Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hitzig, Julius Eduard - Hiva - Hjalmar den hugstore - Hjalmaron, Harald Ossian - Hjalte Skeggjason - Hjaltland - Hjelm, Peter Jacob - Hjelmkollen - Hjelmqvist, Anders Theodor - Hjelmqvist, Johan Fredrik Benno - Hjelmslev, Johannes - Hjelmstjerne-Rosencroneske stiftelse, Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Hiva—Hjelmstjerne-Rosencroneske stiftelse
1074
G. Th. Fritsch 1870 utförda, uppseendeväckande
undersökningar om stora hjärnans
rörelsecentra, varigenom f. ggn fastställdes, att på
hjärnans yta finnes ett begränsat område,
från vilket man genom elektrisk retning kan
framkalla muskelrörelser, och att härvid olika
muskler träda i verksamhet, allteftersom
olika ställen inom området utsättas för
retningen. H:s arbete inledde en ny epok inom
hjärnforskningen och utgör alltjämt en
hörnsten i kunskapen om funktionernas
lokalisa-tion i det centrala nervsystemet. (S. I-r.)
Hiva, med något mekaniskt hjälpmedel (t.
ex. vinsch eller bråspel) lyfta ett tungt
föremål (särskilt ett ankare).
Hjalmar den hugstore, svensk
sago-hjälte, omtalad i Hervararsagan (se d. o.).
Han vistades länge hos konung Yngve i
Uppsala, slöt fostbrödralag med den norske
vikingen Orvar Odd och vann kungadottern
Ingeborgs kärlek men blev därför av den
fruktade bärsärken Angantyr utmanad till
holm-gång. Denna försiggick på Samsö. Orvar Odd
kämpade där mot Angantyrs elva bröder och
nedgjorde dem. H. fällde Angantyr men blev
själv dödligt sårad av hans svärd. I ett kväde
med starkt lyrisk prägel blickar han tillbaka
på livet och lämnar sin ring åt Orvar Odd att
överbringas till Ingeborg som hans sista
hälsning. Ingeborgs hjärta brast av sorg över
H:s död, och de båda älskande blevo lagda i
samma gravhög. (E. W-én.)
Hjalmarson, Harald Ossian, militär
(1868—1919). Blev 1905 kapten vid Norra
skånska inf.-reg:tet. Efter persisk begäran
1911 om svenska officerares anställning
i persisk tjänst för
att organisera
gendar-meriet blev H.
chefinstruktör (sedan chef)
för detta och överste
i persiska armén. Han
visade sig under
fullgörandet av detta
maktpåliggande
uppdrag vara en
framstående organisatör och
blev 1913 general i
persiska armén. H.
återinträdde senare s.
å. i svensk tjänst, blev major 1914 och
överstelöjtnant 1915 vid Värmlands och 1916 vid
Upplands inf.-reg:te. Efter erhållet avsked ingick
han i febr. 1918 som frivillig i Finlands vita
armé och deltog med utmärkelse i frihetskriget
samt vann befordran till överste. En tid efter
hemkomsten blev han jan. 1919
överstelöjtnant vid Norrbottens och april s. å. vid
Vaxholms grenadjärregite. H. utgav »Mina
krigsminnen från Finland» (1919). H. J-dt.*
Hjälte Skeggjason, isländsk hövding, stod
jämte Gizurr vite i spetsen för den
rörelse, som ledde till kristendomens antagande
på alltinget (1000).
Hjaltland, Shetlandsöarnas nordiska namn.
Hjelm, Peter Jacob, kemist och
mineralog (1746—1813), lärjunge till Torbern
Bergman i Uppsala. Blev 1794 myntguardian och
föreståndare för Bergskollegii kemiska
laboratorium. Led. av Vet.-akad. 1784. Viktigast
äro H:s undersökningar om molybden, vilket
först framställdes i metalliskt tillstånd av H.
(1781). Han utgav en geologisk beskrivning
över porfyrområdet i Dalarna (Vet.-akad:s
Handl. 1805) och biträdde Sven Rinman vid
dennes »Försök till jernets historia» (1782). N. Zn.
Hjelmkollen, bergshöjd i Norge, strax ö.
om färjstället vid Svinesund. Synes ha
befästs redan 1717; därvarande jordvallar
iståndsattes 1807 och 1814. I början av
1900-talet anlades på H. ett i klippan ursprängt
fort som högra flygelpunkten i
gränsfäst-ningskedjan. Det nedlades enl. svensk-norsk
konvention av 26 okt. 1905. L. W:sonM.*
Hjelmqvist, AndersTheodor,
språkforskare (f. 1866 “/i), bror till J. F. B. H., fil. dr
i Lund 1891 och
docent där 1892—1919 i
fornnordisk litteratur,
honorärprofessor 1920.
Han är sedan 1893 led.
av redaktionen av »Sv.
akad:s ordbok» samt
har skrivit
språkvetenskapliga uppsatser
och böcker (om
bibliska, geografiska och
personnamn, för- och
familjenamn med
sekundär användning i
svenskan m. m.) samt utgivit (jämte K.
War-burg) A. M. Lenngrens saml. skrifter (3 bd,
1916-—26) och (jämte A. Ahlberg) P. Wikners
skrifter (12 bd, 1920—25).
Hjelmqvist, Johan Fredrik Benno,
biblioteksman (f. 1876 ®/9). Blev fil. kand 1896
och fil. dr 1909 i Lund, amanuens vid
univ.-bibl. 1906 och andre bibliotekarie 1910,
varefter han 1912 tillträdde den nyinrättade
befattningen som förste bibliotekskonsulent. H.
övergick 1925 till Stockholms stadsbibliotek,
vars förste chef han blev. Han är en av
förgrundsfigurerna i det svenska
folkbildningsarbetet, vars utveckling han också främjat
bl. a. som medutgivare av Biblioteksbladet
(sedan 1916) och som ordf, i
Folkbildningsförbundet (sedan 1922). Av H:s författarskap
är särskilt att märka en mångfald art. i
biblioteksfrågor. H. K.
Hjelmslev, Johannes, dansk
matematiker (f. 1873 7/i). Blev fil. dr 1897, prof, först
i beskrivande geometri vid Polyteknisk
lære-anstalt och 1917 i matematik vid
Köpenhamns univ. Rektor där 1928—29. H. har
huvudsaki. ägnat sitt vetenskapliga arbete
åt geometriska principfrågor, där han gjort
flera viktiga undersökningar. T. B.
Hjelmstjerne-Rosencroneske stiftelse, Den,
ett stort danskt legat till främjande av
vetenskapliga och filantropiska ändamål i
Dan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
