Finska historiska samfundet utgiven
publi-kationsserie, innehållande uppsatser och
protokoll, mest på finska, några även på svenska.
Hittills (1928) ha 36 bd utkommit. O. Brn.
Historia Norvègiæ, en kort fornnordisk
historia på latin av en obekant klerk, trol. från
omkr. 1200. Handskriften är från 1400-talet
(senast utg. av G. Storm, »Monumenta
histo-rica Norvegiæ», 1880).
Historiefilosofi (el. Historiens
filosofi) är en betraktelse över det historiska
förloppet i dess helhet med hänsyn till de
mänskliga värdenas art och öde. H:s
huvudfrågor äro om det historiska skeendet har
att uppvisa ett sammanhang, en utveckling
och ett mål och huru dessa äro att bestämma,
kort sagt, om historien har en mening.
Kristendomen har först inspirerat den
historiefilosof iska spekulationen; den historiska
utvecklingstankens frö har varit föreställningen
om en mänsklighetens frälsare. Augustinus
framställde Gudsstatens tillkomst enligt Guds
frälsningsplan. Denna spekulation, fortsatt
under medeltiden (Dante), sönderföll med de
politiska och religiösa makter, på vilka den
stödde sin tro. Ett andra uppsving fick tron
på mänsklighetens fortskridande genom den
enhetliga kultur, som på 1700-talet spreds
över Europa. Upplysningstiden fattade
tanken om en människosläktets perfektibilitet
(fullkomningsmöjlighet) inom livets jordiska
ram och med människans egna krafter.
Vol-taire har infört uttrycket historiens filosofi,
varmed han dock menade universalhistoria.
Reaktionen mot upplysningens
självtillräcklighet riktade först med styrka blicken på
det förflutna som en i sin egenart värdefull
och i det närvarande fortverkande tillvaro.
Den begynnande romantiken framförde
traditionens begrepp. Detta begrepps
konfrontation med det tidigare målbegreppet bildade
förutsättningen för en historisk
världsåskådning eller föreställningen om det historiska
förloppet som en sammanhängande, i värde
stigande process. Herder, som i »Ideen zur
Philosophie der Geschichte der Menschheit»
(1784—91) sökte genomföra denna tanke och
angav fullkomning i humanitet som historiens
mål, är den romantiska h:s fader. De
efter-kantska metafysikerna Schelling, Fichte och
Hegel sågo i människans historia världsandens
egen utvecklingsprocess. Biologiens
landvin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
