Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historiska tidskrifter - Historisk geografi - Historiskt Bibliotek - Historisk Tidskrift - Historisk Tidskrift för Finland - Historism - Histrion - Hit - Hitchcock, George - Hiteren - Hitis - Hitler, Adolf - Hitopadeśa - Hitra (Hiteren) - Hittebarn - Hittebarnshus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1069
Historisk geografi—Hittebarnshus
1070
(från 1888). Italiens förnämsta historiska
tidskrift är Archivio Storico Italiano, grundlagd
1842. V.S-g.*
Historisk geografi, den geografiska
framställningen av jordens länder under olika
kulturepoker samt av de förändringar, som
jorden undergått i historisk tid, övervägande
genom människans inverkan. H. är
huvudsaki. en hjälp vetenskap till filologi och
historia och uppstod på 1500-talet, varvid den först
framträdde i försök att geografiskt skildra det
gamla romerska riket. Jfr
Antropogeo-g r a f i och Geografi- — Litt.: J. Wimmer,
»Historische Landschaftskunde» (1885); E.
Oberhummer, »Die Stellung der Geographie zu
den historischen Wissenschaften» (1904); S.
Günther, »Historische Geographie und
Geschichte der Erdkunde» (1912). Bland de
historiska atlasverken märkas kartverk av
Spruner-Menke, Kiepert, Droysen m. fl. O. Sjn.
Historiskt Bibliotek, en periodisk historisk
publikation, som utgavs av Carl Silfverstolpe
1875—80 i sammanlagt 7 bd.
Historisk Tidskrift, en av Svenska
historiska föreningen fr. o. m. 1881 utgiven
kvartalsskrift. H. redigerades av Emil Hildebrand
1881—1905 och Torvald Höjer 1906—20 och
utges f. n. av Sven Tunberg. Som bilagor
meddelas regelbundet redogörelser för
Svenska historiska föreningens
årssammankom-ster samt historisk bibliografi.
Innehållsöversikter ha utgivits över årgångarna 1881—90
(1891), 1891—1900 (1901), 1901—10 (1916)
och 1911—20 (1922).
Historisk Tidskrift för Finland började
utges 1916 och utkommer med 4 häften om året.
Redaktör var t. o. m. 1924 prof. P. O. von
Törne, som efterträddes av dr E. Anthoni.
HistorTsm, uppfattning av företeelser och
värden från historisk synpunkt. Numera
användes uttrycket huvudsakl. i betydelsen av
en relativism, som en övervägande historisk
bildning kan inge. Med h. menas då den
uppfattningen, att alla värden uppstå och
förgås i tiden, att de i denna egenskap äro
likaberättigade och böra bedömas med samma
objektivitet och att det ej finnes några
oförgängliga värden. Särskilt har den tyske
reli-gionsfilosofen E. Troeltsch givit burskap åt
denna betydelse av ordet. För honom
framstod h. som ett den moderna andens problem.
Jfr hans postumt utgivna skrift »Der
Histo-rismus und seine überwindung» (1925). J. L-t.
Histriön (lat. hi’strio, urspr. etruskisk
pantomimdansare), skådespelare, vanl. i
nedsättande mening.
Hit, stad i Irak vid Eufrat, vid flodens
övergång till lågslätten; omkr. 8,000 inv. Vid
H. en asfaltkälla, på motsatta (vänstra)
stranden naftakällor.
Hitchcock [hi’tfkåk], George, amerikansk
målare (1850—1913). H. var jurist, innan han
började studera målning i Paris och Haag,
förblev sedan bosatt i Holland och valde till
sitt specialområde att måla unga flickor bland
blommor (»Tulpanplantering», »Hemkomst
från fältet», »Bebådelsen»), täcka och vackert
kända stämningar från det holländska
kustlandet. G-gN.
Hi’teren, norsk ö, se H i t r a.
HTtis (fi. Hii’ttinen), skärgårdskommun och
församling i Abo och Björneborgs län,
Finland, s. v. om Hangöudd; 122 kvkm, 1,746
inv. (1928), svenskar. Fordom benämnd K y
r-kosundskär, vilket namn åter börjat
tagas i bruk. På Örö holme i havsbandet byggde
ryssarna under världskriget ansenliga
befästningar, nu i finländska försvarsväsendets
värjo. O. Brn.
HFtler, Adolf, tysk politiker (f. 1889),
bördig från övre Österrike. Utbildades till
dekorationsmålare i München och deltog i
världskriget som frivillig vid ett bayerskt
inf.-reg. Han var 1919 en bland stiftarna av
nationalsocialistiska tyska arbetarpartiet,
vilket bl. a. påyrkade konfiskering av
krigs-vinster och kommunalisering av de stora
varuhusen. Därur framgick en av H. ledd, till en
tid i Bayern och Österrike mycket utbredd
folkrörelse, som var starkt antisemitisk,
åsyftade upprättandet av en nationell diktatur
och bl. a. ledde till uppställandet av en
frivillig armé (»Hitlertrupperna», »de
nationalsocialistiska stormtrupperna»). H. stod en tid
i livlig förbindelse med general Ludendorff
och utropade i München 9 nov. 1923 förre
bayerske ministerpresidenten von Kahr (se
d. o.) till »monarkisk ståthållare», men denne
vände sig redan följ, dag mot rörelsen (jfr
Bayern, sp. 1043—44), och H. häktades.
Han dömdes april 1924 till 5 års fästning men
frigavs redan i dec. s. å. H:s inflytande har
sedan dess varit obetydligt. Han har utgivit
»Mein Kampf» (2 bd, 1925—26). V. S-g.
HitopadeSa, skt, nyttig undervisning, namn
på ett utdrag ur den indiska fabelsamlingen
»Pancatantra», som synes ha författats i
Bengalen före 1373 och sannolikt några årh.
tidigare. Författaren heter Näräyana. H. är
uppdelad i fyra böcker och innehåller
sammanlagt 41 fabler förutom inledningen och de
berättelser, som bilda ramen till de olika
böckerna. — Jfr J. Hertel, »Über Text und
Ver-fasser des H.» (1897) och »Das Pancatantra»
(1914) samt hans ty. övers, av H. (1895). J.Ch-r.
Hitra, förr Hiteren, ö utanför inloppet
till Trondhjemsfjorden, Sör-Tröndelag fylke;
364,38 kvkm, 2,839 inv. (1920). Intill 369 m
ö. h. Vid Hestnes i n. v. valfångststation.
Hittebarn, spätt barn, som utsatts och
övergivits av sina föräldrar och sedermera funnits
av andra. För sådant barn drager t. v. det
allmänna försorg. Enl. antagna
folkrättsgrundsatser räknas ett h. som tillhörande det
land, inom vilket det hittats. I Sverige åligger
det barnavårdsnämnd eller fattigvårdsstyrelse
att omhändertaga h. K. H. B.*
Hittebarnshus, anstalter, där hittebarn på
allmän bekostnad uppfödas och uppfostras.
Inrättandet av h. förutsätter i allm., att för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
