Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjelmstjerne-Rosencroneske stiftelse, Den - Hjelt, släkt - Hjelt, Arthur Ludvig Mikael - Hjelt, August Johannes - Hjelt, Edvard Immanuel - Hjelt, Hjalmar - Hjelt, Otto Edvard August - Hjerkinn - Hjertén, Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1075
Hjelt—Hjertén, I.
1076
mark och Norge, grundat 1809 av greve
Ko-sencrone (1738—1811), måg till den rike
bok- och manuskriptsamlaren Henrik de
Hjelmstjerne (1715—80; hette före sitt
adlande Henriksen), som 1744 blev
assessor och 1776 justitiarius i Höjesteret. E. Ebg.*
Hjelt, i Finland vittutgrenad släkt,
härstammande från Börjel Björnsson H.,
svarvare i Åbo 1677 liksom hans ättlingar i två
släktled. Hans sonsons sonson boktryckaren
och förläggaren Christian Ludvig H.
(1786—1849) var far till domprosten Frans
Wilhelm Gustaf H. (1819—89),
inflytelserik led. av prästeståndet 1867—88 och
bankfullmäktiges ordf. 1882—85, samt till
arkia-tern O. E. A. H. Om honom och hans söner
A. J. H., A. L. M. H. och E. I. H. se nedan.
Brorson till O. E. A. H. var Hjalmar H. (se
nedan). Dotter till en kusin till O. E. A. H.
är yrkesinspektrisen Vera Augusta H.
(f. 1857), lantdagsrepresentant för Svenska
folkpartiet 1908—17 och intendent för
socialmuseum i Helsingfors. H. E. P.
Hjelt, Arthur Ludvig Mikael,
finländsk teolog (f. 1868 18/io); se
släktöversikten. Disputerade för fil. doktorsgrad 1892 och
för teol. doktorsgrad 1901 samt blev 1904
prof, i gammaltestamentlig och 1926 i
ny-testamentlig exegetik vid Helsingfors univ.
Han har spelat en ledande roll i den
kristliga studentrörelsen och livligt deltagit i
rörelsen för närmande och samarbete mellan
de kristna kyrkosamfunden. H. blev teol.
hedersdr i Lund 1918. H. E. P.
Hjelt, August Johannes, finländsk
ämbetsman (1862—1919); se släktöversikten.
Disputerade i historia 1887 och blev chef för
statistiska centralbyrån 1902. Han satt i
borgarståndet 1897, 1905—06, var
lantdags-man (gammalfinska partiet) 1907—10 och
medlem av koalitionssenaten 1908—09. H.E.P.
Hjelt, Edvard Immanuel, finländsk
kemist och politiker (1855—1921); se
släktöversikten. Blev 1880 fil. dr och docent samt
var 1882—1907 prof, i kemi vid Helsingfors
univ. Han var 1899—
1907 dess rektor, blev
1910 vicekansler och
1917 t. f. kansler. Av
hans skrifter må
nämnas läroböckerna
»Grunddragen af
allmänna organiska
kemin» (1883; även på
ty. och eng.), »Lärobok
i organisk kemi»
(jämte A. O. Aschan; 1893),
den av II. jämte J. W.
Brühl och A. O. Aschan
slutredigerade Roscoe-Schorlemmer,
»Ausführ-liches Lehrbuch der Chemie» (1896—1901),
samt flera arbeten om kemiens historia, bl. a.
det stora verket »Geschichte der organischen
Chemie» (1916). Ytterligare må nämnas hans
biografier över fadern, O. E. A. H., (1916) och
Gustaf Mattsson (1920) samt flera arbeten
om administrationen av Helsingfors univ.
Som univ:s rektor ådagalade H. en ovanlig
ledande förmåga och diplomatisk skicklighet
i förhållande till de ryska maktägande. Han
kallades 1907 till biträdande ecklesiastikchef
i den Mechelinska senaten samt var 1908—
09 viceordf. i ekonomiedep. och chef för den
s. k. koalitionssenaten. Under världskriget
anslöt sig H. beslutsamt till
självständighets-männen, deltog i de hemliga förberedelserna
för frigörelsen, var ordf, i den deputation,
som hos tyska regeringen utverkade
erkännandet av Finlands självständighet, och var
1918—19 landets första sändebud i Berlin.
Sina politiska minnen samlade H. i det
vederhäftiga och innehållsrika memoarverket
»Från händelserika år» (2 bd, 1919—20). —
Led. av sv. Vet.-akad. 1899. H.E.P.
Hjelt, Hjalmar, finländsk botanist (1851
—1925); se släktöversikten; lektor i Vasa,
titulärprofessor 1921. Är känd genom sitt
stora verk »Conspectus florae fennicae» (1888
—1926), en med synnerlig noggrannhet gjord
sammanställning av uppgifter om
kärlväxternas utbredning i Finland. H. utförde
även ett par växtgeografiska kartor över
Finland. E-k N-d.
Hjelt, Otto Edvard August,
finländsk läkare (1823—1913); se
släktöversikten. Blev fil. dr 1847, med. och kir. dr 1860,
docent i anatomi vid Helsingfors univ. 1852,
anatomieprosektor 1856 och var prof, i
patologisk anatomi och statsmedicin 1859—85.
Han sammanbragte ett vackert
patologiskt-anatomiskt museum och vinnläde sig om
hälsovårdens ordnande i Finland;
hälsovårdsstadgan 1879 är till stor del hans verk. H.
utövade ett vidsträckt författarskap i
medicinens och naturvetenskapernas historia och i
bibliografi. Bland hans skrifter må nämnas
»Carl von Linné som läkare» (1877; ny uppl.
till Linnéjubileet 1907), »Svenska och finska
medicinalverkets historia» (3 bd, 1891—93),
»Naturalhistoriens studium vid Åbo
universitet» (1896), »Finlands medicinska bibliografi
1640—1900» (1905), »Det finska
universitetets disputations- och program-litteratur
under åren 1828—1908» (1909), »Sveriges
biologiska disputations- och
program-litteratur 1700—-1910» (1911). H. fick 1885
arkia-ters titel och blev 1907 hedersdr vid Uppsala
univ. Led. av sv. Vet.-akad. 1907. Biogr. av
E. Hjelt (1916). H.E.P.
Hjerkinn, norsk fjällstuga (högfjällshotell;
942 m ö. h.) vid huvudvägen över Dovre till
Trondhjem. Ligger strax s. om H:s station,
Dovrebanans högst belägna (1,017 m ö. h.).
Hjertén, Ivar, klassisk filolog,
litteraturhistoriker (f. 1870 17/i0). Blev student 1888
och fil. dr 1901 på en avh. om det grekiska
dramat, va,r lektor i Hudiksvall 1902—13,
därefter i Västerås. H. har företagit ett stort
antal utländska studieresor, bl. a. till Mindre
Asien och Nordafrika, och vistats flera år i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
